• Anonym (borderlina)

    Störd svartsjukegrej/borderlina

    Jag vet inte ens om jag har en fråga, jag vill bara beskriva en störd svartsjukegrej som börjat tugga i bakhuvudet. Att jag lider av psykisk ohälsa är jag fullt medveten om och det här är psykisk ohälsa deluxe. Min fästman har vart med två kvinnor innan mig vilket är ca 74 färre än antalet män jag träffat innan honom. Så redan där är jag fånig och orättvis som är svartsjuk. Jag vet, men ändå. Hans exfru har jag träffat många gånger, jag gillar henne mycket, har inget emot att han vart med henne före mig alls (de har barn ihop) och jag känner att jag "vinner" i någon slags konkurrens. Jag är sötare/snyggare och det känns bra. Men flickvännen han hade innan henne vet jag inget om. Jag var inte ens född när de blev ihop (åldersskillnad) jag var bara något år när det tog slut mellan dem så det är långt bak i tiden. Jag vet inte hur hon såg ut, vet inte hur hon var, vet inte hur deras relation var mer än hur många år de var ihop. 

    Jag vet nästan svaret på förhand men vore det en helt horribel sak att försöka få svar på, delvis genom att försiktigt fråga och genom att efterforska. Hur hon ser ut idag osv. Var hon snyggare än mig då än jag är nu? Kanske kan jag släppa det då?      

  • Svar på tråden Störd svartsjukegrej/borderlina
  • Fiona M
    Anonym (borderlina) skrev 2024-01-30 22:20:51 följande:
    Min psykiatriker säger att jag skall sluta leta efter saker att störa mig på, slappna av och tillåta mig att vara lycklig och fan (hon sa faktiskt så,  "fan!!) inte självsabotera min relation och jag riskerar göra det om jag håller på såhär. 
    Då vet du redan svaret.
    Varför hoppas du på andra svar här, såna som göder dina negativa känslor och skadar sig och din relation?
  • Anonym (borderlina)
    Fiona M skrev 2024-01-30 22:29:58 följande:
    Då vet du redan svaret.
    Varför hoppas du på andra svar här, såna som göder dina negativa känslor och skadar sig och din relation?
    Ibland kan man få väldigt bra svar här (skojar inte) Jag kan ofta se saker som en ja och nej fråga, alternativ 1 eller alternativ 2, skall jag göra a eller b. Tänker jag inte så så blir det ofta att jag försöker manipulera istället Gör jag A) Kommer han reagera med B) då gör jag C) vilket leder till D)...långa kedjor och stämmer inte planeringen sedan i verkligheten blir jag handfallen. 

    Men här får jag ofta ett vettigt alternativ C) eller en motivering varför något är dåligt osv. Jag vet att jag är störig här och många tycker jag är jobbig. men jag har ändå själv fått väldigt mycket bra härifrån. Dessutom är det jäkligt skönt att ha "någon" när han tex. är i Norge, ofta bara två dagar men kan kännas som en hel evighet och jag får jobbiga funderingar osv. Han tar liksom bort den dåliga sidan av mig själv annars, jag slipper den men den kommer tillbaks när han inte är här och då lägger jag den på er :/ 

  • Anonym (D)
    Anonym (borderlina) skrev 2024-01-30 21:31:01 följande:
    Jag har en personlighetsstörning, alltså vet jag att min personlighet är skitkass. Jag har diagnos på att jag har en usel personlighet. Personlighet är ju dessutom det viktigaste för 99,999% av alla som tillfrågas. Jag tycker själv det är viktigast. Det är svårt att inte stressa upp mig om jag inte känner att jag kan kompensera upp denna massiva brist med något annat. Utseendet är liksom det positiva jag har, så därför är det extra viktigt.
    Att du har borderline betyder inte att din personlighet är skitkass. Du ÄR väl inte din diagnos? Det går ju att bli frisk från borderline, vilket innebär att man har en personlighet bakom diagnosen.

    Dessutom: om personligheten är viktigast för i stort sett alla, så är den ju det för din partner också. Alltså är det pga din personlighet och inte ditt utseende som han är tilsammans med dig.
  • Anonym (borderlina)
    Anonym (D) skrev 2024-01-31 02:37:38 följande:
    Att du har borderline betyder inte att din personlighet är skitkass. Du ÄR väl inte din diagnos? Det går ju att bli frisk från borderline, vilket innebär att man har en personlighet bakom diagnosen.

    Dessutom: om personligheten är viktigast för i stort sett alla, så är den ju det för din partner också. Alltså är det pga din personlighet och inte ditt utseende som han är tilsammans med dig.
    Rent krasst betyder det faktiskt det. En störd personlighet kan ju inte vara en bra personlighet det säger ju sig självt. Jag är tyvärr väldigt mycket min diagnos och även väldigt histrionisk...det är typ tänk allt kasst du vet om personer med de typerna av störningar, plocka bort vänstrandet (det gör jag inte) och du har mig. Typ som en parodi.

    Jag har en slags teaterpersonlighet/mask av henne jag skulle vilja vara istället jag försöker leva upp till. Det är manipulativt att inte vara sig själv men jag gillar verkligen den tjejen och det är hon jag egentligen vill vara. Snäll, lugn, glad, lagom extrovert, är här och nu, ärlig, lätt att lära känna, lätt att tycka om. Tänk "tradwife" (om du känner till uttrycket) fast utan konservativa kläder. 
  • Anonym (Hmmm ...., ,)

    Varför inte jobba bort din borderline?

