• Milnic

    Förälder förväntar sig del av arv

    Hej! Jag skulle behöva lite råd då jag hamnat i en knepig sits.


    Lång historia kort, min mamma har haft problem med psykisk ohälsa hela min uppväxt och suttit inne under långa perioder. Pappa har haft ensam vårdnad om mig under min uppväxt men jag har haft kontakt med mamma de perioder hon varit relativt stabil. Hon har nu blivit friskriven från sluten vård och jag har precis fått ett stort arv från hennes styvpappa, då han valde att utesluta henne från arvet. Nu har hon trappat ned på sina mediciner och börjar prata om saker som hon vill ha (Chanel-väska som hon beklagar sig över att inte ha råd med osv) och så har hon redan frågat om hon får låna en tusenlapp och även sagt ?du behöver inte betala av mina skulder hos kronofogden om du nu hade tänkt det?. Det verkar som att hon börjar bli lite manisk (hon har bipolär sjukdom) och tidigare har hon gjort av med stora summor pengar på kort tid, som en gång när jag var liten rök 400.000 på tre veckor varav ca 100k var alla sparpengar mina föräldrar hade till min framtid. Min morfar har inte hjälpt henne med en krona på över 15 år.


    Under de senaste sju åren då hon fått sluten vård har hon ju varit mer stabil, och hon har ett boende via dem samt inkomst från sjukpension. Hon har hjälpt mig lite ekonomiskt under min studieperiod, och hon har alltid varit väldigt generös till mig när hon haft möjlighet. Jag vet att hon har en tendens att sätta i system att fråga om pengar när någon väl går med på det, så jag är rädd över vad effekten kommer bli om jag ens lånar ut till henne. Jag hade tänkt att investera nästan alla pengar i en bostad till mig och min man. Jag mår förövrigt väldigt dåligt i allmänhet av att ha henne i mitt liv, men hon älskar mig över allt annat och jag känner en skyldighet till att finnas där för henne då hon inte har många andra.


    Hur skulle ni gjort i denna situation? Bör jag dela med mig av arvet? Var går gränsen?


    Tack för att ni orkade läsa :relaxed:

  • Svar på tråden Förälder förväntar sig del av arv
  • Xenia

    Nej, du ska absolut inte dela med dig av arvet. Det finns en orsak till att det inte gick till din mor utan till dig.

    Din mor verkar också ha konstiga prioriteringar. Varför behöver man en Chanelväska? För att imponera på andra ytliga personer? Nu vet jag inte vad en sån kostar men du skulle kunna säga "önska dig till julklapp något men jag har inte råd att satsa pengar på något både dyrt och onödigt".

    Egentligen är din mor skyldig dig 100.000 kr så jag tycker inte hon är så generös som dessutom vill låna pengar av dig. Hon borde skämmas över att göra det.

    Förklara att du aldrig har råd med en Chanelväska, varken till dig själv eller till henne, för att du sparar till en egen lägenhet.

    Hur är det med hennes medicinering egentligen, har hon fortfarande maniperioder då hon slösar hej vilt?

  • rosesarewhite

    Din styvpappa valde att ge DIG pengarna. Det var hans vilja. Om han hade velat att din mamma skulle ha pengar hade han skrivit in det i sitt testamente.
    Så du ska inte ge henne något alls. 

  • rosesarewhite

    Din styvpappa valde att ge DIG pengarna. Det var hans vilja. Om han hade velat att din mamma skulle ha pengar hade han skrivit in det i sitt testamente.
    Så du ska inte ge henne något alls. 

  • Ocdmänniska

    Hon ska inte ha nått, du fick pengarna och du är inte skyldig hon ett öre! Låna för guds skull inte ut nått. 

  • Guldnovan
    vissli skrev 2023-04-02 15:29:50 följande:

    Fast man får väl enligt lag inte utesluta barn från arv?


    Det var mammans styvpappa. Arv gäller biologiska barn/adopterade. 
  • Milnic

    Tack för era råd och synpunkter! 


    Jo precis, det är inte mammas biologiska pappa och han har heller inte adopterat henne.

  • Pimpinellan

    Hon ska självfallet inte ha en enda krona av ditt arv. Fräs ifrån, säg tydligt nej, går hon på lägg på luren helt enkelt.

