En fråga till er läkare i första hand
Hej! Vänder mig till er då jag har lite smått panik just nu. Frågar i första hand er läkare, och vill börja med att säga att jag skäms något enormt över detta.
Jag blev nyligen akut sjukskriven utav min läkare pga utmattning och nedstämdhet, ihop med antidepp och lugnande som jag började med direkt.
Dom första tre dygnen pendlade jag mellan eufori och total likgiltighet något extremt, hade också tagit en mindre dos tramadol som kanske påverkade, och sov inte speciellt många timmar (ledig så detta gjorde mig inte speciellt mycket).
Jag antar att det var pga detta, i blandning med att jag inte är vidare stabil, men oavsett så var jag väldigt irrationell under dessa dagar.
Har en trasig uppväxt, som min läkare dock inte vet om, och min destruktiva sida i samband med detta gjorde att jag skrev ett handskrivet brev till min läkare som jag plötsligt ville ligga med. Ungefär i stil med att han får göra vad han vill med mig och att jag då kan byta läkare isåfall.
Notera bör att jag träffat människan vid två tillfällen där jag dessutom var ett vrak, han var såklart omhändertagande och empatisk men jag hade inte skrivit så idag.
Iom att jag skrev att han kunde kontakta mig på en (ny) mail, så kan han egentligen inte veta vem det var som skrev.
Men nu insåg jag precis att jag inte minns om jag skrev under med min namnteckning på skattningsskalan för utmattning, eller om jag bara skrev datum och personnummer. Alltså är jag livrädd för att han ska förstå att det var jag. Jag vill ju självklart inte göra honom obekväm, och är ju idag medveten om hur olämpligt det var. Jag tycker han är en duktig läkare, och vill ju egentligen inte behöva byta.
Så.. fråga ett; Ni som har skrivit detta skattningstest för utmattning, eller som jobbar som läkare, skriver man under det pappret med sitt namn?
Fråga två; Om detta hade hänt er, och ni hade haft misstanke (också om ni hade vetat säkert vem det var), hade ni då sett till att patienten får byta läkare? Hade ni tagit illa vid er, hade ni sagt något eller hade ni fortsatt behandla pat även om ni varit obekväma?
Tilläggas bör att jag är några år under 30, han runt 50.
