Hur få rätt mot lärarens bedömning?

I TS dotters fall stod det ju enligt uppgift inte att graf skulle användas. Att något annat skulle gälla är antaganden från de som ifrågasätter TS.

Nej det gjorde det inte (enligt ts) men man borde fatta att det inte duger att skriva svaren i textformat på ett matematikprov (särskilt om man är en sådan A-elev som ts vill påstå att dottern annars är). Det är fortfarande så att man ska välja det mest "ändamålsenliga och effektiva" sättet även om det finns fler än ett sätt som fungerar.

Det skulle vara intressant att få se provet i dess helhet för att kunna bedöma om det är orimligt att förvänta sig en graf eller inte. Och så klart inväntar vi fortfarande ts svar från läraren, om hur hen tänker kring detta.

Och varför är en handritad graf det? De tar tid att göra och är det inte på millimeterpapper blir ju avläsningen också inexakt.

Hur sjutton ska jag veta det...? Jag är inte matematiklärare och har inte sett provet, har inte varit med på deras senaste lektioner, vet inte vilket område de arbetar med och har ingen aning om vad läraren sagt till eleverna inför provet. Däremot kan jag säga att en handritad graf inte handlar om mm-mätningar utan om att visa andra saker, beror så klart på uppgiften men det kan vara så att man behöver visa hur kurvan går (böjningen), var på kurvan (ungefär) ett värde bör återfinnas, visa hur man hittar x,y eller andra saker.

Visst. Jag brukar också gå igenom dessa med eleverna, minst en gång om året. Men inte alla förstår allt. De är krångliga. Är glad att de har tagit ut ordet "nyanserat". Jag brukade fråga eleverna om de vet vad det betyder. Minns inte någon som nånsin visste. 

Eftersom det står i kriterierna att man ska välja det mest effektiva sättet. Det hade hon då antagligen inte gjort. 

Absolut.

men om det nu fanns ett rätt svar som man kunde få fram även utan graf är det nog inte formen på en graf som var svaret.

Vad baserar du det på? Du var ju inte mattelärare. Effektivitet i matte förresten - då borde eleven ju myglat in en miniräknare och programmerat den. Mer effektivt sätt.

Jag tänker att det kan vara så som det var "förr" att man var tvungen att visa sina uträkningar och inte bara ett färdigt svar (eftersom man kunde ha fuskat och läraren inte heller ser hur man tänkt), ts dotter kanske borde ha visat mha en graf hur hon kom fram till sitt svar. Men, omöjligt att veta när ts vägrar berätta vad uppgiften gick ut på.

Hur har det gått, har du fått någon förklaring om hur en missad uppgift ska omöjliggöra att få ett A på hela kursen?

1. Läraren kan ha rätt eller läraren kan ha fel i bedömningen på provfrågan. Det vet vi inte utan att se den och hela provet. 

Min spontana gissning var att uppgiften kom från nån provbank med elevexempel för olika bedömningar. Men svårt att veta utan att se den.

2. Läraren begår tjänstefel om hen nu menar att dottern inte kan få A i betyg. Det kan och bör ts dotter ifrågasätta och om hon inte får gehör tycker jag absolut att ts kan ta kontakt med först läraren, sedan rektor vid behov. Det är en fullständigt felaktig tolkning av betygskriterierna. I år är formuleringen ändrad för att undvika missförstånd, men den har aldrig varit menad att användas så. Det handlade om att samtliga kunskapskrav skulle vara uppfyllda på A-nivå för betyget A, vilket verkligen inte är detsamma som samtliga bedömningar. Samma kunskapskrav kan examineras många gånger och lärande bygger på progression. Bedömningar i slutet så som NP väger därför tyngre.

3. Alla lärare är inte behöriga. Eller bra. Men de allra flesta sliter hårt i en pressad arbetsmiljö. Var respektfull. Men får du inte gehör på punkt 2 så  du gå vidare ändå. Fast ta inte ut din frustration på hela lärarkåren.

4. En behörig mattelärare på högstadiet kan ha läst mer matte än en civilingenjör. Gymnasielärarutbildningen ger behörighet även i högstadiet och den innehåller mycket mer matte än vad folk verkar tro.

Eller så är läraren oförmögen att se olika lösningar. Det finns många möjligheter.

Jag säger bara vad som står i kriterierna. De kan man hitta på skolverkets hemsida.

Och om kriterierna säger att man ska lösa det på det mest ?effektiva? sättet är det en bedömningsfråga.

Det kan man tycka. Jag kan inte bedöma det när det gäller matte och jag inte ens vet vad uppgiften var exakt, men som sagt - lärare brukar ju se till att ta såna exempel på proven som är entydiga.

Hej!
Nu vet jag inte om du redan varit förbi och pratat med läraren. Hur gick det i så fall?
Min erfarenhet är att det är bra att ta kontakt med personalen och boka ett möte för samtal. Att göra ett spontanmöte av en sådan här typ av fråga är inte att föredra. Dels kan läraren vara stressad och inte alls benägen att ge dig några bra svar och dels irriterad på dig för att du kommer helt oanmäld i affekt och ska kritisera lärarens arbete. Ingen bra grund för ett samtal. Jag förstår din irritation och då är det bra att boka in ett möte för att ta upp frågan i lugn och ro. 
Men om du nu redan pratat med läraren undrar jag hur det gick? 

Har inte läst alla kommentarer men såg att någon undrade hur det gått.

Vi hade som sagt ett möte onsdag em. Läraren ville inte medge att hon bedömt fel eller att frågan var felställd men gav dottern en chans att nu på morgonen muntligt redogöra för hur hon tänkt kring svaret. Det gick så klart bra så nu säger läraren att hon får A på det momentet (och därmed fortsatt chans på A som slutbetyg).

Det är så klart helt befängt att först inte acceptera ett skriftligt svar i stället för en graf men sen tycka att det går bra att redogöra muntligt men det var väl hennes sätt att rädda skinnet. Plus att hon verkar vara fast i gamla sättet att utvärdera betygskriterier. Jag påtalade det men det viftades bort.

Jo, det verkar vara som du säger.
Jag hade en lärare en gång som var fast i principen att bara ett begränsat antal elever kunde få högsta betyg även om det var fler som hade uppvisat kunskaper för höga betyg. Alltså var min läraren av den mening att bara en elev kunde få högsta betyg även om fler nådde upp till kriterierna.
Den läraren hade missat att reglerna hade ändrats på typ 20 år. Från när denne gick i skolan, för då var det så. Då skulle man inte ge fler än ett visst antal procent högsta betyg eftersom statistiken sa att bara en viss procent av eleverna i landet kan ha högsta betyg, så därför gavs inte fler än ett visst antal A:n ut och så slog man ut antalet A:n per klass typ.
Så visst kan lärare  missa att sättet att bedöma slutbetyget ändras över tid, och det borde man som lärare ha koll på. Men en del är principfasta då de i matats på med ett sätt att göra och sen ändras detta. För att inte riskera en sådan miss borde rektorn informera om det och en diskussion tas upp i arbetslaget så alla är införstådda vad som gäller vid betygsättning. 

Gud vad sjukt det systemet var. Vi hade det så. Presterade man inte 4 eller 5 på första proven som några gjorde så var det omöjligt att höja sig sedan. Så när vi sedan lämnade in lika bra prov senare så var man dömd till en 3:a ändå. 
De som hade högt betyg från början kunde leva på det genom hela högstadiet princip sedan oavsett. 
Lite märkligt. 
Även om dagens system har sina brister är det bättre än 1-5 iallafall.