Onanerar hellre till porr än har sex med frun

Vad New Dawn skriver om dej och din otrohet har med TS ämne att göra på så vis att kvinnor och män med för övrigt blir generellt sätt mer sugna på sex om det finns trygghet, ömsesidig respekt och förtroende i relationen. En relation som bygger på motsatsen, nämligen otrohet men även andra former av förljugenhet kommer allt som oftast bli mindre väl fungerande. Och även om du inte inser det så finns det andra som gör det och vill diskutera det.

Nej, detta stämmer givetvis inte i mitt fall.

Du har åtminstone delvis rätt gällande trygghet och det andra.

Men om det du skriver ska kunna vara relevant så måste du förhålla dig till och acceptera fakta att otrohet kan bli känd och den kan också för alltid förbli okänd.
Eller hur?

Om otrohet är okänd så kan den inte på något sätt påverka t ex trygghet, ömsesidig respekt och förtroende i relationen.
I så fall bygger relationen självfallet INTE på motsatsen.

Gällande förljugenhet eller lögner så har jag redan skrivit om detta. Du, jag och alla vet innerst inne att alla människor ljuger. Det är en mänsklig egenskap att ljuga.
Den som inte klarar att förhålla sig till att detta är en erkänd allmänmänsklig egenskap, den har ett behov av att ljuga för sig själv, och sannolikt ett behov av att tro på sina egna lögner.
Detta går inte bortförklara på något sätt och det saknar mening att börja diskutera olika lögners värde, storlek eller betydelse.
Ja, det finns olika grader också i helvetet.
Allt detta är redan känt.

Och i mitt första inlägg, som har direkt anknytning till trådens ämne, har jag tydligt beskrivit att trygghet, ömsesidig respekt och förtroende finns i vårt förhållande. Och att ömsesidig lust till närhet, som ofta leder vidare till sex, finns, men fanns i mycket högre utsträckning hos henne innan barnen kom.

Sedan är det någon annan, eller flera andra, som i stället för att hålla sig till ämnet har valt att omvandla tråden till en otrohetstråd.

Det är inte avgörande om otroheten blir känd eller okänd. Bara det faktum att du bedrar din fru inverkar negativt på er relation. Exempelvis skulle du istället för att umgås med älskarinnan kunna lägga tid på att krama om din fru. Eller hur?

Vad har jag tolkat fel?
T ex att jag skulle slå mig för bröstet är bara ett exempel på din egen tolkning.

-att din sambo skulle må dåligt om hon visste om din otrohet..-Hon skulle fyllas av negativa känslor
- Det skulle enbart innebär nackdelar och problem för henne och alla inblandade. 
Ja, detta är ju den självklara och uppenbara anledningen, vilket jag varit tydlig med i allt jag har skrivit, till varför jag har gjort valet att inte berätta och att sköta det på ett sådant sätt så att hon slipper få veta.
Det är ju fullkomligt självklart att det hon inte vet mår hon inte dåligt av.
Eller försöker du påstå att en människa kan må sämre, ha mer dåliga känslor, av något den inte vet än av något som den vet?

-Du vet att hon absolut inte vill detta.( Ja, det är dina egna ord)
Oklart för mig vad du avser och vad du försöker tolka med detta? Förklara och precisera så kan jag svara också på detta.

I
- jag skulle acceptera, uppskatta och uppmuntra, om hon på motsvarande sätt skulle ha lust att ha en egen älskare, om  dr
.

Men vet du varför och på djupet varför du inte gillar det?
Är du rädd för att råka ut för otrohet?
Hur känner du för avundsjuka och svartsjuka? Hur drabbar dessa känslor dig?
Har du på djupet förstått och accepterat att du aldrig kan hindra din partner från att vara otrogen?
Förstår du att missunnsamhet, avundsjuka och svartsjuka är sådana saker som kan vara drivande eller uppmuntrande till otrohet?

Som du blundar för.
Det där klarar jag inte förstå? Förklara gärna.

 
Du skriver på ett öppet forum, om otrohet som lösning på ett bristfälligt sexliv,   
Nej, jag har inte skrivit att otrohet är lösningen. Tvärtom har jag beskrivit att jag har gjort massor för att finna andra lösningar.

.. och använder ord och beskrivningar så att du ska få otroheten att framstå som både klok och en del i  "ömsesidig kärlek".
Nej, fel av dig. Något sådant som att otrohet skulle kunna vara en del i ömsesidig kärlek, det har jag verkligen inte skrivit! Återigen är detta endast dina känsloyttringar och dina egna behov av att hitta på egna .

Det själv redan skrivit om sanningen... den exakta motsatsen.
Återigen så förstår jag inte detta. Förklara gärna.

Nej, detta stämmer givetvis inte i mitt fall.

Du har åtminstone delvis rätt gällande trygghet och det andra.

