Arv och särkullbarns - ytterligare en fråga

Helt fel! Den kvarståendes enskilda egendom ingår inte i bodelningen när ens partner gått bort. 

Så ja, med äktenskapsförord så kan de komma runt att bostaden aldrig ärvs han hans son. Men det är rätt elakt att göra så. 

Frågan är om sonen trots allt kan få ut del av bostadens värde trots enskild egendom. Kanske om det verkar uppenbart att deras gemensamma bostad skrivs på ts trots att de först haft den ihop, av skälet att undkomma arv. Inte självklart att det håller juridiskt.

Håller med där. Jag går nu på den gamla kurslitteraturen, nätet i alla ära, men allt litar jag inte på. Ett äktenskapsförord kan inte villkoras så att det gäller vid dödsfall men inte vid äktenskapsskillnad. Giftorättsgods ingår i bodelning, men särskild egendom gör det inte och inte heller enskild egendom.                                                                                                                           Nu är ju lagen trots allt inte så stelbent utan det finns möjligheter att "meandra" mellan paragraferna. I undantagsfall kan också enskild egendom dras in i bodelning på grund av att ett äktenskapsförord bedömts orättvist mot den ena maken.                                                                                                                                     Innan TS vänder sig till en jurist är det bra att ha tänkt igenom situationen. Gör som juristerna: Ta papper och penna och skriv in namnen och personerna och dra pilar och belopp som stöd för tankarna.

Efter alla olika bud i den här tråden och även av olika jurister på nätet, så är väl det bästa rådet till TS att säkra upp med både hängslen och livrem, d.v.s. med både äktenskapsförord och testamente. Då borde det ju vara foolproof.

Om det sedan är moraliskt rätt att behandla de båda barnkullarna så olika, är en annan fråga. 

Den lärdom man bör dra är att inte fråga random människor på nätet om så här viktiga frågor. Särskilt inte folk som googlar fram svar vars riktighet de inte har någon aning om.....

Kontakta egen jurist via bank, begravningsbyrå eller liknande. Förklara bakgrund och förutsättningar samt hur ni önskar ha det, vad som vore idealet. Försök att få det så. 

Absolut bör TS ta en timme med en familjejurist, ja. Det är dyrt, men när det finns så mycket som 5 miljoner i potten, så är det väl investerade pengar. 

...men rent intellektuellt retar det mig ändå, att vi inte kunnat reda ut vad som gäller, här i tråden. Jag TROR att det är så, att vid dödsfall sker det två "steg": först bodelning mellan mannen och hustrun, och därefter fördelning av arvet. Vid steg ett tar man hänsyn till äktenskapsförordet, och då kan det bli så att äktenskapspartner A har en mindre hög efter bodelningen, och den avlidne äktenskapspartner B en större hög. 

Nästa steg är fördelningen av arvet. Då ärver B:s särkullsbarn endast sin andel av det som finns i B:s hög. A:s särkullsbarn ärver ingenting eftersom det inte är deras förälder som är död. Gemensamma barn ärver "egentligen" sin andel av det som finns i B:s hög, men får tillsvidare vänta då A förfogar över denna summa under sin återstående livstid. 

MEN här kommer kruxet: eftersom A och B var gifta, så har A också rätt att ärva B, om det inte finns testamente som säger annat. Så A kommer förutom sin egen hög att erhålla hälften av allt i B:s hög, inklusive det som egentligen var B:s enskilda egendom. Då blir det trots äktenskapsförordet, inte någon jätteförmögenhet kvar för B:s barn att dela på.

...eller finns det någon lagparagraf som säger att en änka/änkeman inte har arvsrätt ifall den avlidne äktenskapspartnern hade särkullsbarn? Det ringer någon liten klocka i mitt huvud nu, som säger att det kan vara så...

Nä, TS måste gå till en jurist, vi fixar inte detta här!  

DU fixar inte detta. 

Om A och B är gifta och ingen har barn, ärver A från B med fri förfoganderätt. När A dör, ärver tex Bs syster Bs del. 

Om A och B är gifta och B har barn BB, ärver BB allt från B. Om BB är gemensamt barn, ärver A först med fri förfoganderätt, sen ärver BB Bs del när A dör. 

