• Anonym (Förvirrad)

    Äktenskap == Ägande av varandra?

    Hej alla julfirare!
    Jag har hamnat i en liten knepig situation med min hustru, och hoppas få lite input som kan reda ut oklarheter. Vi befinner oss just nu i utlandet, där vi firar jul och nyår tillsammans med goda bekanta. På julafton uppstod en diskussion kring trohet / otrohet, där jag eventuellt framfört mina tankar lite klumpigt.
     
    Mitt personliga perspektiv kring dessa delar är såväl man som kvinna äger fullständiga rättigheten till sin egen kropp, även under ett äktenskap. Min fru har all rätt att vägra mig tillträde till hennes kroppsdelar när som helst, liksom jag har denna rättighet till min egen kropp. Dessutom så ser jag inte varför allt med hennes kropp skulle angå mig, eller vad hon väljer att använda den till. Kort sagt, väljer hon att vara med en annan man så är det väl upp till henne. Så länge hon inte drar med sig någon smitta till mig, så är det ju fortfarande samma kvinna som innan.
     
    Däremot så vill jag inte höra om hennes äventyr med någon annan, då detta sannolikt skulle ältas hos mig och eventuellt leda till att vi skiljer oss. Jag tänder absolut inte på att hon "ligger runt" med andra, men så länge jag inte känner till det, så skadas jag ju heller inte av det. Jag vill såklart vara helt tillräcklig för min hustru, men vill samtidigt att hon får sina behov tillfredsställda.
     
    Detta är alltså min egen utgångspunkt kring ämnet trohet / otrohet men det stack verkligen i ögonen på övriga deltagare, som resonerade att fullständig monogami är underförstått från den dagen man blir tillsammans. Går jag vidare i min tankegång så tycker jag även att det vore konstigt om ett 20-årigt äktenskap inte står på mer stabil grund är just "sex". Vad händer om min snorre blir kaputt? Det vore tråkigt för mig, men ska även hon drabbas av denna åkomma? Eller måste vi skilja oss för att hon ska kunna uppfylla sina sexuella behov?
     
    Själv tycker jag mig resonera förnuftigt och förhåller mig till verkligheten, men min hustru vill just nu inte tala med mig. Hon kommer att lugna sig inom någon dag, och vill då sannolikt ha en diskussion om detta. Uppenbarligen så har vi helt olika perspektiv här, men vet inte riktigt vad jag kan förvänta mig från hennes sida. För tillfället känner jag mig ledsen att hon tagit så illa vid sig, men även förvirrad av situationen. 
     
    Kan någon här förklara för mig varför mina åsikter kring trohet / otrohet skulle vara så provocerande? Jag har som sagt inget intresse att vara med andra kvinnor, och vill heller inte att hon känner behov att vara med andra män. Däremot så anser jag inte att det angår den andre om man nu väljer att göra det. Är det jag som har fel här?
  • Svar på tråden Äktenskap == Ägande av varandra?
  • Anonym (Förvirrad)
    Tukt skrev 2024-01-03 17:16:03 följande:
    Jag kan ha fel. Men jag har hela tiden tolkat "Förvirrads" resonemang som ett rätt kliniskt och filosofiskt resonemang. Inte som en konkret handledning i hur han eller andra rent ska ordna sina relationer.
    Ser man det som en praktisk handledning, blir det lät som TS nick, rätt förvirrande. Men ser man det på ett idéplan så blir det mer begripligt, även om man inte nödvändigtvis håller med.
    Tråden startade med att jag inte kunde förstå varför min hustru, och andra i sällskapet, tagit illa vid sig av mina åsikter, vilket var anledningen till min OP. Tillsammans med er så kunde jag tillslut identifiera problemet, och reda ut saken med min fru. Därefter skiftade jag mitt fokus mer till det filosofiska planet eftersom jag tyckte det var intressant att både jag och min fru hade ett samförstånd kring monogamiskt förhållande, men inte helt gällande innebörden av trohet till varandra. Någonstans här förlorade nog tråden lite av sin identitet, och borde kanske ha ersatts av en ny diskussionstråd istället.
    Hur som helst tycker jag det är intressant att vi kan komma fram till ett samförstånd gällande tvåsamhet, trots att vi har så olika värdegrunder. Det förvånar mig att så många par baserar sin trohet till varandra på outtalade överenskommelser, betraktade som självklarheter, där det säkert finns utrymme för flera tolkningar. Låt säga att mina personliga åsikter i frågan utgör ena änden av ett spektrum, medan det "sociala kontraktet" utgör den andra änden. Hur många nyanser finns där emellan? 
    Som du har nämnt tidigare i tråden, så bör fler par diskutera dessa aspekter tidigt i förhållandet, för att undvika missförstånd och eventuellt lidande längre fram. Men det verkar som att frågan i sig är laddad med dynamit, där stubinen är tämligen kort. Jag lägger ned diskussionen eftersom jag fått viss avsmak, men är oerhört tacksam för den hjälp och tid många av er har dedikerat mina frågeställningar :)
  • Anonym (Elisa)
    Anonym (pudelns kärna) skrev 2024-01-03 10:48:24 följande:
    Att förvänta sig att ens partner ska hålla det man kommit överens om (trohet) är INTE att tro att man äger personen. Enligt ditt resonemang skulle det vara omöjligt att ha någon slags överenskommelse med någon öht för så for någon förväntar sig att man ska hålla de man kommit överens om så tror man att man äger den andra.

