Min nya är så svartsjuk, vad ska jag göra

Spring!...så fort och så långt du kan ifrån henne!

Dom  sjukligt svartsjuka hittar alltid något att vara svartsjuka över, och tillslut blir dom destruktiva och kan bli helt galna.. (tex kokar dom barnens kanin som i "Farlig förbindelse" )

Nej jag skojar inte! Sjuklig svartsjuka är en sjukdom o dom blir bara sjukare o sjukare..i huvudet..

Självklart ska du kunna umgås med dina gamla vänner o släkt (även exets släkt)

Vad skulle din sjukligt svartsjuka tjej gjort om du o exet hade haft barn då?
Skulle du inte fått träffa barnen då heller eller, nej antagligen inte..För det skulle ju hon ju blivit ÄNNU mer svartsjuk över..

Jag har själv varit tillsammans med en svartsjuk psykopat, och kunde knappt andas utan att det skulle bli tjafs, så tillslut så lämnade jag och träffade en annan  som inte alls är svartsjuk. (vilket inte jag heller är)
Vilken lättnad det var alltså_Det bästa jag gjort i hela mitt liv!

Jag kan andas igen, jag kan bete mig som vanligt igen, jag kan träffa dom jag vill, jag beh inte vakta min tunga längre.

Det bästa är ju om du träffar någon som är lika lite svartsjuk som du själv är..Att ni ser saker på samma sätt..Det är viktigt.
Och din tjej som är sjukligt svartsjuka, borde ju bli tillsammans med någon som oxå är lika sjuklig.....

Kan förstå att det faktum att du inte separerat på riktigt från ditt ex är utmanande och kan skapa rätt stora friktioner, speciellt om ni lever vidare med att följa med varandra på släktkalas. Men jag hade aldrig ens dejtat dig så länge du fortfarande bor ihop med ditt ex. Inte pga svartsjuka utan för jag anser att man inte är redo för en ny relation förrän man avslutat alla aspekter av den gamla inkl ekonomi och boende. Det är som gjort för massa drama och det är ju det som händer nu (även om det hittills är småskala).

att vara vän med exets bror är ingen big deal, men att åka på släktkalas som förr är konstigt. Du hade kunnat fira honom på annat sätt än med exet och hennes familj. Hade det varit att han fyllt jämt och det varit stor fest för alla vänner och släkt borde väl nya flickvännen automatiskt bli medbjuden.

Varför skulle det vara konstigt att åka på JUST släktkalas? 

Men du tycker samtidigt att det inte skulle ha varit något konstigt OM hans ex bror hade fyllt jämt.
Det är väl ingen skillnad, eller är det?

Sen håller jag med dig gällande det du skrev i det första stycket...Att det kanske inte är det bästa att inleda en relation om man ff bor tillsammans med sitt ex..
Där håller jag helt med..
Men hon visste ju att dom bodde ihop redan innan något kalas.Varför reagera så barnsligt gällande ett kalas, 

Om jag var tvungen att välja--så hellre skulle jag välja att min man gick på kalas med sitt ex än att han skulle bo med sitt ex.. Jag är inte svartsjuk, men jag kan ju tänka mig att det skulle KUNNA hända mer intima saker om dom bodde ihop, jämfört med om dom gick på kalas ihop..

Vad kan hända på ett kalas, fullt med andra människor..Ingenting! Så vad är hon svartsjuk på?

Hon verkar mer vilja styra över vilka han får träffa och inte träffa, alltså skiter hon eg fullständigt i om han ligger med sitt ex, när han är hemma, bara han gör som hon säger och dumpar släkt o kompisar..Det viktif´gaste för dessa människor är att dom får känna kontroll.

Ja juste, nu läste jag den igen. Nej jag tycker ändå det är fel att följa med på exets brors kalas. Det vore ju mer lämpligt om de umgås själva istället. 

För det är släktkalas. Han tillhör ju inte. Och det handlar om ett ex bror. Helkonstigt ju.

Det handlar inte om svartsjuka, utan det passar bara inte. 

Allt måste inte nödvändigtvis handla om att man ligger med andra, är man i en relation måste man lyssna och ta hänsyn till varandras känslor på alla plan. 

om det innebär att man måste göra avkall på sig själv och sina värderingar så ska man inte vara tillsammans. 

Min pappa blev inbjuden till mina morföräldrar efter att det tagit slut mellan honom och mamma, till han flyttade utomlands. Mina mor- och farföräldrar träffades ett par gånger om året och åt middag ihop. Mormor och morfar gick på farfars begravning. På farmors var de bortresta men skickade en minnesgåva. Mamma umgicks med farmor. 

Mamma träffade en ny kort efter att det tagit slut mellan henne och pappa. För pappa dröjde det längre. Oavsett så var även mammas nya välkommen hos farmor och farfar. 

Precis 

Jag ser inte varför man nödvändigvis ska bruta 15-20 års vännslap bara för att man gjort slut/separerat/skilt sig. 

Jag tror svaren TS får hänger på vilka livserfarenheter de som svarar har.

För några år sen skulle jag kanske också ha tyckt att TS betedde sig dåligt och att tjejen hade rätt. Nu tycker jag helt annorlunda. Vad har då hänt däremellan?

Jo, ett tioårigt äktenskap har tagit slut och min exman och jag har efter mycket begrundande och diskuterande kommit fram till att vi vill att vårt nioåriga barn ska få bo kvar i huset i åtminstone några år till medan vi turas om att vara iväg några dagar, men också bor tillsammans en del av tiden. Efter en känslomässig bergochdalbana funkar det nu faktiskt riktigt bra. Vi kommer bättre överens som vänner än de sista åren som gifta. Nu till jul ska vi tre åka till exmannens föräldrar, och sen kommer vi att fira nyår bara vi tre (kom vi överens om den här veckan). Vi är på intet sätt ihop, och jag vill verkligen inte vara ihop med honom. Däremot är vi en familj och vill göra saker tillsammans ibland.

Jag vet, det är annorlunda mot TS i och med att ingen av oss har en fast relation med nån annan, men jag menar bara att jag verkligen förstår TS och inte tycker det är några konstigheter. Har man kvar exets bror som kompis så ser jag inget fel i att man ses.

Men som sagt, här tror jag inställningen beror mycket på vad man själv har för erfarenheter.

Jag tycker egentligen att det inte behöver vara något problem heller, och visst är det bra när det funkar praktiskt, har tex själv träffat en man som samarbetat och samåkt massor med sitt ex till deras barns familj på annan ort, tyckte det var helt OK, men TS brist på empati för sin flickvän och att han sätter pengarna framför förhållandet är allt annat än positivt. Han verkar ganska ego tycker jag, bryr sig mest om vad han själv vill först och främst. Jag förstår att hon avslutade då.

Ja visst att du tänker så, men det är inte säkert att en framtida partner uppskattar det.

Håller med, sådär kan man ju leva med sitt ex. Men det känns liksom inte rimligt att göra när man själv och/eller den andre parten träffat någon ny. Och förvänta sig att det är okej

Man löser det mesta genom att inte kasta sig in i ett nytt förhållande innan man är klar med separationen och har eget boende.

Nej inte jag heller...Finns ingen anledning att bryta en sån lång vänskap pga en ny svartsjuk partner..

TS tjej visste ju för helskotta vad hon gav sig in på, iom att han redan bodde med sitt ex..Men ändå så tyckte hon kanske inte innerst inne att det var helt ok att han bodde med sitt ex..
Men kärleken övervinner allt tänkte "sotis" 
Men så kom det "fruktansvärda" kalaset och det var droppen som fick bägaren att rinna över..