Opopulär åsikt, den bedragna har också ett ansvar

Precis. Moral, lagar, seder etc. är olika. 

Vet e varför någon skrev om Frankrike, projicerade det på mig och fortsätter tjata och påstå saker om det landet. Det är nog en av fixeringarna personen har. 

Verkar som du tror att jag håller med dig....NEJ..! Förmodligen ignorerade du mina frågetecken i inlägget du citerade.

Menar du att seder man har t.ex från hemlandet är helt ok att ta med sig dit man flyttar, oberoende vart i världen. Mot lagar och värderingar som råder i det landet??
Ingen skall bry sig, för detta är min moral, lag, sed. Och man skall skita i moral, lag, sed som råder i ens närmaste omgivning för den är inte min?
Big narcissist?

Det är inte vad inlägget handlade om och inte heller kontexten. Så lägg inte ord och åsikter på mig jag aldrig gett luft åt. 

Jaha. Stämmer nog väldigt bra! 😗

Och vad handlade det där om att du känner folk som både lever i månggifte och ingår barnäktenskap. Skulle svensk lagstiftning bara rycka på axlarna för det är deras lag, moral och sed??

Du nämnde ju det själv. Att moral, d.v.s. god sed, inte är ett fast begrepp. Det har jag exemplifierat och länkat förklaringar till flera gånger nu. 

Det var ett svar på ett mycket konstigt argument om att det "till och med i Frankrike" finns folk som lever monogamt. Som man sedan underbygger med att påstå att "alla" pratar om hur otrogna man är i Frankrike. Men kan inte länka en enda kommentar i det häradet. Man försöker rikta uppmärksamhet mot ett luftslott man själv byggt för att man inte kan bemöta i sak. 

Om du vill diskutera vad som händer vid moralkrockar när man byter region kan vi göra det, men det är riktigt uselt att lägga åsikter på mig jag inte gett uttryck för. 

"Man får ta seden dit man kommer" som det gamla ordstävet säger,(kanske det som menas med att det inte är ett fast begrepp) eller?
Sen glömde du Lag och Moral. Är inte det heller ett fast begrepp?

Frankrikes moral kan vi lämna därhän. Det var någon som tyckte att det var så öppet och att alla i principskulle ha en älskare/älskarinna. Det stämmer inte.

Jag förstår inte din halmgubbe. 

Och sedan håller du med mig gällande Frankrike. Någon använde sig av ett påhittat och ohållbart argument och jag svarade på det. 

Nä, lag är också föränderligt. Hela tiden. Du opponerade dig ju precis angående det. Och den följer oftast rådande klimat, såklart. På senaste har det varit populärt att ändra lagar kring "gängbrottslighet", vapenbrott m.m. eller lagar som gagnar "miljön". Men den skiljer sig fortfarande mellan olika regioner och åskådningar. I valrörelsen har det snackats om "dansk" lag i Sverige, t.ex.
Det skiljer sig också moraliskt, god sed, vilka lagar man egentligen ska ta på allvar och inte. Vilka brott som ska bestraffas hur, o.s.v., o.s.v.

Jag håller inte på med dig gällande Frankrike...LÄS...!

Frankrikes moral kan vi lämna därhän. 

Det är så gulligt när någon uppmanar att läsa med stora bokstäver oh deras egna ord står ett inlägg upp:

"Frankrikes moral kan vi lämna därhän. Det var någon som tyckte att det var så öppet och att alla i principskulle ha en älskare/älskarinna. Det stämmer inte."

Precis, det stämmer inte. Du håller med mig i den frågan. Du håller med om att det inte heller har med diskussionen att göra. 

Och argumentet var både felaktigt i dubbel bemärkelse, straw man och mal place i diskussionen. Inte ett endaste rätt, faktiskt. 

Tänker jag får kliva in och beskriva varför Sydeuropa och Frankrike alls kom på tal i den här tråden. För den verkar ju onekligen hängt sig där till förfång för ämnet. 

Jag tycker faktiskt att det ligger mycket sant i det.
Inte för att göra otrohet till något bra eller något man bör göra.
Kan bara säga utifrån mig själv att jag skulle inte vart otrogen mot min man om han hade lyssnat på mina behov och känslor, vilket jag påpekat för honom fler tal gånger.
Jag älskar min man men mina behov behövs också tillfredsställas vilket han totalt skiter i.

Och du kunde såklart inte skilt dig eller löst era problem på andra sätt, otrohet var ju såklart det enda alternativ som fanns.

Nej du, din otrohet har inte ett dugg med din man att göra, det är något du VALDE alledles själv, för det fanns ju andra alternativ men av alla alternativ så valde du just otrohet och det kan du absolut inte lägga på din man för det var till 100% ditt eget val.

Ursäkta sen respons! 
Men tråden hamnade i glömska fram till igår när två nya poster dök upp. 

Jo, fransmännens inställning till otrohet poppade upp i tråden av skäl. Här diskuterar vi såklart den otrognes respektive den bedragnas ansvar att ställa saker tillrätta efter en otrohetsaffär, så en smula out of topic blir min lilla utvikning. 

Frankrike nämndes som exempel (i etik och moral) i mitt svar riktat till #204 (Jaha) s citat: I många världsdelar helt ok med älskare/-innor. Då ändras regler och moral. I den kontexten okej, ansåg jag, med min jämförelse med ett europeiskt land. Större perspektiv var redan anammade på forumet. Nix ingen fixering i kulturen finns men jag gillar Provence. 

(Jaha) gör i sitt citat ändå en korrekt iakttagelse av fenomenet, om vi ser till Frankrikes tidigare president Francoise Mitterand, gift i 52 år med sin fru, men som tog med sig sin älskarinna på statsbesök, förutom egna barn finns ett med älskarinnan. Så ja, oxå i världsdelen Europa existerade åtminstone fram till nyligen motsvarande accept som min meningsmotståndare syftade på. Tänker att den nog ruckats på med president Emmanuel Macron. 

Och ja, motsägelsefullt blev det med mina anekdotiska exempel om (förmodat) trogna fransmän/fransyskor i min omgivning :)