Överväldigad av traumatiska minnen

Jag har Varit där. Det tog många år för mig att komma ur det och flera besök hos otaliga terapeuter. Det som fungerade för mig var dock tiden, inget någon sa eller gjorde. Inget jag lyckades lösa med KBT eller liknande. 

idag kan jag tänka på det utan att gå sönder. Jag undviker gärna tankarna och ångesten blev kronisk. Dock visar den sig inte lika ofta längre och jag har accepterat att det som hänt har hänt. 

Med det sagt har jag väl egentligen ingen lösning på ditt problem. Däremot har jag förståelse, vilket också kan vara skönt. 

Ja.. det är väl tiden som jag får sälla mitt hopp till.
Det går inte att lösa det emotionella såren med logik, möjligtvis.

Tack så mycket för ditt svar!
Det som har hänt, har hänt.
Jag övar ibland på att försöka se mig själv utifrån, att jag är en människa som alla andra. Som precis som många andra har fått gå igenom väldigt emotionellt påfrestande saker. Om andra kan ta sig vidare, så kan jag också...
Hoppas jag... :/

Jag tror starkt på just tiden. När jag var i det mörkaste mörker var det många som propsade på just terapi och psykologer. Det är naturligtvis ett utmärkt alternativ för många, men för mig fungerade det inte. 

Något jag lärde mig på vägen och något som jag påminner mig själv om idag, är att acceptera att det har hänt. Det betyder inte att det som hände var okej. Men att det får ha hänt och att det är en del av min historia. Någonstans vill jag också tro att det gjorde mig till en bättre människa i slutändan. Mer ödmjuk. Jag lärde mig även att acceptera att det var sorg jag kände, inte ilska som jag så länge trott. Jag gick runt som ett åskmoln med vredesutbrott. När jag accepterade att jag faktiskt var i sorg, skedde ett skifte i kroppen. 

Visst är du en människa som alla andra och jag hoppas du hittar den lösning du Behöver för att komma vidare. Vill du berätta vad som hänt?

Ett steg i taget, en dag i taget..

Ta naturläkemedel när något sånt händer dig, det är naturligt. Variera gärna naturläkemedel för att skona levern, 3 st. exempel är rosenrot, valeriana och melissa. Det ska vara så i skallen som du har, grottmänniskorna blev bättre, effektivare jägare utav det. Förfäderna skulle ha dött ut om de satt stilla och var enbart lyckliga. Det är inga fel på dig (jag får också så, och många många andra också).

 Jag hade en osund hemmiljö i uppväxten, och jag var också utsatt i skolan.

Det var mycket som gav mig en skakig första tid i livet.
Jag kan inte berätta exakt vad.

Jag förstår! Det är naturligtvis ditt att behålla så länge du behöver. Se bara till att inte bära det för länge, vilket du redan verkar ha gjort. Det finns hjälp att få och sätt att komma vidare

Jag har pratat med psykologer osv. Både online och i verkligheten... Så jag har inte hållit det inom mig. Men det påverkar ändå min kropp och mitt psyke, hur mycket jag än pratar om det.

Du ska leta reda på en psykolog som är expert på cptsd, enligt mig. De är de enda som kan hjälpa på riktigt. Släng inte pengar på natur"läkemedel" eller annat skit som i bästa fall ger en placeboeffekt, i vanliga fall bara gör att du pissar dyra pengar, och i värsta fall påverkar dig på ett farligt sätt pga att du tar för mycket när du jagar efter effekten du ändå aldrig uppnår.

Jag ska kolla upp det! Tack.

Jag läser om komplext posttraumatiskt stressyndrom på Wikipedia och allt stämmer in på mig. 

Det förvånar mig inte alls att det stämmer in. Hoppas du hittar någon där du bor som kan sånt.