    Ja man har rätt att ändra sig men man har inte rätt att kräva att ens partner ska acceptera det, precis som du är fri att ändra dig så är din partner fri att avsluta relationen om han inte delar din uppfattning, det är ju inte bara du som är fri, det är även han. Och att säga jag gör som jag vill oavsett hur det påverkar dig är ju ett sätt att sätta sig över den andra och fullkomligen skita i hur ens agerande påverkar personen och det anser iaf inte jag är ett schysst sätt att resonera i en relation utan ett ganska oresonligt sätt att resonera som inte lämnar någon slags utrymme för diskussion eller kompromiss, för det man i grunden säger är du måste acceptera allt jag gör eller så kan du dra.

    Nope jag tror inte att jag äger någon och ingen äger mig heller, men skillnaden är väl att jag inte heller tror att någon tror att hen äger mig när personen förväntar sig att jag ska hålla det vi kommit överens om. Och varken mina, barn, min partner eller någon jag känner tror att förvänta sig hålla överenskommelser är detsamma som att tro att man äger andra.

    Att förvänta sig att andra ska hålla det man kommit överens om är ingen "illusion", det är väldigt reellt för det går inte att förvänta sig att andra ska vara ok med att man bryter överenskommelser, väljer man att göra det får man oxå ta konsekvenserna för det. 

    Du svarade inte på hur du gör i andra sammnang?

    Hur gör du på jobbet tex? Du har ju kommit överens med din arbetsgivare att du får betalt för att utföra ett visst jobb inom vissa tider, innebär det att din arbetsgivare tror att hen äger dig?

    Hur gör du med vänner? Accepterar de att du struntar i vad ni kommit överens om och gör som du själv vill?

    Accepterar du själv att andra struntar i vad ni kommit överens om?

     
    Ja som jag skrev är min man självklart fri att skilja sig från mig om han vill.
    Men varken jag eller min man tror att vi äger den andra så därför får jag göra vad jag vill med min kropp...som att ligga med andra män.. och han får göra vad han vill o ligga med andra kvinnor om han vill, men det har han tyvärr inte velat än..

    Nej det är ju hans kropp så det bestämmer ju inte jag att han ska..precis som han inte bestämmer över min kropp.. Om jag vill onanera så frågar jag inte min man om jag får röra min egen kropp först. Vad är det för skillnad om jag ligger med en annan man istället för att onanera..Ingen skillnad enligt mig!

    Sen vet jag inte vad du pratar om för överenskommelser som man måste göra med folk..Det finns inga överenskommelser i min värld som jag MÅSTE göra?

    Jag har ingen chef då vi har egen firma..så vi har ingen chef som "äger" oss..
    Jag umgås bara med våra närmaste vänner, mina systrar o släkt och dom accepterar mig precis som jag är..eller har blivit...
    Vilket betyder att dom accepterar att jag oftast inte längre planerar NÅGONTING, inte ens måsten..och OM vi nu har kommit överens om något och jag inte "dyker upp" så accepterar dom faktiskt det med nuförtiden..
    Och jag acceperar givetvis om dom nån gång skulle ändra sig..

    Men det är lite skillnad på ett äktenskap och tex syskon relation..visst mina syskon kan ju också säga hej då om dom inte tål att jag helst inte planerar saker längre, men det tror jag inte dom gör då vi står väldigt nära varandra..

