Vanliga orsaker att unga hamnar i skuldfälla?

Jag är ett vuxet barn uppfostrad från 11 års ålder med att fundera över budget och jämföra marknaden, ett fysiskt  "pricerunner!" där jag och pappa sprang mellan affärerna för att uppnå bästa pris. Jag har fortfarande svårt för att välja det dyra kaffet för 56 kronor när jag vet att det finns kaffe för 26 någon annanstans. Men när jag sommarjobbade inom vården och kom med pappmugg till jobbet från bussen skakade min kollega som jobbade extra på två andra jobb bara på huvudet. Hon sparade alla pengar som gick till resor till hemlandet.
Jag har varit fattig större delen av mitt vuxna liv medan andra placerade studiemedlet på börsen och därefter pengarna i lägenhet. Ett visst mått av risktagande är också bra att få lära sig. 

SMSlån, bluestep, köpa på kredit, impulsköp mm är det som gör att man hamnar i skuldfällor.

Lär ungen en enkel sanning KÖP INTE NÅGOT FÖR PENGAR DU INTE HAR. Spara ihop om det är något du behöver. Då lär man sig att spara hushålla och sköta en budget. Ett tips som förälder är ju att vara med den första tiden när man flyttat hemifrån, förklara att saker som toapapper och schampoo inte är gratis så man måste budgetera för det man tagit för givet. Samma med matkostnader. Pizza är najs men sedan blir det en vecka nudlar i slutet på månaden kanske... 

Pratat pengar, budget osv med barnen, Att man får rätta munnen efter matsäcken. Om de hamnat i knipa mellan jobb eller vid studier har vi lånat ut. 

Håller med! Vill dock tillägga att lära ungen att INTE köpa nudlar när ett helt paket pasta som räcker X antal många fler måltider inte kostar så mycket.

Vill också lägga till ett regelbundet sparande som en god vana. Minst 500:- i månaden eller ännu mer om man har fast jobb men minst 100:- per månad. Bättre än ingenting.

Vi är första generationen välbärgade och jag tycker därför om det materiella, eftersom jag inte hade något som barn. Prylar gör mig glad ibladn, helt enkelt.

Vår son har haft ett överflöd och är raka motsatsen- han konsumerar helst ingenting och vill knappt ens köpa nya kläder eller följa med på semester. Han har sina intressen, de är billiga och han sparar sina pengar och tänker på miljön, så jag är inte orolig alls. Tvärtom blir jag glad när han unnar sig något roligt.

Tillägg: Däremot har vi varit väldigt tydliga med att han får börja betala hemma när han börjar studera om han vill bo hemma ett år till. Han har kapital så det är ingen uppoffring.

Tror att den främsta orsaken är dålig ekonomisk uppfostran och dåliga förebilder. Därefter kommer det faktum att det är socialt accepterat att använda avbetalningstjänster som tex Klarna. Det är för lätt att handla utan pengar.

Varför bar du runt på pappmuggar???

Jag tror mycket ligger i hur vi ser influencers i fina kläder, perfekta beiga hem osv. Unga som precis fått sitt eget hem vill ha samma, fast att det kostar. 

När jag flyttade hemifrån fick jag köpa det nödvändigaste på blocket eller ikea, och jag tror inte så många gör det idag.

Likt Bianca Ingrosso köpte jag mitt kaffe ute istället för att "stjäla" av brukarnas. 

Jag tycker det viktigaste är att just inte låna pengar. Be barnen kontakta er föräldrar om de behöver pengar. Kanske kan de låna av er då. 

Barn lär sig inte ekonomi om de inte får praktisera det.
När det är dags att flytta ut så är det redan för sent.
Mina barn fick veckopeng där de själva fick avgöra hur mycket som skulle sparas eller köpas godis för. När de blev äldre fick de barnbidraget mot att de köpte sina kläder själv.
De fick hälften av vad dyrare saker kostade, exempelvis mobiltelefoner men det viktiga var att de fick betala hälften själv.
Jaha, du vill ha en iPhone? Har du råd med det nu?
De lärde sig spara (inte alla) men de lärde sig också spendera klokt och prioritera.
Jag tror att just detta är det viktiga, både att klokt spara&spendera är viktiga saker att lära sig.

Men det är väl egentligen inte så svårt att förstå sammanhanget? 

Fortfarande finns det föräldrar som tycker att ekonomi och pengar inte är barnens buissness och helt enkelt inte lär sina barn pengars värde, vikten av att hantera egna pengar och vad saker faktiskt kostar. 

Jag lär hellre barnen pengavett än att tjata om smutstvätt. Helt enkelt för att kassa kunskaper om pengar sätter en i skiten rejält och kan få juridiska konsekvenser resten av livet om det vill sig illa. Städa och tvätta drabbar i regel bara en själv och sånt kan man lära sig..

Enligt min mening är det ok att låna pengar till tre saker: Studier, boende och bil. Det är det jag kommer försöka pränta in i mina barn.

Jag drog på mig mycket skulder mellan 19 och 25. Orsakerna är flera, men två stora var att jag inte fick lära mig något annat än att pengar fanns, bara att fråga, och senare köpa på kredit kopplat till pappas, klyschigt va, konto, och senare självmedicinering genom shopping. Så när jag var 25 hade jag nästan 1 miljon i skulder med vidriga räntor på en handfull kreditkort. Till och med ett OKQ8-kort fast jag inte ens hade en bil.

Nu är jag 26 och rätt rejält nere i skiten ekonomiskt. Jag har egentligen räntekostnader för mina skulder på ca 20000 i månaden, men en stadig inkomst på 22000 efter skatt och ibland lite extra inkomster. Safe to say så betalar jag inte på alla skulderna i dagsläget. Jag jobbar på att reda ut det men ibland vill jag bara ge upp.