• Anonym (M)

    Oense om barnvakt

    Jag o min sambo är oense om en sak. Vi har en son på 6 månader. Min familj dvs mormor morfar o moster träffar han nästan dagligen O har tillbringat mycket tid ihop. Min sambos familj har han bara träffat 2 tillfällen tidigare. när min syster tex varit ute på promenad o han vaknar märker man att han är lite fundersam att inte mamma är där som det brukar vara men brukar gå bra. Min sambo tycker att hans bror ska få vara barnvakt. jag tycker det känns lite jobbigt då jag dels bara träffat han 3 gånger tidigare o han bara träffat vår son 2 gånger. Han är ändå i den åldern när främlingar kan vara jobbiga. Vad anser ni Är bäst för barnet? 

  • Svar på tråden Oense om barnvakt
  • Anonym (Jupp)
    Anonym (Tio) skrev 2023-12-14 08:59:10 följande:

    Men har ni ens behov av att brodern går på promenad med barnet? Barn är ingen kul gadget som alla ska dela lika av, och göra det ena och andra. Vid 6 månader har bebisen noll behov av att farbror går en promenad med honom. Enda anledningen är ju om ni behöver det av nån anledning. Annars nej. 


    Exakt! Jag lovar att ingen av de som hetsar på och dömer ut ts skulle låna ut sin splitternya bil till någon de knappt känner bara för att den personen vill ta en provtur. Men barn ska man dela med sig av och låna ut till kreti och pleti, annars är man överspänd, hysterisk och allt vad det nu kallas när man egentligen bara lyssnar på sin föräldrainstinkt. 


    Om det är viktigt för ts sambo att hans familj är delaktiga får han bjuda in dem, men om de bara setts tre gånger sen ts och sambon blev ihop verkar det inte direkt vara något han prioriterar. Vilket inte är ts fel eller problem. 

  • Agda90
    Anonym (Jupp) skrev 2023-12-14 09:22:54 följande:

    Exakt! Jag lovar att ingen av de som hetsar på och dömer ut ts skulle låna ut sin splitternya bil till någon de knappt känner bara för att den personen vill ta en provtur. Men barn ska man dela med sig av och låna ut till kreti och pleti, annars är man överspänd, hysterisk och allt vad det nu kallas när man egentligen bara lyssnar på sin föräldrainstinkt. 


    Om det är viktigt för ts sambo att hans familj är delaktiga får han bjuda in dem, men om de bara setts tre gånger sen ts och sambon blev ihop verkar det inte direkt vara något han prioriterar. Vilket inte är ts fel eller problem. 


    Alltså den jämförelsen med bilen är klockren!!
    Och så jäkla rätt!! Älskar den!
  • AnnaZL
    Agda90 skrev 2023-12-14 10:04:01 följande:
    Alltså den jämförelsen med bilen är klockren!!
    Och så jäkla rätt!! Älskar den!
    Tycker det är en dålig jämförelse. Det finns ett uttryck ?it takes a village to raise a child?, men inget motsvarande om bilar. För bilen är det bästa som kan hända en lätt värdeminskning pga ökad antal körda mil och det finns inga positiva effekter för bilen. Den värsta utgången är kvaddad bil. För barnet- ja, det är ju betydligt värre värsta utgång, men hur troligt är det att barnet dör eller blir allvarligt skadat av en barnvangnstur i promenadtakt? De positiva effekterna är ett livslångt förhållande till farbrodern. Din man har känt sin bror hela sitt (eller hans) liv. om brodern är normalfungerande utan våld- eller missbruksproblematik borde det inte bli några problem.
    Det som skulle kunna vara negativt är ifall brodern inte vill tillbringa tid med barnet eller om din man tvingat honom ut på promenad. Men om han interagerar med barnet när de se och vill umgås ser jag inget problem.
  • Agda90
    AnnaZL skrev 2023-12-14 11:11:07 följande:
    Tycker det är en dålig jämförelse. Det finns ett uttryck ?it takes a village to raise a child?, men inget motsvarande om bilar. För bilen är det bästa som kan hända en lätt värdeminskning pga ökad antal körda mil och det finns inga positiva effekter för bilen. Den värsta utgången är kvaddad bil. För barnet- ja, det är ju betydligt värre värsta utgång, men hur troligt är det att barnet dör eller blir allvarligt skadat av en barnvangnstur i promenadtakt? De positiva effekterna är ett livslångt förhållande till farbrodern. Din man har känt sin bror hela sitt (eller hans) liv. om brodern är normalfungerande utan våld- eller missbruksproblematik borde det inte bli några problem.
    Det som skulle kunna vara negativt är ifall brodern inte vill tillbringa tid med barnet eller om din man tvingat honom ut på promenad. Men om han interagerar med barnet när de se och vill umgås ser jag inget problem.
    Min man har ingen bror och mina barn är tonåringar...