Men om det du skriver ska kunna vara relevant så måste du förhålla dig till och acceptera fakta att otrohet kan bli känd och den kan också för alltid förbli okänd.
Eller hur?

Om otrohet är okänd så kan den inte på något sätt påverka t ex trygghet, ömsesidig respekt och förtroende i relationen.
I så fall bygger relationen självfallet INTE på motsatsen.

Gällande förljugenhet eller lögner så har jag redan skrivit om detta. Du, jag och alla vet innerst inne att alla människor ljuger. Det är en mänsklig egenskap att ljuga.
Den som inte klarar att förhålla sig till att detta är en erkänd allmänmänsklig egenskap, den har ett behov av att ljuga för sig själv, och sannolikt ett behov av att tro på sina egna lögner.
Detta går inte bortförklara på något sätt och det saknar mening att börja diskutera olika lögners värde, storlek eller betydelse.
Ja, det finns olika grader också i helvetet.
Allt detta är redan känt.

Och i mitt första inlägg, som har direkt anknytning till trådens ämne, har jag tydligt beskrivit att trygghet, ömsesidig respekt och förtroende finns i vårt förhållande. Och att ömsesidig lust till närhet, som ofta leder vidare till sex, finns, men fanns i mycket högre utsträckning hos henne innan barnen kom.

Sedan är det någon annan, eller flera andra, som i stället för att hålla sig till ämnet har valt att omvandla tråden till en otrohetstråd.

Gällande nytt "nick". 

Jag gjorde fel och klantade till det.
Min sambo var också inloggad här på FL, på vår gemensamma dator. 
Jag slarvade och klantade till det och skrev på hennes inlogg.

Måste hoppa in här. Det är inte alls ovanligt att man berättar om sin otrohet för partnern. Det som hänt är ett trauma även för den otrogne. 

Med detta vill jag inte på något vis förminska partnerns trauma,

Det vanliga är inte att man ljuger för varandra utan det är när partnern får höra den bleka sanningen från partnern som drama uppstår. Ofta är den otrogne väldigt ångerfull och vet inte vad hen ska göra för att få det hela ogjort.

Det är inte särskilt insiktsfullt att generalisera otrohet till minoritetens problematik.

Det är mycket vanligare att man tar sig an traumat tillsammans. Det börjar mad att sörjer relationen man haft för att där efter bygga upp den igen.  

Du förstår kanske inte att det är så du framstår, men för mig är det väldigt tydligt.Alla som är otrogna gör det i det fördolda, smyger, bedrar och ljuger. Ingen (möjligen något undantag) som är otrogen räknar med att bli upptäckt. Vad kommer du säga om du blir upptäckt till din sambo. Vad ska du säga. Typ:
"-ja men du kan inte beskylla mig. Det var inte meningen att du skulle få veta". Om hon då blir ledsen och arg, ska du då svara "Det finns inget problem med att jag är otrogen. Problemet är att det blev upptäckt " 
Det måste vara så det skulle bli. För det är den bilden du ger oss. En person i min närhet blev upptäckt när hans dotter blev förd till akuten och han behövde kontaktas, och hans lögner uppdagades. Det var många år sedan nu. Det slutade med skilsmässa, men vad värre är att han knappt har någon kontakt med dottern. För henne har det inte gått att förlåta. Något sådant kan inträffa för dig också. Någon plötslig oväntad händelse. Du ser hur lätt det gick att du plötsligt skrev ditt eget nick. Du kan bli akut avbruten i ditt skrivande och din sambo får läsa detta. Det finns så mycket som kan hända. 
Jag tycker det är fruktansvärt fegt att du inte tar ansvar för ditt beteende. Ditt enda försvar är att stoppa huvudet i sanden. Du har själv skrivit hur mycket otroheten skulle skada henne om hon visste. Du har skrivit att du  väljer att inte berätta då det är något hon absolut inte vill veta. Du borde förstå att det samtidigt inte är något hon vill. Du ser inget samband?Det är helt oväsentligt, i denna diskussion. Om jag tex njuter av att bli piskad kan jag inte använda det argumentet för att ge någon smisk som inte vill detDet har inget med mig att göra. Jag lever i en kärleksfull relation. Vi är inte svartsjuka eller missundsamma. Otrohet är inget som bekymrar mig. Se, ovan där jag beskriver att eran relation bygger på en lögn. Du stoppar huvudet i sanden.Varför är du då otrogen? Varför berättar du inte mer om det ni försökt, andra lösningar? Det vore mer angeläget att läsa om med, tanke på ämnet om tråkigt och ansträngande sex, där onani är bättre.Du ser din text som om du såg den genom ett sugrör. Du skriver å ena sidan om otroheten, för att sedan skriva om er relation med ömsesidig kärlek. När det inte passar stoppar du huvudet i sanden. Helhet och empati är verkligen en bristvara. 
Motsatsen till ömsesidigt kärlek är det du gör. Bedrar och ljuger. Du har beskrivit hur dåligt otroheten skulle vara för din sambo om hon visste.

