"Alla är feminister tills det är dags att skotta snön"

Ja det är ju du det, som tur är vi inte ett par. Vi är givetvis överens om vad vi gör och inte, sen slipper inte jag alla sysslor för att jag snickrar. Givetvis under tiden, det är svårt att balansera på taket och laga mat samtidigt..

Vi har gjort en lång resa tillsammans, huset köptes när jag studerade. Idag tjänar jag mer än 95% av svenskarna och har utan problem råd med underhåll, det har vi egentligen haft hela tiden, men det förändrar inte att jag ändå väljer att göra saker på egen hand för att hålla nere kostnaderna.

Sen att vi är "färdiga" idag är väl en annan femma, nu är somrarna lediga och sköna, lånen låga och vi har ett bekvämt liv. Sambon vill inte jobba heltid och behöver inte heller då vi klarar oss bra ändå. Detta är ju möjligt till stor del för att vi gjort som vi gjort. Så något gnäll från hennes sida finns knappast, alternativet höga lån och heltid. Njaa...

Jag är kvinnan i familjen

Skotta snö: En nöje. Tycker det är kul och blir liite sur om maken hinner i förväg.
Bilen: Mitt jobb. Maken vägrar befatta sig med bilen. Han cyklar hellre
Montera möbler: Roligt projekt som är mitt. Maken vägrar. Varför montera när det finns second hand liksom

Handla och laga mat: Makens stora ansvarsområde och passion..

Är det feminism att en kvinna tar hand om hela hushållet? från bilmekaniker till matlagningen?

Jag fixar elen också. Är behörig elektriker.

Fixar el, bygg, bil, gräsklippning, skottar snö, fäller träd, vedklyving, eldning, målning, rörmockeri plus ditten och datten. 10-20 timmar i veckan förutom mitt jobb.

Tar in hantverkare och verkstad för en del saker. Beror på vad det är.

Bor ute på landet.

Men för helvete Börje, allt det där är bara hobbys. Det är disken som är viktig!

(Obs inlägget kan innehålla spår av ironi).

Ett tips om du finner snöskottning nöjsamt är ju att skotta hos grannen, eller bara skotta på gräsmattan. Istället för att bli sur på maken, det brukar ju finnas gott om snö.

...för övrigt tänker jag, att det STORA problemet idag är att så ofta INGEN av de vuxna i familjen klarar av grundläggande uppgifter, som att laga riktig mat från grunden, laga saker (både av trä, metall och tyg) som gått sönder i stället för att genast kassera och köpa nytt, göra små reparationer t.ex. på taket eller bilen (det blir väldigt dyrt att alltid anlita en fackman), städa på ett proffsigt sätt (vissa kan faktiskt inte det, jag har t.ex. varit med om att en ung mamma trodde att hon städade när hon hällde ut en hink vatten på golvet, och la några handdukar över som skulle suga upp det, utan att dammsuga eller sopa golvet innan)...

Förr fick ju typ ALLA pojkar lära sig de "manliga" uppgifterna och ALLA flickor fick lära sig de "kvinnliga". Det blev naturligt så när flickor gick bredvid sina mödrar och hjälpte henne, och pojkar likadant med sina fäder. Detta gällde i alla familjer som inte levde i sådan misär att mamma jämt var full och en fadersgestalt saknades eller ständigt växlade.

De kom in i rutinerna att en gång i veckan städar vi och bytersängkläder och lakan, två gånger om året storstädar vi och då tvättas även gardiner, mattor, fönster, skåp och skåpdörrar, ljusknappar, lister o.s.v.. När ungdomar flyttar hemifrån idag har de oftast inte dessa rutiner i kroppen. Inte flickorna heller. 

Jag tänker ibland, att de där hushållsskolorna som folk i städerna skickade sina döttrar till förr, innan dessa skulle gifta sig, kanske inte var så tokiga. Idag får man läsa bisarra saker - inte minst här på Familjeliv - av någon mamma som fått en matkasse ifrån kyrkan eller Stadsmissionen, men som bara låtit allting stå och bli gammalt, för hon har inte fattat hur hon ska laga till det, och hon anser att de olika ingredienserna "inte passar ihop". Hon tycker att hon borde ha fått reda pengar i stället...

Haha, jag har inte haft en karl på flera år. Även då skötte jag sådant själv. Visserligen är jag lång och rätt stark för vara kvinna. Men jag skottar själv, reparerar saker själv.  Dessutom avskyr jag att be om hjälp. Vilket såklart innebär att ibland, kommer saker ta lite längre tid bara. Men allt går om man vill. Det är väl så man lär sig också antar jag.

Det där är ju extremer. Att rutinerna Har ändras beror snarare på hur mycket tid man (inte) har, samt utbudet av halvfabrikat.

