Sociala medier förstör vår relation

Klart man behöver tid för sig själv. Men min sambo är arbetslös och har rätt många timmar för sig själv om dagarna. Förutom just den dagen som jag tog som exempel.

Sen kanske du och din sambo umgås och pratar om mer än det nödvändigaste kring hem och barn? Här sker det ytterst sällan. Det blir en grej när telefonen får högre prio.

Att gilla vissa intima bilder eller bilder på ex i sociala medier klassas som otrohet av vissa relationsrådgivare.

Visst är det så att hon säger att hon inte orkar prata rätt så ofta men sen sätter hon sig och skriver till andra och skrattar. När det sker i ett par års tid så ledsnar man. 

Så kan det vara. Jag känner inte mig respekterad och jag tror det gjort att jag mindre och mindre respekterar henne.

Hon struntar i vad jag känner och tycker. 

Det här med att "fastna" i mobilen istället för att göra något av tiden, som man egentligen hellre vill eller behöver, brukar vara symptom på att det i grunden är något annat som är problematiskt.

Min sambo och jag kan bägge två sitta en stund och "slöscrolla". Men efter en stund säger någon av oss att "nu får det räcka" och så gör vi något annat. Ibland ihop och ibland var för sig. Jag tycker att det är en lagom nivå. Men självklart kan det vara så ibland att någon av oss fastnar betydligt längre än den andra. Det är dock inget som någon av oss stör sig på. Vi skulle aldrig sitta med telefonen medan vi äter, tittar på film eller gör något annat där man bör ha fokus på annat.

Men med mitt ex var det som du beskriver det. Nästan 100 procent av sin vakna fritid satt han och scrollade. Försummade både mig och hemmet, ville knappt göra något alls längre. Det enda han hade ork till var att supa med sina polare, då kunde han släppa mobilen för en stund... Så här i efterhand känns det uppenbart att det var hans sätt att fly att vi inte mådde bra ihop. Jag hade säkert flyktbeteenden jag med fast på andra sätt.

Det är nog dags att rannsaka er relation och fråga er vad det här faktiskt handlar om. Det finns ingen människa som genuint vill scrolla bort sitt liv och försumma sina relationer, så det är något som din sambo använder detta som en flykt från.

Angående gillandet av avklädda bilder... Jag hade heller inte gillat det, men om det var en enskild gång hade jag nog inte kommenterat. Hade jag däremot sett ett mönster, att min partner BARA gillade andra kvinnors profilbilder om de var utmanande på något sätt, eller om han använde Facebook bara för att titta på snygga kvinnor istället för att umgås med mig, hade det känts oacceptabelt.

Hade min partner varit så WT att hon inte kunnat slita sig från mobilen hade jag tagit barnen och gått.

Ni får göra upp om en rimlig tid varje dag som skärmar får användas, precis som man gör med barn. T.ex. en timme varje kväll, två eller tre timmar på lediga dagar - sedan är det slut. Kan hon inte hålla detta, så kan ni kanske inte fortsätta tillsammans? Jag (som är kvinna) skulle bli tokig om jag var du, jag skulle absolut inte acceptera detta. 

Och detta att hon gillar fotot på den barbröstade, vältränade "vännen" känns också suspekt. Klart man får ha vänner av annat kön, men just en sådan bild skulle jag inte gilla, om jag inte var intresserad av "vännen" även utseendemässigt/erotiskt. Folk kan ju också se vem som har gillat bilden, och börja prata...

Det är väl så det ser ut nuförtiden, folk som börjar skita i varandra för att det blir viktigare att knarka sociala medier. Man ser det när man är ute och går på stan, folk kan inte ens längre gå eller cykla utan att glo på mobilen. Sjukt är det, men precis som knarkare ofta gör så försvarar de sig desperat och aggresivt om man påpekar deras beroende.

Håller med. Jag har själv många manliga vänner, fler än kvinnliga, och jag skulle inte trycka på likeknappen på en sån bild av respekt för min partner. Mer neutrala porträttbilder kan jag trycka på like på om jag tycker att det är en bra bild på dem, men jag undviker de som är mer sexuellt laddade - eller som man kan misstänka att de lagt upp just för att få den sortens bekräftelse.

Dessutom tycker jag att det är lite pinsamt när folk lägger upp halvnakna bilder på sociala medier, så jag brukar inte gilla dem liksom av princip.

Sociala medier är designade för att vara beroendeframkallande från första början. Alltså är de beroendeframkallande. Det är ingen större skillnad mellan den här typen av beroende och spelberoende t.ex. Även om det handlar om miljontals helt vanliga människor världen över.

Det blir alltmer odiskutabelt att detta på många sätt är en social och psykologisk katastrof. Allra tydligast blir det när man ser på barns och ungas situation idag. Och mest alarmerande.

Min sambo är expert på att sitta mycket med telefonen men så fort jag tar upp min så kastas det glåpord och dryga kommentarer om att jag minsann inte gör annat. 

Det låter snarare som att det större problemet är att ni inte pratat med varandra på en vecka. 

Förstår att du tycker att det också är ett problem såklart. Blir sjukt irriterad på min sambo som också är mobilberoende. Brukar föreslå då och då att vi ska hitta på någonting tillsammans och att vi under tiden stänger av mobilerna. 

Sociala medier är tamejfan ett gift, och är man mentalt trött så är det lätt att man väljer att få snabba dopaminkickar från telefonen än att hålla igång en konversation. Men i grund och botten låter det som att ni behöver strukturera om er vardag för att få mer tid till varandra.

Exakt så är det ju! Kvällströttheten, slutkördheten, mörkret som kommer redan tidig kväll vid den här årstiden - verkar som man lätt tappar greppet om sig själv då och går vilse lite i cyberrymden... Fastnar i mobilens (egentligen rätt trista) sällskap, eller snarare våld, lite för länge... Jag tycker sena kvällar helt klart är svårast att hantera.

Värst blir det nog om det är sociala medier som slukar en i det läget. Håller verkligen med om att det finns något giftigt i det där, som kan skada på djupet om vi inte ser upp. (Men även forum tex. kan ju hålla en i ett rejält järngrepp... och vara vääldigt toxiska, i värsta fall. 😐)