    Men jag är inte som jag var förut längre när jag ställde upp för alla andra exakt när dom ville det och aldrig någonsin kunde säga nej till någon annan även fast jag borde ha gjort det..
  • New  Dawn
    Tukt skrev 2024-01-03 17:16:03 följande:
    Jag kan ha fel. Men jag har hela tiden tolkat "Förvirrads" resonemang som ett rätt kliniskt och filosofiskt resonemang. Inte som en konkret handledning i hur han eller andra rent ska ordna sina relationer.
    Ser man det som en praktisk handledning, blir det lät som TS nick, rätt förvirrande. Men ser man det på ett idéplan så blir det mer begripligt, även om man inte nödvändigtvis håller med.
    En idé som inte har så mycket med verkligheten att göra intresserar inte mig.
    Det är INTE speciellt filosofiskt, men dock kliniskt, att tänka sig att sex är en isolerad händelse som innefattar könsorganen endast.. för det är ju ungefär det TS försöker få det till...men ändå misslyckas, då den beskrivna enkelheten, snedsteget, frikortet, eller vad man nu än kallar det, tar så hårt att han inte kan tänka sig stanna i relationen om det uppdagas... Så dumt. 
    Mod är det som behövs för att ställa sig upp och tala. Mod är också det som behövs för att sitta ned och lyssna.
  • New  Dawn
    Anonym (Förvirrad) skrev 2024-01-03 18:34:19 följande:
    Tråden startade med att jag inte kunde förstå varför min hustru, och andra i sällskapet, tagit illa vid sig av mina åsikter, vilket var anledningen till min OP.  :)
    Om du tänker efter på hur du skulle reagera om du fick veta att du fru hade en älskare, borde det inte vara så svårt att förstå reaktionen.... 
    Mod är det som behövs för att ställa sig upp och tala. Mod är också det som behövs för att sitta ned och lyssna.
  • New  Dawn
    Anonym (Förvirrad) skrev 2024-01-03 18:34:19 följande:
    Som du har nämnt tidigare i tråden, så bör fler par diskutera dessa aspekter tidigt i förhållandet, för att undvika missförstånd och eventuellt lidande längre fram. Men det verkar som att frågan i sig är laddad med dynamit, där stubinen är tämligen kort. Jag lägger ned diskussionen eftersom jag fått viss avsmak, men är oerhört tacksam för den hjälp och tid många av er har dedikerat mina frågeställningar :)
    Livet ändras, människor och relationer ändras. 
    Jag tror få nyförälskade par har intresse och behov av att prata om vad som ev kan ändras efter 20 år tillsammans..
    Jag tror dessutom att få nyförälskade accepterar att deras kärlek försvinner för någon annan man eller kvinna då och då 
    Ja, det finns personer som  redan innan de inleder relationer vet att de vill vara flersamma på olika sätt, och de behöver så klart berätta det, men just den gruppen gör nog oftast det.
    Min erfarenhet är att de som vill träffa andra oftast inte är så nöjda med sin relation. Antingen pga för lite sex, för lite passion, eller uteblivna känslor, och nej det är inget man kan diskutera tidigt, för man förstår sällan det då. 
    Mod är det som behövs för att ställa sig upp och tala. Mod är också det som behövs för att sitta ned och lyssna.
  • Tukt
    New Dawn skrev 2024-01-03 19:47:14 följande:
    En idé som inte har så mycket med verkligheten att göra intresserar inte mig.
    Det är INTE speciellt filosofiskt, men dock kliniskt, att tänka sig att sex är en isolerad händelse som innefattar könsorganen endast.. för det är ju ungefär det TS försöker få det till...men ändå misslyckas, då den beskrivna enkelheten, snedsteget, frikortet, eller vad man nu än kallar det, tar så hårt att han inte kan tänka sig stanna i relationen om det uppdagas... Så dumt. 
    Om den idén inte intresserar dig, kanske detta inte är en tråd för dig.
  • Anonym (A)
    New Dawn skrev 2024-01-03 17:10:03 följande:

    Jag tycker att du  säger emot dig själv i ämnet.
    Det du egentligen tycker är ju att din fru inte ska ha sex med någon annan, eftersom du inte kan leva med henne om du vet det. 
    Hela resonemanget bygger på att hon har väldigt vattentäta lögner, men det kan alltid uppstå situationer där du kommer att misstänka något. Hon kanske vill "använda sin kropp" flera gånger. Vad händer då? 
    Det hela bygger på ett teoretist resonemang där du väljer att tänka att det inte betyder något att hon "använt sin kropp" med någon annan. Du förutsätter att hon kommer tillbaka helt opåverkad, helt obemärkt av det som skett, men det finns inget som säger att det verkligen blir så. När man har sex är det inte bara könsorganen som påverkas. Både kropp och själ är påverkade, och sex handlar ofta om mer.