    Och jo, jämförelsen är bra för den där byn som uppfostrar är inte 100 främlingar som barnet aldrig har träffat. 

    Om jag hade varit i TS skor hade jag också varit tveksam. Att endast ha träffat sin svåger några enstaka gånger och att de inte har visat något intresse för barnet hade gjort mig misstänksam. Det är inte alla som gillar barn och man ska inte pracka på sin unge på andra bara för att. 
    Det är på sin plats att fråga pappan varför det är så viktigt att svågern ska passa barnet som han inte känner. 
  • Anonym (Ofta)
    Silverjenny skrev 2023-12-13 21:58:00 följande:

    Brodern ska alltså inte vara barnvakt utan gå en promenad med barnet i barnvagn, det tycker jag absolut han ska få göra. Barnet är sex månader och kan inte springa iväg, inget kommer att hända och han har väl mobil och kan ringa i så fall?

    Jätteviktigt att barnet och farbrodern också får bygga en relation. Barnet tillhör pappans familj precis lika mycket som din och du borde vara glad att brodern visar intresse att träffa ert barn, om resten av familjen inte är så angelägna. Eller är det i själva verket du som håller dem utanför och vill dela din bebislycka med din familj?


    Det är ofta man läser om mammor som har svårt att släppa ifrån sig barnet till farmor och farfar då de inte ses så ofta. Mamman får ofta panik då andra ska hålla och gulla med bebisen förutom hennes mamma.

    Sedan har vi de som skriver att farmor och farfar inte är intresserade av att umgås. Månhq gånger undrar jag om det beror på att mamman inte har släppt in pappans familj.
  • Agda90
    Anonym (Ofta) skrev 2023-12-14 11:46:54 följande:
    Det är ofta man läser om mammor som har svårt att släppa ifrån sig barnet till farmor och farfar då de inte ses så ofta. Mamman får ofta panik då andra ska hålla och gulla med bebisen förutom hennes mamma.

    Sedan har vi de som skriver att farmor och farfar inte är intresserade av att umgås. Månhq gånger undrar jag om det beror på att mamman inte har släppt in pappans familj.
    Jag tyckte tvärtom. Ville inte att min mamma skulle ha bebisen för mycket för hon vägrade tvätta händerna efter att ha rökt! 

    Svärmor var/är lugnet själv, likaså min pappa och svärfar. 

    Att dra mammorna över någon "hysterisk kam" är inte schysst. 
    Jag hade inte lämnat ifrån mig mina barn när de var bebisar till människor de inte kände. Spelar ingen roll om det hade varit min syster, kusin, svärmor eller kungen själv. Främmande människor är främmande oavsett blodsband
  • Anonym (Ofta)
    Agda90 skrev 2023-12-14 12:00:19 följande:
    Jag tyckte tvärtom. Ville inte att min mamma skulle ha bebisen för mycket för hon vägrade tvätta händerna efter att ha rökt! 

    Svärmor var/är lugnet själv, likaså min pappa och svärfar. 

    Att dra mammorna över någon "hysterisk kam" är inte schysst. 
    Jag hade inte lämnat ifrån mig mina barn när de var bebisar till människor de inte kände. Spelar ingen roll om det hade varit min syster, kusin, svärmor eller kungen själv. Främmande människor är främmande oavsett blodsband
    Men pappan känner ju sin familj och sin bror.
    Mamman har väl inte ensamrätt på barnet?
    Om pappan vill åka själv med barnet till sin släkt och mamman säger nej gör att hon inte känner sig trygg hur gör man då? 
  • Anonym (Jupp)
    Anonym (Ofta) skrev 2023-12-14 11:46:54 följande:
    Det är ofta man läser om mammor som har svårt att släppa ifrån sig barnet till farmor och farfar då de inte ses så ofta. Mamman får ofta panik då andra ska hålla och gulla med bebisen förutom hennes mamma.

