• line02

    NP diagnos?

    Hej! 


    Min pappa har alltid varit en speciell person och jag går ständigt och funderar på om han mår bra. Speciellt nu under högtider som jul och nyår. Jag får ganska mycket ångest dessa tider just pga hur han beter sig, jag känner liksom en oro och har även berättat detta för honom men han säger att han inte förstår varför jag känner så och att han absolut inte ska göra något dumt. 


    För att summera lite kort så hatar han födelsedagar och vägrar fira sin egen. Han blir rentav förbannad när man ger honom presenter eller om nån hälsar grattis på hans jobb. Han har alltid ont i huvudet under sådana dagar när saker känns jobbigt för honom och då ligger han i sängen hela dagen för att nästa dag vara någorlunda pigg igen. Det slår liksom aldrig fel.. han har ganska extrema intressen skulle jag säga. Det pendlar mellan 3 olika saker, modellbygge, politik och historia. Och han går in väldigt för detta och vill gärna prata med andra och förstår inte att man inte själv har samma intresse. Han tycker inte om att umgås med någon och när han gör det så vill han därifrån inom en timme och vill då vara ensam. Hans beteende blir sämre ju äldre han blir och det är svårt att hantera. Han förstår inte vad hans nära och kära menar när vi försöker prata med honom om detta. Han är ganska egoistisk i sitt tänk kan man säga och bryr sig enbart om hans egna känslor. Det verkar som han har svårt att förstå andras känslor, jag har någon gång suttit och storbölat inför honom men han sitter mest och tittar på mig då och säger ingenting för att trösta, han kramar inte om mig heller i dessa lägen. Är han sjuk så vägrar han uppsöka vården, han har aldrig varit hos tandläkaren och har nog inte ens en journal på sjukhuset skulle jag tro då han aldrig är där. Är det någon som känner igen sig och som vet vad detta kan röra sig om? 

  • Svar på tråden NP diagnos?
  • line02

    Kan absolut vara så, vill du utveckla? Jag kommer aldrig få ett säkert svar men vill gärna bolla lite med någon som kanske har kunskap kring sådant beteende. Kanske nån som känner igen sig i det jag skriver. Jag ser mig själv i ganska mycket av hans beteende. Vi är väldigt lika och vad jag vet så kan man ärva sådana diagnoser. Skillnaden är väl att jag tänker mer rationellt och förstår vad jag har problem med och faktiskt försöker ta tag i att få hjälp, medans han skiter fullständigt i det och lever så som han vill och bryr sig inte om vad andra säger. Jag märker på honom att han inte mår väl i detta och det oroar mig. Medan han själv säger att han mår utmärkt. Han är så speciell så det liksom gör ont i mig. Går inte att prata med honom om detta alls.. 

  • Anonym (Teddy)
    line02 skrev 2023-01-09 20:21:46 följande:

    Kan absolut vara så, vill du utveckla? Jag kommer aldrig få ett säkert svar men vill gärna bolla lite med någon som kanske har kunskap kring sådant beteende. Kanske nån som känner igen sig i det jag skriver. Jag ser mig själv i ganska mycket av hans beteende. Vi är väldigt lika och vad jag vet så kan man ärva sådana diagnoser. Skillnaden är väl att jag tänker mer rationellt och förstår vad jag har problem med och faktiskt försöker ta tag i att få hjälp, medans han skiter fullständigt i det och lever så som han vill och bryr sig inte om vad andra säger. Jag märker på honom att han inte mår väl i detta och det oroar mig. Medan han själv säger att han mår utmärkt. Han är så speciell så det liksom gör ont i mig. Går inte att prata med honom om detta alls.. 


    Jag tänker på att du skriver att han verkar ha få intressen som han nördar ner sig i och blir förlorad i. Brukar kallas specialintresse. Han tycker inte om att vara social och umgås med andra särskilt mycket. Säkert därför han inte vill fira födelsedagar. Och som du beskriver, han har svårt att sätta sig in i och förstå andras känslor. Några klassiska symptom vid autism. Det verkar som att du också har tänkt i dom banorna?
  • line02

    Tack! Jo klart jag har tänkt i dom banorna men tycker ändå inte jag hittar en sån där klockren beskrivning där jag känner ?det där är verkligen min pappa?. Det kanske inte ens är en neuropsykiatrisk diagnos han har? Finns ju annat också givetvis men något är det. Och det typ äter upp mig inifrån. Tar gärna emot fler tankar om det är någon som har det. Och tips på hur jag kan gå till väga med honom! 

Svar på tråden NP diagnos?