Nej det är faktiskt rätt vanligt att folk inte kan laga mat nu. Förr var det ett stående skämt att gräsänklingar bara åt direkt ur konservburken, men nu finns det även många kvinnor som gör det. Eller rättare sagt: idag värmer de väl oftare någon färdigrätt i micron, i stället för att öppna en konservburk (är inte säker på att de behärskar ens konsten att göra det, om det inte är ett lock med en ögla som man kan dra i...). Det finns ungar som bara får färdigmat, bullar, mackor, mjölk med sockrade flingor och liknande hemma. 

Som sagt, jag tror att det skulle vara väldigt nyttigt för unga människor att lära sig matlagning helt från grunden: från att vara med vid slakten/skörden, till att ta vara på blodet, ta ur inälvorna, hänga, stycka, bereda o.s.v.. Så skulle de inte vara så himla hjälplösa sedan, att de inte ens kan improvisera med de ingredienser de har i kylen - eller får i en matkasse från kyrkan...

Jag har också sett barn som aldrig får lära sig hur man lagar mat eller städar. Alltså vanliga hushållssysslor. Det är för mig horribelt! 

Jag var ett barn som inte fick laga mat hemma men jag fick lära mig grunderna på hemkunskapen och sedan tog det egna intresset över när jag flyttade hemifrån. Men då var jag inte intresserad av halvfabrikat utan riktig lagad mat från grunden. Vill man så kan man lära sig. Köper inte ens färdig bea sås!

Min dotter började hänga med mig i tvättstugan när hon var liten. Lärde sig sortera tvätt innan hon kunde prata ordentligt, lika så fick sonen göra. Vissa saker kan man göra till en lek.

Sonen är idag 12 och häromdagen uttryckte han oro för han vet inte hur man betalar räkningarna. Så när det är dags att betala räkningarna nu i november ska han och maken göra det tillsammans.

Jag skulle skämmas som förälder om inte mina barn kan klara sig själva när de lämnar hemmet!

Hemma så ja, min man fixar med bilarna, snickrar på huset, lagar grejer osv. Det gör han främst på helger, för efter jobbet hinns sällan sånt med. 

Oftast så står jag samtidigt och tar hand om all markservice, jag städar, tvättar, lagar mat och tar hand om barnen, så han ska kunna fixa dessa saker utan att behöva avbryta hela tiden. 

Självklart gör jag sådana saker oavsett om jag är i förhållande eller singel. Varför skulle jag inte?
När jag var gift så gjorde jag den största delen av denna typer av uppgifter också, precis som med de flesta andra uppgifter i hushållet då mitt ex var både lat och hade tummen mitt i handen.

Man behöver inte göra det mer omständigt än nödvändigt.
Nästan bara jag som städar här hemma.
9/10 gånger är det jag som tar disken.
Min sambo lagar mer mat, tvättar och endel annat.
Spelar väl ingen roll hur man delar upp det så länge man hjälps åt och stöttar varandra tänker jag.
Hon är en (iaf va innan vi träffades) "otraditionell" kvinna som löst allt hemma själv. Målat, fixat med boendet, bytt däck på bilen, etc.

Men något traditionellt som jag uppskattar enormt är när jag ibland sitter och jobbar på sen eftermiddag/kväll och hon frågar om hon kan laga någon mat till mig, det träffar mitt i hjärtat!
Jag förväntar inte att hon ska göra det, hon jobbar lika mycket som jag, men det är något hon gör bara för mig det är mat fylld med kärlek!
(Jag gör det samma för henne bara så det är sagt så ingen godhetskrigare/jämställdhetsfascist blir kränkt)

Folk tänker för mycket på vem som gör vad och inte för vem man gör det tycker jag. Är man i ett förhållande med någon man älskar så anstränger man sig för den andre! Det ska gå åt båda håll. Enkelt 👍

Så är det ju. Problemet är när det blir en dålig situation med obalans där en tar sig friheter på den andres bekostnad. Är båda nöjda så är ju allt bra. Finns det saker som skaver så är det bäst att reda ut det annars dör relationen, snabbt eller långsamt. Vissa behöver ta sig en funderare på vad dom värderar högst, att lata sig under viss tid, sen bli singel eller att samarbeta.

Absolut. Handlar om att ge och ta. Kom själv ut ur ett långt förhållande förra året där jag gav allt. Ekonomiskt och fix hemma.
Sen är alla olika så vad man föredrar att bidra med är individuellt. Viktiga är att man vill bidra och anstränger sig för sin partner!
Balans ser olika ut för alla par :)

Skotta snö - kvinnan skottar 90% av gångerna
Bilunderhåll - det lilla som sker hemma sköts av mannen men det mesta lejs bort
Montera möbler - kvinnan hanterar det mesta, ofta tillsammans med barnen som också tycker att det är roligt.