Om A och B är gifta och B har barn BB med C, ärver BB allt från B direkt. 

 

Det är inte meningen heller att reda ut detta med ledning av det som skrivs på nätet, det är Ärvdabalken som gäller. När det gäller särkullbarn är det 3 kapitlet 1 paragrafen i Ärvdabalken (1958:637) som gäller i första hand.                                                                                                                                                                                                      Nu finns det säkert en och annan lagkunnig som svarat i tråden. I min bank- och finansutbildning ingick ett års civilrätt, men jag skulle inte drista mig till att svara på frågor av denna art. Påbyggnadskurs senare, avtalsrätt, men det gör mig inte till utbildad jurist. Ju mer man läser desto mer återhållsam med svar blir man. TS skriver till exempel att parterna är överens, nja, det kan ändra sig.                                                                                                                                                                                          TS bör förbereda sig noga inför besöket hos jurist, alla fakta, datum, släktutredning till exempel. Min tidigare arbetsgivares samarbetspartner är Lexly, dit kan man vända sig. Se även mitt tidigare inlägg om hur en jurist resonerar, det kan ge vägledning. 

OK, DÅ är DET så som jag skrev på slutet, att om den avlidne hade särkullsbarn, så ärver hans eller hennes änka/änkeman inget. Utan han/hon får "bara" ut sin giftorätt + sin eventuella enskilda egendom. 

Dock finns även den här skyddsregeln för änkan/änkemannen, så särkullsbarnen kan bli helt utan arv, om det inte finns någon större förmögenhet i boet:

lexly.se/fakta-och-rad/testamente/sa-har-fungerar-arvsratten-for-dig-som-gift

Den efterlevande maken har dock ett minimiskydd igenom den s.k. prisbasbeloppsregeln. Prisbasbeloppsregeln skyddar den efterlevande maken från att ställas på bar backe på grund av att den avlidne testamenterat bort sin egendom eller att särkullbarn gör anspråk på sin laglott. Denna regel ger den efterlevande maken rätt att få giftorättsgods till ett värde av fyra prisbasbelopp innan resterande kvarlåtenskap fördelas bland arvingarna. Prisbasbeloppsregeln går före särkullbarns rätt att få ut sin laglott. Prisbasbeloppet uppgår år 2022 till 48 300 kronor.

4 x 57 300 kr = 292 200 kr får den efterlevande ut under alla omständigheter (d.v.s. om det ens finns så mycket förstås). 

Nej, klart man inte ska ta några svar på nätet som sanning. Särskilt inte om nätet = Familjeliv!  Men ibland kan man faktiskt få veta saker här, som man sedan kan använda sig av i en kontakt med en riktig jurist, läkare, barnmorska, socionom, polis, whatever. Man kan få reda på rättigheter som man inte visste att man hade, och som yrkespersonen man träffar kanske inte bryr sig om att upplysa om. Dessutom kan en yrkesperson också missa saker.

Jo, den efterlevande ärver sin make om de är gifta. Dock ingår inte enskild egendom i bodelningen efter dödsfall. 

Särkullsbarn har rätt att få ut hela sin laglott med en gång, medans gemensamma barn måste vänta tills båda har gått bort. 

Basbeloppsregeln heter det. Finns i 3 kap, §1 ärvdabalken. Om det dock inte finns till fyra prisbelopp så får den efterlevande det som finns. 

Samma regel finns om man enbart är sambo, men då är två prisbelogg som gäller. Det är den lilla basloppsregelb. 

Jo, den efterlevande ärver sin make om de är gifta. Dock ingår inte enskild egendom i bodelningen efter dödsfall. 

Särkullsbarn har rätt att få ut hela sin laglott med en gång, medans gemensamma barn måste vänta tills båda har gått bort. 

Basbeloppsregeln heter det. Finns i 3 kap, §1 ärvdabalken. Om det dock inte finns till fyra prisbelopp så får den efterlevande det som finns. 

Samma regel finns om man enbart är sambo, men då är två prisbelogg som gäller. Det är den lilla basloppsregelb.