Någon som orosanmält en äldre?

Tack och lov så har det trots allt beslutats om utredning i pappas fall.

Man blir nästan tvungen, man orkar ju inte annars. I början var jag arg. Sedan blev jag otroligt ledsen. Inget av det brydde hon sig om. Nu vet jag inte vad jag är. Besviken.

Men jag orkar inte vara arg eller ledsen mer. Det är hennes val och vill hon inte ha hjälp, så vad ska man göra. Problemet är väl också att i och med jag inte har kontakt med henne vet jag inte heller vad hon sysslar med längre. Kanske är det lika bra. Eller så är det inte det, jag har ingen aning. 

Tycker du är stark och snäll som försöker hjälpa så mycket du kan på ditt håll. Du ser problemet och försöker göra något åt det, som många andra verkar strunta i. Stor kram.

Jag tror att det lika bra. Man går under annars. Spenderade mycket tid med pappa i somras och det gjorde mig faktiskt sjuk i längden. Känner igen det där med att mellan att vara arg, ledsen och besviken. Jag känner ofta enorm empati för min pappa men like ofta känner jag enormt förakt. Han har aldrig varit snäll mot mig och det har verkligen förstärkts nu. Kanske varit annorlunda om han varit en bra pappa tidigare, men jag vet inte.

Tack snälla för dina fina ord. Det värmer verkligen ska du veta. Stor kram tillbaka

Har anmält min egen mamma en gång, hon är alkoholist och kan i perioder inte ta hand om sig själv samt har hamnat på sjukhus flera gånger för att hon ramlat på fyllan och en gång för att hon fick ett ep- liknande anfall, vet inte riktigt vad det berodde på. 

Jag blev skitdeppig av att behöva försöka övertala henne att söka hjälp samt bli besviken gång på gång. Det hände dock inget med den orosanmälan för min mamma är fruktansvärt manipulativ och övertalade soc att jag överdrev etc så den lades ner. Hon gick på öppenvården ett tag men struntade sedan i att gå dit och ta antabus. 

Så TS - ja, anmäl. Man orkar inte hur mycket som helst. Jag vet hur frustrerad, ledsen och arg man blir när en förälder beter sig  på det där sättet.

Hej L,
Usch va jobbigt. Dricker hon fortfarande?

Anmälde min pappa efter att jag ringt dem och bett om råd (hade gjort det när jag startade tråden). Får se vad som händer. Han ska/eller har redan utretts, får ju ingen information om vad som händer annat än genom honom och vet inte riktigt vad som är sant eller inte. Så jobbigt.

Tack snälla för stöd. Uppskattar det mycket!

Just nu är hon nykter. Säger alltid "just nu" för jag vet att det inte varar för evigt, rätt som det är så trillar hon dit igen. 

Tyvärr krävs det ju att personen själv vill ha hjälp och hon anser inte att hon har problem. Hon har sagt att hon bara sökt hjälp för att hon tror att det är det JAG vill höra. Vad jag vill är ju att hon ska börja ta hand om sig själv och vara en närvarande mamma/mormor men tyvärr finns det rätt mycket övrigt att önska där. 

Hoppas din pappa får hjälp, och tar emot den. 
Jag har flera gånger sagt att jag ska säga upp kontakten med min mamma om hon sätter igång igen med att toksupa (hon tar även tabletter, t ex lugnande, som jag inte förstår vem som skrivit ut åt henne) men jag klarar aldrig av att bryta helt. Jag har gått i terapi i flera år men tycker inte det hjälper så mycket.

Om du känner att du skulle bli hjälpt av att prata med andra i liknande situationer så finns t ex AHA (anhöriga hjälper anhöriga) och andra liknande grupper för vuxna barn till missbrukare som man kan vända sig till. 
Kram till dig TS! 

Förstår precis hur du resonerar där med "just nu": Hoppas verkligen att det varar riktigt länge.

Samma med pappa. Han har tillgång till starka smärtstillande, blandat med sprit, demens, fysiska krämpor (hjärtproblem och sviter av sepsis) och det blir en jäkla shit storm rent ut sagt. Fattar inte heller att det skrivs ut.

Också testat terapi, men upplevde nästan att det blev värre. Det framkallade så många minnen från tidigare i livet som jag förträngt. Usch. Försöker att inte tänka så mycket på det nu. Är väl ingen bra lösning heller, men vet inte vad jag ska göra annars. AHA låter som en riktigt bra idé. Tack för det. Ska kolla upp det. Stort tack och massor av kramar!

Om din pappa är ok med det kan han ordna en fullmakt som gör att de får prata med dig. 

Lägger du fram det bra kanske han går med på det. Tex kan man säga: om du ger en fullmakt till dem att tala med mig så slipper du komma ihåg allt själv. 

Hej,
Jag har inte läst hela tråden men ville bara säga att jag ansökte om att få min pappa LVM:ad pga gravt alkoholmissbruk. Socialtjänsten gjorde hembesök och kunde konstatera den grova misären, gav honom ett ultimatum att nästa dag komma in och träffa någon från beroendeenheten frivilligt och när han inte gjorde det blev det polishämtning och sluten vård. Det räddade hans liv.

Mer tillsyn kan ni hjälpa honom att ansöka om hos biståndshandläggaren. 

När det gäller missbruk hanteras detta av en annan enhet inom Socialtjänsten. 

Vilket bra tips, jag hade ingen aning om det. Ska testa det. Ibland går det att få honom att förstå, andra dagar inte alls, men jag ska försöka testa när han har en bättre dag. Tack snälla för ditt svar!

Hej,
Men så bra att det fungerade så. Starkt av dig att göra det. Du räddade ju hans liv!

Tack snälla för svar. Biståndshandläggaren har hjälpt en del under veckan. De har gjort något med spisen så att den stängs av efter en viss tid och liknande justeringar. Verkar också vara aktuellt att han ska få mer hemtjänst. Vet inte riktigt hur det funkar i den kommun pappa bor. Pratade med en biståndshandläggare innan anmälan, men det var också dit jag skulle mejla när jag sedan skrev alla problem. Men ja, mycket möjligt att de har en särskild enhet för just missbruk. Vi vår se vad som händer.