  • Alessia

    Kan du inte ordna så att en summa t ex 500:- varje månad sätts in på hennes konto? Så har du visat din goda vilja och du skriver ju att hon tycker om dig. Men du kan också säga att mer har jag inte möjlighet att ge och kanske försiktigt påminna om de försnillade 100 000 om du tror att hon orkar höra det.

    En kompromiss helt enkelt. För du vill nog henne inget illa, men är vaksam pga hennes historia.

  • Xenia
    Alessia skrev 2023-04-02 18:38:40 följande:

    Kan du inte ordna så att en summa t ex 500:- varje månad sätts in på hennes konto? Så har du visat din goda vilja och du skriver ju att hon tycker om dig. Men du kan också säga att mer har jag inte möjlighet att ge och kanske försiktigt påminna om de försnillade 100 000 om du tror att hon orkar höra det.

    En kompromiss helt enkelt. För du vill nog henne inget illa, men är vaksam pga hennes historia.


    Det tycker jag är en dålig idé. Dels behöver TS pengarna själv för att köpa en bostad, dels kommer mamman troligen att slösa bort dessa pengar.

    Bättre i så fall att hon lägger pengarna på ett eget sparkonto. Om mamman är i riktig kris (riskerar vräkning för att hon slösat bort pengarna så inget blev kvar till hyran), så kan TS ta pengarna därifrån. Uppstår ingen kris tar TS pengarna själv.

    Som sagt, mamman har redan slösat bort de 100.000 kr som TS skulle ha haft. TS är inte skyldig mamman något. 

    Det är klart att TS inte vill mamman illa, men hon är inte skyldig att lägga sina egna pengar på mammans lyxkonsumtion.
  • Yllop

    Ge henne inte ett öre.
    Om du börjar ge henne småsummor kommer hon kräva alltmer pengar.

  • Aniiee

    Jag såg denna tråd på Rikatillsammans forum också. Inte medlem där så kunde inte skriva men här tänker jag vara stenhård.

    BRYT MED DIN MAMMA. Du mår inte bra av kontakten, du mår inte bra av pressen från henne att ge henne pengar, du mår inte bra av någonting i den här situationen. Bryt, använd en del av pengarna till att gå till en psykolog som kan hjälpa dig med ditt mående, och tillåt dig själv att må bra utan din mamma i ditt liv. Du kan inte "rädda henne", du kan inte vara hennes samvete, du måste rädda dig, din psykiska hälsa och dina pengar.

    Ge henne inte en spänn. Ge henne inte ett lillfinger. Möjligen att du ger henne ett långfinger när du meddelar henne att det nu är över.


    Ask them for their thoughts rather than assume, and when they speak, listen.
  • FuckGoggleAskMe

    Berätta att du ser detta som att mannen ville ge pengarna till dig och inte till din mamma, och att detta är som en kompensation för vad din mamma tagit ifrån dig tidigare, 100 000, så du är inte lika arg över detta nu.

    Och håller för övrigt med Aniiee, ge inte morsan en spänn. 
    Chanelväskor? Herregud ?

  • Guldnovan
    Aniiee skrev 2023-04-03 00:18:12 följande:

    Jag såg denna tråd på Rikatillsammans forum också. Inte medlem där så kunde inte skriva men här tänker jag vara stenhård.

    BRYT MED DIN MAMMA. Du mår inte bra av kontakten, du mår inte bra av pressen från henne att ge henne pengar, du mår inte bra av någonting i den här situationen. Bryt, använd en del av pengarna till att gå till en psykolog som kan hjälpa dig med ditt mående, och tillåt dig själv att må bra utan din mamma i ditt liv. Du kan inte "rädda henne", du kan inte vara hennes samvete, du måste rädda dig, din psykiska hälsa och dina pengar.

    Ge henne inte en spänn. Ge henne inte ett lillfinger. Möjligen att du ger henne ett långfinger när du meddelar henne att det nu är över.


    Håller med till 100. Blod är inte tjockare än vatten och styvmorfars testamente bevisar verkligen det. Han gav ts arvet trots att de inte hade blodsband. 
  • villervaller

    Been there.. Finns bara ett råd att ge - bryt helt!

    Fy fan för att ha ett sånt sänke i sitt liv som lägger sig som en våt filt över allt.

  • Core

    Trilla inte ned i ett medberoende, var tydlig med din gränsdragning och låt henne reagera hur hon vill.

Svar på tråden Förälder förväntar sig del av arv