    En annan märklig sak är att du verkligen trycker på att du inte skulle ha sex med någon annan. Då plötsligt vill du peka på att det går att lita på dig. Varför är det så viktigt?
    Det borde ju inte vara viktigt i ditt sätt att resonera, där lögnen, och hemlighetsmakeri är det viktiga att kunna hantera. 

    Slutligen är det konstigt att du vill framhäva att du inte skulle ha sex utan känslor. Varför tror du att du är så unik? Varför förutsätta att det inte sker hos andra? Jag tror att känslor är rätt vanliga i samband med sex. Hur mycket, och på vilket sätt skiljer ju, men att det är något så banalt "snedsteg" att personen inte påverkas tror jag är mer ovanligt, oavsett kön, och oavsett diagnoser. 


    Håller med
  • New  Dawn
    Tukt skrev 2024-01-03 21:11:43 följande:
    Om den idén inte intresserar dig, kanske detta inte är en tråd för dig.
    Du försökte ta en billig poäng, men du misslyckades. 
    När jag skriver att jag inte är intresserad av teoretiska beskrivningar som inte har med verkligheten att göra menar jag det. 
    Det hindrar dock inte att jag förklarar varför det förhåller sig så. 
    Mod är det som behövs för att ställa sig upp och tala. Mod är också det som behövs för att sitta ned och lyssna.
  • Plupp73

    Hade känt mig kränkt i din frus situation. Inte för att jag trott att du varit eller planerar att vara otrogen, utan för att få dessa rätt så kontroversiella tankar levererade offentligt inför andra utan att det diskuterats inom parrelationen. Hade nog skämts lite över det hela faktiskt. 
    I princip har man rätt att ha vilka åsikter man vill, men den här typen kan ju drabba ens partner hårt. Tänker att du i dina svar inte visat upp någon signal om insikt eller empati för den situation din fru hamnade i.

  • Anonym (Elisa)
    Plupp73 skrev 2024-01-03 22:16:08 följande:

    Hade känt mig kränkt i din frus situation. Inte för att jag trott att du varit eller planerar att vara otrogen, utan för att få dessa rätt så kontroversiella tankar levererade offentligt inför andra utan att det diskuterats inom parrelationen. Hade nog skämts lite över det hela faktiskt. 
    I princip har man rätt att ha vilka åsikter man vill, men den här typen kan ju drabba ens partner hårt. Tänker att du i dina svar inte visat upp någon signal om insikt eller empati för den situation din fru hamnade i.


    Men om man så gärna vill veta hur ens man/fru resonerar kring sånt där och tycker att det var så jäkla viktigt som du så borde man ju ta reda på det INNAN man gifter sig. Det borde man faktiskt VETA innan man gifter sig med någon- hur den resonerar kring sånt..just då iaf..annars borde man väl inte gifta sig.

    Man kan inte förutsätta att den man gifter sig med har berättat om allt den tycker och tänker.. Så är det något som man vet att man inte skulle gilla som att han är ok med som otrohet, osv så tar man väl för sjutton reda på det innan. Annars får man ju skylla sig själv..

    Sen finns det inget som säger att man inte totalt kan ändra åsikt i en sån fråga efter man har varit gifta ett tag heller... .

    Känt dig kränkt...för vadå? För att inte din man vill äga dig...
  • Tukt
    Plupp73 skrev 2024-01-03 22:16:08 följande:

    Hade känt mig kränkt i din frus situation. Inte för att jag trott att du varit eller planerar att vara otrogen, utan för att få dessa rätt så kontroversiella tankar levererade offentligt inför andra utan att det diskuterats inom parrelationen. Hade nog skämts lite över det hela faktiskt. 
    I princip har man rätt att ha vilka åsikter man vill, men den här typen kan ju drabba ens partner hårt. Tänker att du i dina svar inte visat upp någon signal om insikt eller empati för den situation din fru hamnade i.


    Du har inte läst tråden va?
  • Anonym (korven)
    Core skrev 2023-12-30 23:21:16 följande:

    Jag håller med dig i sak om ägandet, men däremot tycker jag fortfarande att jag har rätt att veta och lämna. För med ditt resonemang skulle det vara okej att ha en familj på sidan också, så länge partnern inte blir smittad eller får vetskap om det.

    Vill hon ligga med andra är det ok för
    mig, men då vill jag ha möjligheten att lämna också.


    bra vinkel, Core.
Svar på tråden Äktenskap == Ägande av varandra?