    Då slipper du sånt här? Tog mig ca 1 5-2 år att bli frisk och nu mår jag mycket bättre.

  • Anonym (D)
    Anonym (borderlina) skrev 2024-01-31 06:10:54 följande:
    Rent krasst betyder det faktiskt det. En störd personlighet kan ju inte vara en bra personlighet det säger ju sig självt. Jag är tyvärr väldigt mycket min diagnos och även väldigt histrionisk...det är typ tänk allt kasst du vet om personer med de typerna av störningar, plocka bort vänstrandet (det gör jag inte) och du har mig. Typ som en parodi.

    Jag har en slags teaterpersonlighet/mask av henne jag skulle vilja vara istället jag försöker leva upp till. Det är manipulativt att inte vara sig själv men jag gillar verkligen den tjejen och det är hon jag egentligen vill vara. Snäll, lugn, glad, lagom extrovert, är här och nu, ärlig, lätt att lära känna, lätt att tycka om. Tänk "tradwife" (om du känner till uttrycket) fast utan konservativa kläder. 

    Håller din psykiatriker med om det? Att borderline innebär att ha en kass personlighet? 


    I mina öron låter det som om du försöker bättra dig. Du säger att du är allt kasst man vet om personer med borderline, men samtidigt skriver du att visar upp betydligt mer positiva sidor av dig själv. Så var finns de här dålig sidorna då, om de aldrig kommer fram?

    Som sagt, så kan man ju bli frisk från borderline. Om du verkligen ÄR din diagnos, vem kommer du då att vara om/när du blir frisk?

  • Anonym (borderlina)
    Anonym (Hmmm ...., ,) skrev 2024-01-31 08:09:14 följande:

    Varför inte jobba bort din borderline?

    Då slipper du sånt här? Tog mig ca 1 5-2 år att bli frisk och nu mår jag mycket bättre.


    Jag vet inte riktigt om jag skulle vilja ha bort den för jag kan bli väldigt glad och rörd av saker tex om han är romantisk/gullig eller jag känner mig bekräftad och älskad och det kan bli för starkt men det är väldigt positiva känslor. Eftersom han ger mig väldigt mycket av det blir det väldigt mycket av det med. Jag vill inte tappa det och bli sån där som inte kan uppskatta saker och känner sig berättigad till det. Normala kvinnor verkar bli sura på sina män om deras man gör fel men de blir liksom inte glada utan det är neutralt. Sådär att inte bli glad för att få en ros men bli sur av att inte få en. 
    Anonym (D) skrev 2024-01-31 08:43:42 följande:

    Håller din psykiatriker med om det? Att borderline innebär att ha en kass personlighet? 


    I mina öron låter det som om du försöker bättra dig. Du säger att du är allt kasst man vet om personer med borderline, men samtidigt skriver du att visar upp betydligt mer positiva sidor av dig själv. Så var finns de här dålig sidorna då, om de aldrig kommer fram?

    Som sagt, så kan man ju bli frisk från borderline. Om du verkligen ÄR din diagnos, vem kommer du då att vara om/när du blir frisk?


    Min psykiatriker skulle nog säga att jag skall skärpa mig och att jag skall sluta vantolka allt.

    Hon har blivit ganska frispråkig med mig och förmodligen ganska trött på mig över åren. Hon gillar inte om jag ältar eller vältrar mig i självömkande.

    Även om mina dåliga sidor aldrig skulle komma fram så ligger de i huvudet. Som min svartsjuka. Jag är (faktiskt) helt övertygad om att min fästman inte skulle vänstra och att han älskar mig. Så då får fantasin göra krumbukter och jag tänker på väldigt udda situationer han kanske skulle vänstra på och bli svartsjuk över dem istället. Tex öde ö, han och vacker kvinna är isolerade där och han tror att jag är död.
  • Anonym (border)
    Anonym (Hmmm ...., ,) skrev 2024-01-31 08:09:14 följande:

    Varför inte jobba bort din borderline?

    Då slipper du sånt här? Tog mig ca 1 5-2 år att bli frisk och nu mår jag mycket bättre.


    HUR fick du bort din borderline?
  • Anonym (D)
    Anonym (border) skrev 2024-02-05 16:23:38 följande:
    HUR fick du bort din borderline?
    Det finns effektiv terapi mot borderline, visste du inte det? DBT och MBT är två olika terapiformer som har visat sig ha effekt mot just BPD. Det finns många som blivit friska från sin borderline efter genomgången terapi.
  • Anonym (T)

    Hej 🙂

    Jag är inte diagnostiserad med borderline eller liknande, men jag känner däremot igen mig i det du berättat. 

    Min upplevelse av det du beskriver i huvudinlägget tror jag är nån slags manisk känslokontroll för att mota frånvaron av dig själv. Det är en bottenlös tomhet och då blir jämförandet av det yttre hos andra en kompensation för det. Beroende på hur utrotad på sig själv man är så blir jämförandet därefter. 
    Jag har också gjort så i samma frånvaro av mig själv och det är verkligen hemskt att hamna i den snurren! 

    Så det är inget fel på dig, du behöver bara hjälp att komma på rätt köl. 🙂

  • Anonym (Hmmm ...., ,)
    Anonym (border) skrev 2024-02-05 16:23:38 följande:
    HUR fick du bort din borderline?
    MBT terapi. Jobbigt men såååå värt det. Tror de flesta kan bli helt friska om man själv vill.
Svar på tråden Störd svartsjukegrej/borderlina