Vid vilken ålder började du störa dig på ditt åldrande?

Nu var min fråga vad det var för brott. Att FL modererar sitt forum är mig veterligt inget brott. Så vari ligger brottet?

Det är ändå rätt märkligt att jag ser dessa inställningar mest på FL. Det jag egentligen avser är en ung mentalitet som ska avspegla sig i ens utseende. En sorts inställning till livet som inte går ut på att man efter 40 förväntas bli tråkig, tillbakadragen och hämmad/ inskränkt. Det handlar om en livsenergi och vilja att ta för sig av livet, som står i ganska bjärt kontrast till att bli någon tråkig hemmasittare som nöjer sig med att känna sig äldre och bortglömd, för att vissa anser att man "ska" vara sådan efter 40.

Ni som fått gott om bekräftelse från andra i era liv, kan jag förstå om ni trivs med att numer leva ett mer tillbakadraget och osocialt liv, men för mig, som inte alls fått mycket av den varan, vill jag gå åt andra hållet istället. För de flesta människor brukar det vara så att det man inte fått mycket av i sitt liv, vill man ha desto mer senare.Det borde ses som djupt mänskligt. Min farmor var bunden av vad andra ville att hon skulle vara fram tills hon fyllde 60, då hon började förverkliga sina drömmar och började med porslinsmålning och hålla kurser i detta.

Det man inte fått mycket av i sitt liv brukar man få en hunger efter.

Håller med, det är otroligt märkligt. Min uppfattning är att han var ung på 90-talet och därför tror att allt med koppling till 90-talet är ungt. Han verkar tro att man går från ungt (allt 90-tal) och plötsligt börjar lyssna på dansband och Elvis när man blir äldre. Han lyssnar på hårdrock, som var poppis när han var ung, och är därför ung. Att ungdomarna idag lyssnar på gangster rap verkar inte ha gått in. Lyckas inte förstå varför, men det har blivit något feltänk där han tror att ungt är 90-tal för att han var ung då. Otroligt märkligt.

Ingen har påstått att du eller någon annan ska vara en tråkig hemmasittare. Absolut ingen. Du bara uppfattar det så för att du i själva verket har en gammalmodig stil och folk berättar det. Om jag nu ska tala klarspråk.

Det är med andra ord inga "attacker" på dig. Du misstolkar allt. 

MEN det är inget fel på att rocka en 90-talsstil. Alls. Du kan bara inte övertyga gemene man om att du är modern.

Kanske ändå inte så konstigt eftersom jag druckit bort 23 år av mitt liv, därför blir 90-talet för mig som igår. Emotionellt är jag kvar i tonåren, även om intellektet utvecklats. Lägg därtill att jag mest umgicks med äldre missbrukare som hade Cornelis, Björn Afzelius och Mikael Wiehe m..fl som husgudar, så kanske du bättre förstår MIN syn på vad som är gubbigt.

Seinfeld och company skulle vara 30plussare, det var en del av det, hur vuxna och mogna är vi bara för att vi blir äldre.

Men vissa av er har helt enkelt gått på minerad mark lite för länge, på flera sätt.

Jag är ca tio år äldre än dig, med vuxna barn. 
Så sedan x antal år kan jag lattja runt som jag önskar också!

Vilket jag gjorde i flera år, tills det kom in en människa i mitt liv som gjorde mig harmonisk och lugn.

Saknar du lugn och harmoni i ditt liv?
Det känns som att du jagar en svunnen tid.

Började störa mig någonstans mellan 50 och 55, men det som stör mig är inte utseendet utan att kroppen tappat i styrka och ork. Det gillar jag inte.

Utseendemässigt är jag helt OK med att åldras. Kroppen har blivit tunnare och dragen i ansiktet har förstärkts eller vad man ska säga. Inget som stör mig rent utseendemässigt.

Påverkas förmodligen också av att mitt syskon gick bort i cancer vid dryga 50. Är glad och lycklig över min familj och över att få följa mina barn så länge jag får vara med på deras resa.

Jag har fött 2 barn och är i 50årsåldern. Jag tycker att det är helt legitimt med att min mage är rynkig efter graviditeterna och att jag pga ålder har rynkor i ansiktet osv. Har inget med att göra att jag skulle vara rynkfri att göra.

Hur kommer det sig däremot att så många som inte ens fött barn har stora magar? Män som kvinnor... Dessa hårda gravidmagar på medelålders (och uppåt) män? 
Unga tjejer i 20-årsåldern som bär på rejäl övervikt. 
Det är helt ok att vara överviktig, det är inte det jag menar utan detta 20-30kg +.

För mig är inte åldrande och rynkor ofräscht utan naturligt, men fetma är inte naturligt och ofräscht tycker jag. 

 

Har du tagit dig ur missbruket nu?
Snygg jobbat 

Ja, har varit helnykter i snart 4 och ett halvt års tid, springer och tränar regelbundet, mer i början men kanske lite mindre nu. Äter näringsrikt och ser till att ta hand om mig själv och vårda utseendet. Första året som nykter och fysiskt aktiv gick jag ner hela 17k(!) och fick beröm av min läkare för att även mitt blodsocker (har diabetes typ 2), gick ner till mer normala nivåer. Jag har ärligt talat kämpat som ett djur under dessa år och behovet av föryngring kom när jag såg mig i spegeln och såg att jag såg relativt välbevarad ut trots åren i missbruk. Jag tänkte att detta kan jag improvisera och förbättra, och sedan dess har det i sig blivit som en drog. Blir överlycklig varje gång jag ser mig i spegeln och mer liknar en yngre grabb, och det bättre bemötande jag fått av folk i gemen sedan jag började gå in för detta experiment. Men kanske beror det mer på att folk ser och märker att man faktiskt kämpar med sig själv.

Jag har levt ett liv på samhällets baksida och varit med om sådant som jag tror ingen här på forumet hade pallat ens en femtedel av utan att ge upp eller få självmordstankar, med tanke på hur känsliga de är.

Men jag har alltid haft en i grunden stark livsvilja och en tro på att det goda segrar till slut, också en kärlek till livet i sig självt. Därför blir jag bestört över dessa ständigt negativa och pessimistiska människor som bara vill dra ner andra. När man själv är positiv och vill inspirera andra så får man istället bara skit och nedlåtande kommentarer. Det kan göra att den mest behärskade kommer ur balans, om det pågår en längre tid.