Kollega gosar med kollega, trots sambo

Om arbetet är organiserat så, att TS (och andra) måste ta vännens jobb när han gör annat som inte har med arbetet att göra, så har TS (och de andra) förstås med det att göra.

Usch, jag kommer ihåg hur det var när jag arbetade i vården, och jag och de andra arbetskamraterna som inte rökte fick ta alla larm, medan rökarna HELA tiden måste "ta lite frisk luft". Men det satte vi stopp för, med hjälp av chefen! 

Senare (när jag hade slutat) hörde jag att det hade blivit en helt rökfri arbetsplats. De som arbetade där fick endast röka på lunchrasten, och då måste de byta om till sina privata kläder så att det inte syntes var de arbetade, och gå så långt bort från arbetsplatsen att ingen kunde göra kopplingen. Så borde det vara överallt. Att göra arbetsplatser helt flirtfria blir dock svårare! 

...för övrigt har jag erfarenheter av DET också, fast ännu värre: arbetskamrater som hade sex på arbetstid på natten. Fast det hände inte så ofta att jag tyckte att jag behövde ingripa, och på den tiden var det inte så mycket att göra om nätterna; man behövde mest bara finnas där ifall någon skulle vakna och behöva hjälp.

Tycker att det är rimligt och normalt att ta upp sånt med sina vänner - kollegor eller ej. Är väl en av sakerna man har vänner till, för att ta del av deras åsikt och synvinkel.

Till viss del kan jag hålla med, men det beror på vad det gäller samt HUR man tar upp det.

Att lägga sig i sina vänners privatliv eller vädra sina åsikter är inte alltid lämpligt eller efterfrågat. Ber vännen om råd är det förstås en annan sak. Eller om det går ut över andras jobb eller umgänge, eller man oroar sig för att vännen verkligen förstör för sig själv. (Kommer påverkad till jobbet eller vad som helst).

Vänner är till för att hjälpa, inte stjälpa. I detta fall tycker jag dock inte att det finns tillräckligt att "gå på" för att börja yla om otrohet. Plus att det är tveksamt om man bör blanda sig i när det gäller en sådan sak.

Varit gift i 15 år och aldrig ens funderat på att vara otrogen, vad det nu har med saken att göra. Däremot lägger jag mig inte i mina kollegors relationer. Du har inte svarat på vad det är du tänkt ta upp med kollegan?

Tänk vad olika vi tänker.

För mig är det helt självklart att man pratar med en kompis som man ser håller på att gå vilse och göra nåt dumt. Speciellt om man känner personens sambo, vilket jag antar att du gör eftersom det är din bästa vän du pratar om.

Jag har själv pratat med en manlig kollega som blev uppvaktad av en yngre ensamstående kollega och betedde sig på samma sätt som din vän. Jag sa helt enkelt: ta dig en funderare hur du skulle reagera om din sambo höll på som du gör nu. Hur skulle det kännas? Han slutade tvärt med sitt beteende efter det.

Många anonyma inlägg här som tycker att man ska skita i hur andra beter sig. Hur blir världen med den inställningen?? Skärp er säger jag, klart man ska säga till ens bästa kompis som beter sig illa. Det är det man gör för man ÄR en bra kompis. 

Gå på det som känns rätt för dig Ts.

Den gyllene regeln har alltid fungerat fint för mig: Behandla andra som du själv vill bli behandlad och behandla inte andra som du inte själv vill bli behandlad. 

Han skriver att det är hans bästa vän. Nog kan och bör man säga sin åsikt då och behöver inte tassa på tå.

Till dog TS: säg vad du tycker och tänker om saken helt enkelt. Svårare än så behöver det inte vara. Kanske tycker han att du inte ska lägga dig i, eller så blir det hans väckarklocka. 

I egenskap av kollega hade jag inte sagt något men i egenskap av bästa vän så tycker jag definitivt att du bör säga något, det behöver inte bli värsta intervention men typ "skulle du gilla om nn (vännens sambo) höll på likadant med en av sina kollegor?"

Ingen påstår att man ska skita i allt. Vi har bara olika uppfattningar om vad man bör lägga sig i, samt hur.

Om TS är orolig för sin väns beteende, kan han ju prata med sin vän. Om beteendet går ut över jobbet kan han också ta upp det. Men inget TS skriver, bevisar att vännen har varit otrogen, eller har tänkt att vara det, även om han och kollegan kanske beter sig gränslöst.

En del verkar inte riktigt förstå att det är din "bästa kompis", men det är den springande punkten, tycker jag.
Du tar det väl rimligen utifrån att han gör bort sig på jobbet, även om du förhoppningsvis uttrycker dig lite mer diplomatiskt än så.

Den funkar för mig också, och en person som lägger sig i mitt liv är ingen jag vill ha i mitt liv. Sedan kan det visst finnas extrema situationer, som kan handla om liv och död, t.ex. om personen inte hör av sig/inte dyker upp på jobbet, och man har anledning att misstänka en överdos, en olycka eller ett självmordsförsök. Då har man rätt att ringa på polis och/eller ambulans. Men då ska det vara just ett sådant extremfall också. Inte vännens kärleksaffärer...

En väninna som börjar moralisera över mina kontakter med män, är inte min väninna längre. 

Knepig situation på mer än ett sätt. Turturduvorna står och kuttrar på arbetstid, olämpligt, någon annan får kanske rycka in och göra jobbet när de båda står och vänslas. Redan av den anledningen skulle TS informera kompisen om det olämpliga i beteendet, kompisen tycks ju vara förblindad.                                                                                                                                                          Man får ju heller inte glömma att det kommer att börja snackas bland övriga kollegor, ett löjets skimmer kommer att vila över kompisen och som "bäste vän" vill man väl inte det.                                                                                                                                                                          Om kompisen avser att vara otrogen, eller kanske redan varit det, är väl inte TS busness egentligen och man ska inte moralisera över andra, men här blir det ändå märkligt om TS som är så god vän med den här killen också brukar umgås med kompisen och sambon på parmiddagar. Jag skulle nog inte kunna vara tyst, jag hade nog frågat vad han håller på med egentligen.