Vi har idag en 2-årig hund (labrador) och planerar för att skaffa barn. Är det någon som har erfarenhet av hur hundar (helst labradorer) reagerar när det kommer in en ny person i familjen?
Kan vissa hundar bli avundsjuka och hur beter de sig då?
Vår förhoppning är såklart att de ska bli bästa vänner.
Vi har idag en 2-årig hund (labrador) och planerar för att skaffa barn. Är det någon som har erfarenhet av hur hundar (helst labradorer) reagerar när det kommer in en ny person i familjen?
Kan vissa hundar bli avundsjuka och hur beter de sig då?
Vår förhoppning är såklart att de ska bli bästa vänner.
Lämna inte barn/bebis oövervakade ihop. Låt hunden vara i annat rum eller barnet uppe från golvet när hunden äter. Håll koll och låt inte barnet klättra på hunden/dra osv.
Jag håller med om att det sällan blir problem med normaltrygg hund (och ansvarstagande föräldrar).
Den enda nackdelen i vårt fall var att hunden i fråga (en jack russell terrier) var nog för gammal när vi fick barn (han var 11 år). Han tog jobbet som barnvakt på största allvar, ville alltid ha koll på barnen, inget resursförsvar eller liknande. Problemet var att han hade svårt att slappna av och sova, någon behövde ju vakta bebisarna (tvillingar). När barnen var strax över året fick han flytta hem till min mamma. Första veckan mer eller mindre sov han sig igenom. När de kom på besök var han väldigt tydlig med när han ville gå hem (han gick och ställde sig vid dörren) även fast han älskade att komma på besök.
Aktivering etc höll vi på samma nivå som innan barnen kom. Har flertalet hundvänner som aktivt tränar sina hundar för tävling och de har ofta med sig bebis i vagn (övriga träningskamrater roar bebis) eller i sele/sjal, samma sak vid regelrätta skogspromenader där man inte kan köra vagn.
Dagen vi hämtade hem vår hund var samma dag jag plussade på stickan. Idag är hunden fyra och ett halvt, och barnet tre och ett halvt. Dem är bästa vänner och hunden har alltid vaktat och vakat över barnet sedan hon var nyfödd, och aldrig visat några tendenser att vara avundsjuk eller så. Hunden har också ett otroligt tålamod med barnet som inte går att beskriva i ord. Det är väldigt fint att ha hund och barn! Vår ras kräver mycket motion och långa promenader varje dag, det jobbiga och meckiga är väl typ när barnet är sjukt och man ändå måste släpa ut dem i vagnen för att hunden behöver komma ut och rastas ordentligt.