 

Inget nytt i sak, så vitt jag kan se?
Du ger återigen uttryck för och du upprepar dina egna åsikter och dina egna tolkningar, som du på fantasifullt sätt omvandlar till dina egna sanningar, och du ger uttryck för vad du personligen gillar eller inte gillar vilket då är baserat mest bara på dina egna känslor som du har lyckats att skapa inom dig själv.
Men du lyckas inte ens i någon enda detalj visa någon grund som skulle kunna bekräfta riktigheten i ditt tyckande.

Jag har skummat igenom ditt inlägg men kan inte finna något nytt och tyvärr ingenting i inlägget som i sak stödjer ditt tyckande och dina känsloyttringar.

Det du uttrycker i detta inlägget innehåller ingenting som ger mig anledning att reflektera över någon särskild del, ompröva eller ändra ens någon detalj, i allt jag har skrivit.

Du är självfallet fri att tycka vad du vill, att var känslostyrd och inbilla dig vad du vill och göra vilka egna tolkningar precis som du vill.

För mig är det självklart att två människor kan känna ömsesidig kärlek till varandra oavsett vilka yttre omständigheter som råder. Särskilt naturligt är det självfallet att känslorna av kärlek är helt opåverkade när man inte känner till de yttre omständigheterna.
Det viktigt att förstå och acceptera, och det är fullkomligt naturligt, att människan i allmänhet och till sin natur har god förmåga att känna kärlek till fler än bara en annan människa. Det borde även du klara att förstå och acceptera.

, hitta på någon ny fråga, till vilken jag skulle bli svarslös?
Jag vågar lova dig att det kommer inte att ske.

Jag tycker, det är min åsikt att, du liksom vi alla borde återgå till trådens ämne.

Ja, du kunde väl svara på varför du först skrev att du tröttnat på att försöka få till sex eftersom det krävdes så mycket och att de mesta hängde på dig. 
Senast skrev du att ni hade närhet som ofta leder till sex. Då har ni kommit ur spiralen. Det låter som ni kommit ur det negativa du beskrev i början. Varför inte berätta mer om hur erat sexliv utvecklats och hur det ser ut numera? 
Blev det bättre sedan tråden startades? 

Du har kört över din sambo och varit otrogen. Inte schysst. Du borde berätta att du varit otrogen, så att sambon får välja om hon vill fortsätta vara sambo med dej eller inte. Men det är du väl för feg för att göra.

Jag är en kille och jag håller med dig. Tycker att otrohet ska vara straffbart.

Om jag skulle ha uttryckt mig exakt så som du skriver så har jag i så fall uttryckt mig fel.

Mera korrekt är nog:
Vi hade närhet som då ofta ledde till sex.
Men det var innan barnen kom, vilket jag är ganska säker att jag tidigare också har uttryckt i tråden.

Likväl som att det fortfarande gäller att i de fall jag förmår och tar ansvar för att enskilt göra allt det som jag tidigare har beskrivit, och lyckas göra det i tillräcklig omfattning och under tillräckligt lång tid, så leder detta ofta till närhet och sex. Alltså i dessa relativt få fall så leder det oftare till närhet och sex än att det inte leder till detta.
Men i detta sammanhang måste man ju självfallet klara förstå och beakta att totalt sett är det numera inte alls lika ofta som jag har tillräcklig förmåga och/eller motivation att jag under ensamt ansvar verkligen lyckas göra ALLT.

Ordet ofta kan alltså vara mycket relativt i detta sammanhang.

T ex så har jag numera oftare närhet som leder till sex med min älskarinna än med min sambo.
Den främsta orsaken till detta är den ömsesidighet, det gemensamma ansvar vi båda tar för att sätta sig själv i rätt sinnesstämning, också att ömsesidigt uppmuntra den andra för att den ska komma i rätt sinnesstämning, den ömsesidiga och naturliga lust, som min älskarinna delar med mig på jämställt sätt, när det gäller just närhet och sex.

Till skillnad då mot min sambo där ansvaret oftast och till 99% faller på mig ensam och där det nästan alltid är bara jag som själv ser till att komma i rätt sinnesstämning för att lust till närhet naturligt ska uppstå, men där det också faller nästan helt på mitt ansvar att också se till att min sambo kommer i rätt sinnesstämning. Men när (dock jämförelsevis sällan) jag lyckas ordna allt detta så leder det, i dessa fall, ofta till närhet och sex.

Jag kan också svara ja på att mycket har blivit bättre, också i relationen med min sambo, sedan jag träffade älskarinnan.
Jag är en mera harmonisk person och jag är säker på att min sambo upplever att jag är en bättre partner nu än vad jag var innan.