Kommer killar alltid tillbaka?

Om dom får ligga så kommer dom tillbaka

Uppenbarligen spelar det roll för henne eftersom hon startat tråden.

 

Det var menat som en rolig tråd där man får spekulera om vad man själv tror och tycker. 

Når jag var yngre ja, i alla fall om det var bra sex. I dag, nej, inte en chans. 

Hade en märklig relation med en tjej som tog slut, och vi började sedan att ses igen. Helt galet bra sex, men det var hela tiden konstigt, en kväll hade hon varit ute med sin pojkvän, tog taxi till mig för att ha sex. Hennes pojkvän satt i taxin.

 

Dom flesta kommer tillbaka, förr eller senare... 
Tror det handlar lite om att kolla om det fortfarande finns en chans, om dom vill nått mer än att ta reda på det är ju olika men dom mår nog bra av att kolla om dom fortfarande har en chans. Stärker ju egot om inte annat. Äta kakan och ha den kvar är ju nått som är roande för många. 

Är bara mina tankar. Jag kan ha fel. 

Du råkar inte händelsevis bli ihop med killar som är antingen otrygg-ambivalenta. De kommer tillbaka, ja. Har du en viss typ du alltid blir kär i och den är den typen, då har du svaret där. 

"Många"? Typ 95 % eller nåt av alla killar på dejtingsidor kommer nästan aldrig på nån dejt. Antar du är tjej förstås och ser världen på ett annat vis.

Jag tror faktiskt att det är lite åldersrelaterat. Det var mycket vanligare när man var yngre att man gick tillbaka för att man inte gillade att vara ensam. Jag tror att det beror på att yngre ofta avslutar en relation lite mer impulsivt. Ju bättre vi blir på att kommunicera våra behov och känslor, desto bättre blir vi på att verkligen förstå när relationen inte har en framtid. Eller så blir den starkare. Det finns absolut yngre som är bra på det också, men överlag tror jag att med ålder kommer trygghet och man vet vad man vill ha. Annars får det vara. Lite som missLi sjunger i sin låt om hennes x. 

Kanske låter dum nu, men jag vet att det har med anknytning osv att göra. Men vad är ?kännetecken? på att dem är otrygg-ambivalenta? 

Här är en länk om det www.psykologiguiden.se/rad-och-fakta/relationer/anknytning

Finns massvis om det på internet, jag fick tipset här av någon annan på familjeliv och dök in i det. 

Klart finns killar (och tjejer) som kan ha trygg, men ändå ha sina skavanker, varför de inte är idealet i relationer. Mitt ex till exempel placerar jag i facket trygg anknytning, men för envis av sig. Behöver vara mottaglig i en relation för den andre för det ska gå. Alla som typ kände han sa det till han, han var för envis. Han lämnade aldrig, ville envist försöka övertala mig till att stanna, men han var för envis för att lägga den energin på rätt sak istället, dvs anledningen varför jag lämnade.

Min man passar klockrent in på otrygg-undvikande med en förälder som är otrygg-undvikande och den andre otrygg-ambivalent. Om igen upplyst här på familjeliv (Tack så mycket ni som gjort det!) att de här två urtyperna brukar dras som magneter till varandra (undvikande och ambivalenta). Det passar också klockrent in på de tjejer jag vet (100% vet) varit attraherade av honom och försökt ta honom före mig eller också under vår relation ta honom ifrån mig eller bara leka. 

På ytan kan man se ut som man haft den perfekta uppväxten (som min man då) medan mitt ex såg ut att ha kommit från jobbiga omständigheter, men det här rör då åren 0-2 år, hur livet såg ut då, hur man fick sina behov uppfyllda då. Mitt ser inte idealiskt ut alltid under uppväxten, men även jag hann få en trygg anknytning (som exet då). För min del inte bara från mamma pappa utan resten av familjen och andra utanför familjen. Jag var så trygg att när jag kom bort (vilket jag hört att jag gjorde ofta) så reagerade jag inte som andra barn som bara ville ha mamma. Jag visste vem jag kunde fråga eller vart jag skulle säga till. Jag kände mig mycket trygg i min omgivning även om det var första gången jag var där (som tex på marknader). 