    Sedan har vi de som skriver att farmor och farfar inte är intresserade av att umgås. Månhq gånger undrar jag om det beror på att mamman inte har släppt in pappans familj.
    Det här att kvinnor inte skulle "släppa in" mannens familj är en stor myt. Till 99% är det mannen som inte orkar engagera sig i att bjuda in dem. Och det är knappast kvinnans ansvar att dra i hans relationer åt honom. Och det förklarar även varför kvinnor inte släpper iväg bebisen till främmande släktingar där det saknas relation. 
  • Anonym (Jupp)
    Anonym (Ofta) skrev 2023-12-14 12:51:55 följande:
    Men pappan känner ju sin familj och sin bror.
    Mamman har väl inte ensamrätt på barnet?
    Om pappan vill åka själv med barnet till sin släkt och mamman säger nej gör att hon inte känner sig trygg hur gör man då? 
    Hur nära står man någon som man träffat tre gånger under hela sitt samboförhållande? 
  • Agda90
    Anonym (Ofta) skrev 2023-12-14 12:51:55 följande:
    Men pappan känner ju sin familj och sin bror.
    Mamman har väl inte ensamrätt på barnet?
    Om pappan vill åka själv med barnet till sin släkt och mamman säger nej gör att hon inte känner sig trygg hur gör man då? 
    Man kan ju umgås INNAN man planerar barn och se till att lära känna varandra?
    I min värld funkar det inte att lysa med sin frånvaro och sen när en bebis poppat ut dyka upp som gubben ur lådan och förvänta sig att bebis ska gå från famn till famn. Spelar ingen roll vem det är.

    Och om mamman säger nej så får man nog tänka att man har andra problem än att pappan vill hälsa på sin släkt
  • Anonym (M)
    Silverjenny skrev 2023-12-13 21:58:00 följande:

    Brodern ska alltså inte vara barnvakt utan gå en promenad med barnet i barnvagn, det tycker jag absolut han ska få göra. Barnet är sex månader och kan inte springa iväg, inget kommer att hända och han har väl mobil och kan ringa i så fall?

    Jätteviktigt att barnet och farbrodern också får bygga en relation. Barnet tillhör pappans familj precis lika mycket som din och du borde vara glad att brodern visar intresse att träffa ert barn, om resten av familjen inte är så angelägna. Eller är det i själva verket du som håller dem utanför och vill dela din bebislycka med din familj?


    Det är absolut inte jag som håller de utanför. Jag brukar försöka bjuda in att de ska komma o hälsa på o skriver att det bara är att komma men de kommer inte förbi trots att de åker förbi vårat hus. Visst kan barnet inte göra något, men jag har vart på föräldrakurs där man lär sig att det är otroligt viktigr att viss trygghet o att altid lpta barnet tex skrika när det vill bli uppburet. Därför tror jag det kan vara traumatiskt för barnet om han vaknar o en främling står där.
  • Anonym (M)
    Anonym (Tio) skrev 2023-12-14 08:59:10 följande:

    Men har ni ens behov av att brodern går på promenad med barnet? Barn är ingen kul gadget som alla ska dela lika av, och göra det ena och andra. Vid 6 månader har bebisen noll behov av att farbror går en promenad med honom. Enda anledningen är ju om ni behöver det av nån anledning. Annars nej. 


    Nej vi har ingen anledning utan det är min sambo som tycker det är kul eller något att hans bror som har noll erfarenhet av barn ska gå promenad. vet inte va han tänler han går ut av det? Att brodern får panik om barnet skriker? O knappt vet hur man håller ett barn? 


    jag har på alla sätt o vis försökt få de att få en bra relation genom att bjuda in mm men de visar inget intresse. Jag skulle utan tvekan låta mina familj passa barnet o inte bara för att de är min familj utan för att de känner barnet, vet exakt vad han kan o inte kan, vet hur han funkar o vad han gillar om han tex blir ledsen. därför känns det inget bra alls om broderns skulle promenera o sen barnet börjar skrika o han inte ens vet hur man håller barnet. O det hoppas jag min sambo fattar skillnaden på med. 

Svar på tråden Oense om barnvakt