Olika syn på säkerhetstänk?

Det är ju lite svårt att veta utifrån vad du skriver hur du är hemma med dem. Har en svägerska som är enormt ?överbeskyddande? mot sina barn och har varit från dag ett. Hon är mest stressad hela tiden men anledningen till det är ju för att hon gör det jobbigt för sig själv. Idag är barnen några år äldre och de får inte göra något utan att en vuxen är närvarande, ?för något kan ju hända?. Nej man lämnar inte så små barn själva längre stunder och den lilla tar man mest med sig om man t.ex ska på toaletten. Eller så sitter man med toalettdörren öppen. Men att stå och laga mat och ha barnen bakom sig är helt normalt. Annars är man väl med dem eller så hänger de på när man gör hushållssysslor. Så som sagt, tycker att det är svårt att veta om du överdriver eller inte. Har själv varit där med tre stycken små samtidigt och saker händer, man kan inte skydda dem för allt. Man får helt enkelt lägga det på en rimlig nivå. Annars pallar man inte.

Om du är den jag tror att du är, som skrivit flera trådar som tydligt visar att du inte mår så bra, men vägrar att söka hjälp för detta, är jag rätt säker på att du är den som är överbeskyddande.

Jag skulle vilja lägga mig på en nivå mellan dig och din man. Barn ska så klart inte utsätta sig för livsfarliga saker och skyddas från faror, men det kan inte heller gå till överdrift. Varför kan du inte ha barnet på golvet medan du styr springandet med tvååringen där bebisen inte ligger till exempel?

Jag håller med din man när det gäller att barnen ska bygga upp en relation och att 2åringen måste kunna lära sig hur man hantera en bebis.
Och jag håller med dig om att de ska övervakas.

Sedan skulle jag - oavsett om det finns en bebis i närheten eller inte - inte acceptera att min 2åring kastar runt saker hemma, förutom vissa leksaker som mjuka bollar eller silkdukar.

Tror du på allvar att barn inte bygger upp relationer innan de är 3 år, för då minns de inte aktivt någonting? 

För att stora kastar saker. Dels i trots. Dels i glädje. Dels för att det är kul att se hur det låter där det landar. Daker flyger långt. Lilla har redan varit nära att få en halvtung leksak (en bil)  i huvudet, det gick på en sekund. Därför.

Hur skulle du hindra det? Har givit ballonger och vi har lekt med dem som kast och annat som jag varit konsekvent tydlig med inte ska kastas. Men det hsr inte hjälpt än.

Jag har också pratat med min bvc om detta senast jag var där. Blev bortviftad med ett ?ja så är det ju med att ha barn, man blir ju trött!?.

Precis som med allt annat småbarn behöver lära sig - man säger till, försöka förhindra beteendet innan den uppstår, erbjuder alternativ, förklara, är konsequent och har konsekvenser.
Ditt barn lär sig rätt snabbt att han inte kan kasta vad som helst om du gör detta och om konsekvensen är att om han kastar något utan lov blir det bortplockat ett tag.

Jag har ju gjort så. Sagt nej. Tagit bort saker som kastats fel. Lagt undan. Övat med ETT alternativ (ballong)  som kan kastas. Verkligen varit konsekvent. Men det kastas ändå saker. Mer sällan. Men ändå nog ofta att drt händer.

Du tänker rätt ts
Din man är bekväm och vill inte anstränga sig "låt dom hålla på".

Då tar du bort dem. Och så ger du flera alternativ - det är ju inte roligt att kasta en ballong, för den kan man ju inte riktigt kasta. Ge barnet mjuka bollar och gosedjur och annat ofarligt och så kastar ni dem tillsammans och har kul.

Vad är det du gör som han anser hindrar deras syskonrelation? Får den stora inte vara nära den lilla alls eller vad är det som gör att din man anser att du är överbeskyddande?

Jag har 22 månader mellan mina barn och jag satt alltid nära till hands när stor och liten lekte på golvet. Alltid. Men det hindrade inte deras interaktion. Det vara bara det att jag alltid var med och lekte och fanns där som stöd och hjälp om det blev tokigt. 

Det som får mig att undra hur du är överbeskyddande enligt min man är för att det i min värld är rätt självklart att man inte lämnar sin nyss fyllda 2åring med ett spädbarn? Och med lämna menar jag att de två är ensamma på golvet medan man själv lagar mat några meter bredvid eller vad man nu gör. Speciellt inte om det är ett barn som slåss och kastar saker.

Finns bollar med som fick kastas förr. Tog bort dem för att just  förenkla att det var en sak som fick kastas och annat var nej.

Men du skulle alltså plocka bort allt annat då? Alla bilar, böcker, duplobitar, tågbanor, magneter, bestick och flaskor? 

Att jag inte låter dem just vara mer i samma rum som mig men utan att jag är invid lilla barnet. Att det hindrar lillas utbeckling att få utforska och att jag hindrar stora från att lära sig hantera lilla. 

Jag ser det ju som riskabelt just nu då stora just är rätt vild och det flyger saker ibland. Jag har själv gjort så att om båda är med mig så har jag en hand vid lillas huvud så om något kommer så tar jag smällen liksom. Kan ha lilla i babysitter men då sitter jag brevid, står inte några meter ifrån liksom. Har båda vid köksbord men sitter mellan dem. Såna saker.

Ditt barn har behovet att kasta saker, det är en helt naturlig del av utvecklingen. Han kommer att kasta saker till detta behovet är tillfredställt (för denna gången). Dvs. om du plockar bort saker som är ofarliga att kasta kommer han att kasta andra saker, för han har ju ingen alternativ.

Jag skulle plocka bort de saker han kastar och som han inte får kasta. EFTER att jag har sagt till, EFTER att jag har förklarat, EFTER att jag ha gett honom flera alternativ, EFTER att jag tillsammans med honom testat alternativen.
Alltså inte generellt alla saker som han inte får kasta, utan just de saker han kastade. Det är så konsekvens funkar - om man inte kan hantera sina saker på ett acceptabelt sätt, får man inte ha dem under en viss tid. 

Jo, jag förstår. Men då just allt kastas även då vi utpräglat övat först med bollar och ballonger och sen med bara ballonger, som ?saker man får kasta? och sagt nej på allt annat, så skulle det ju i praktiken innebära att jag fick tömma rummen? 
Jag säger alltså inte bara nej och går iväg. Utan säger nej, tar bort den saken om det är något tyngt/hårt, och så har vi övat med bollar och nu ballonger som kastlek som är tillåtet. Men så kastas nästa sak och nästa. Kan gå till ett bord med leksaker/böcker och kasta iväg sak efter sak tills det är tomt .Eller ta fruktkorgen och kasta iväg allt i. 

Som sagt, ballonger kan man ju inte riktigt kasta. Det enda han får kasta är något man inte kan kasta - inte konstigt att han kasta saker han inte får, när han inta har några alternativ. Ge honom ordentliga och varierade alternativ.

vi hade ju det också, såna mjuka bollar från IKEA,, men det var samma sak då med att allt kastades.

I vilket fall är det här ju skälet att jag inte just nu känner att jag kan ha det yngre syskonet mer fritt invid det äldre.