Det jag märkt med min man, otrygg-undvikande, var att han vill helst tänka först, rationellt, så han var nära att dumpa mig (fast han idag förnekar det var så allvarligt) då mitt liv såg rörigt ut (det var inte rörigt pga mig och jag hade min plan att lämna det livet). Det som varit jobbigt för honom är krocken mellan förnuftet och hjärtat. Jag är mer med hjärtat och bekväm i det, han är inte det. Han är mer misstänksam och att ha en nära relation är mer skrämmande. Han sa han förstod han behövde för att jag skulle ha honom kvar arbeta med sig själv, eller låtsas, att han var bekväm med den sortens närhet jag var, naturlig för mig, men det är den som är den jobbigaste. Rädslan för närhet till mig. 

Det kan vara omedvetet val varför det finns tjejer som väljer killar som är otrygga, de kan som sagt vara det själva eller försöka laga till en relation med deras pappa i deras nye partner. De måste laga sig själva, tjejerna, för att sedan ändra smak när det kommer till de killarna så de slutar upp med att attraheras till dem. 

En trygg är bättre lämpad för en relation, möta sin partner, och också att inte göra impulsive beslut, lämna, och sedan ångra sig. De är inte perfekta, men de står bättre pall för stormar. De lämnar inte i första taget som de andra. De andra otrygga kan älska dig precis lika mycket om inte mer, men de klarar inte av sig själva i relationen till dig. De kommer förbli så om de inte gör något åt det själva. 

Nu är jag igång som du märker hi hi. Kom att tänka på någon jag känt, hon hade flera killar att välja bland som tyckte om henne. Vad jag märkte - skillnaden - mellan henne och mig, var att hon dissade den killen (som jag nu kommer utgå från var trygg för han uppförde sig så) då han behandlade henne för väl. Medan killen som knappt gav henne något värde - den ville hon ha och gjorde allt för att få. Jag hade varit tvärtom. Jag hade valt utan att blinka den trygge killen, men dissat killen som inte såg mitt rätta värde. Det är ju det, i hennes omedvetna självbild hade hon ett bra ego, upp-boostad, men självkänslan var inte bra, det var den som styrde, den som menade på att så dåligt som han (den otrygge) behandlar dig, det är det du förtjänar. Det var det hon ville ha. Sådana tjejer kan säga att de ser trygga som tråkiga, men jag tycker inte de killarna är tråkiga. Det som är riktigt tråkigt är att de här tjejerna tycker det för det är de som står (eller oftast står utan för killarna sticker) med de otrygga, de som förlorar på det i längden. Hon blir såklart alltid dåligt behandlad, efter ett tag, och de här killarna sticker, tappar intresset och så kommer de tillbaka och så blir det lika fel som innan. Bara fortsätter i samma anda. 
Det är utmattande att vara i en relation med någon otrygg. Min försökte passera som trygg. Han har inte varit (sedan den gången) någon som sticker, utan kämpat och kämpar  med sig själv att bli trygg. Jag vet han älskar mig mycket, men där är jobb kvar för honom innan han blir trygg, om han ska klara det. När jag förstått hur hans förflutna såg ut före mig kunde jag också där se att han varit otrygg-undvikande, men försökt sopa det här under mattan för jag inte skulle se, förstå det. En stark rädsla otrygga har är att bli övergivna, medan jag skiter i om jag blir övergiven nära på, inget bra sätt att försöka vinna eller hämnas mot mig på att gå, bara gå då med dig, bara skönt, tänker jag. Det har och är fortfarande hans rädsla som han idag kan tala om, vill inte jag ska överge han. 

De kommer ofta tillbaka när de fått slut på napp på andra håll
Men varför skulle man släppa in dem?
Har de valt bort/valts bort en gång så fanns det väl en anledning.

Varför skulle man bli glad om ett ex kom tillbaka? Så att man får äran att bli dumpad ytterligare en gång?