Sociala medier har gjort mig livrädd för förlossningen & för att bli mamma..
Hej!Ny här 👋🏼 Har rätt länge nu känt ett behov av att "prata av mig" lite gällande känslor jag har, har fått, nu under min graviditet..
Väntar mitt & min mans första barn, vi hade BF igår, men det verkar dröja lite. Har haft en helt underbar graviditet, inga som helst problem förrän nu lite på slutet med foglossning & en trötthet som inte går att vila bort liksom.
Planerade inte att bli gravid, har rätt skralt med kunskaper sen innan annat än "sånt alla vet" så, såklart googlas det en massa & kollas intressanta klipp på Instagram, osv. Och i och med att jag inte vet, allt är nytt för mig, så är jag liksom lätt att påverka känner jag. Gick in i detta med ""Jag fixar det" men sen känt att "Nej men vad har jag gett mig in på...?" & nästan ångrat mig...
Nu är mina algoritmer på främst Instagram är helt inne på att vara gravid, att föda & att vara mamma (främst postpartum) nu. Och jag är så stressad så jag inte känner igen mig själv. Vanligen så är jag en person som dels gillar att planera, men som ändå kan ta det lite som det kommer & som litar på min egen förmåga, men faaan vad dessa sociala medier stressar mig något så enormt gällande både min graviditet, att föda mitt barn & mitt & min mans kommande föräldraskap...
Har tidigare tänkt gällande min graviditet: att jag gör så gott jag kan enligt alla rekommendationer, lyssnar på min BM & min kropp, tränar & rör på mig så gott jag kan, köper grejer till barnets första tid (sovställe, vagn, babyskydd, skötbord)
- Sociala medier säger: Ha ett barnrum klart. Packa BB-väskan som om du ska på 1 v semester. Fixa en liten vagn med blöjor & massa krämer klar för blöjbyten helst på olika ställen i hemmet. En ljudmaskin. Rött ljus.
Min förlossning: har jag tidigare tänkt att ungen ska ut på ett eller annat sätt. Andas lungt, tungt, neråt. Ta hjälp av partner. Kolla upp ställningar att föda i. Det kommer inte vara skönt men finns smärtlindring & läs på så bra som möjligt så vi vet ungefär vad som händer.
- Sociala medier säger: Att det i pricip inte går att föda vaginalt utan att få ett trauma. Kejsarsnitt är bra & nästan att föredra. Igångsättning likaså. Att man ska äta en massa olika saker för en enklare graviditet & förslossning. Stretcha inför förlossningen minst från 1a trimestern annars kan du inte få ut ungen.
Tiden efter förlossningen: jag har som tänkt att jag har sett rätt många nyblivna mammor & barn runt mig genom åren. Fick både småsyskon sent i livet, & har vänner som fått barn före mig. Det har verkat vara en omvälvande tid för alla, mycket nytt & spännande, mindre sömn men liksom.. dom har anpassat sig på sina egna sätt & det är väl nått jag borde kunna fixa med? Fått rådet att mata mig själv, barnet, duscha & gå ut för frisk luft & dagsljus iallafall 1 gång om dagen den första tiden. Resten kommer att komma av sig själv med tiden. Ta hjälp av det nätverk jag har. Vårda relation med man.
- Sociala medier säger: Återhämtning efter födseln är förjävlig & du kommer inte kunna lämna sängen. Du kommer bli deprimerad. Du får aldrig sova igen. Barnet kommer inte låta dig lägga ner det för att gå på toa ens. Ha barnet på en rutin direkt/ha inte barnet på en rutin direkt. Ha inte barnvakt till barnet under barnets 5 första år. Glöm din relation, ni är rumskamrater under småbarnsåren. Funkar inte amningen så ge för guds skull inte mjölkersättning utan få det funka.
Ja ni fattar säkert... Nån fler som gått in i detta med "Jag fixar det" men sen känt att "Nej men vad har jag gett mig in på...?" tack vare sociala medier?
Mitt sunda förnuft säger givetvis en sak, men jag kan som inte låta bli att bli så tvivlande på mig själv...
Reflektioner & erfarenheter av hur du tänkte innan (kanske tack vare sociala medier) & hur det blev när ditt barn väl skulle födas & tiden efter mottages tacksamt! 🙂