Vrålskrik och kaos i flera timmar på nätterna

Vår son på 20 månader började förskolan för tre veckor sen. Han är väldigt ledsen vid lämning men enligt pedagogerna har han det jättebra på dagarna och han är även glad vid hämtning. 

Senaste nätterna har varit total katastrof. Han somnar lugnt i sin säng runt 19 men redan efter två timmar vaknar han och är såå ledsen, arg, otröstlig, gråter, skriker högt, kastar iväg sin napp och snutte hela tiden. Det finns absolut inget som lugnar honom och det pågår i timmar! Alltså flera timmar i sträck med ständigt pågående skrik och gråt som inte går att överrösta med godnattvisor, white noise på högsta volym eller vi som försöker prata lugnt till honom. Inatt var det extremt och det här höll på från 21 till 4, med totalt ett par minuters paus mellan skriken. Förutom att vi också blir extremt trötta så blir man helt galen för att inget funkar för att få honom att komma till ro, man känner sig handfallen. Stresspåslaget är enormt och man känner nästan att man håller på att tappa det själv flera gånger. Sen tänker man på alla stackars grannar som får höra på det här kaoset i flera timmar. Jag måste bära runt honom i famnen hela tiden och går vi tillbaka till sängen får han i princip panik och går inte alls att lägga ner. Om hans pappa tar över honom i sin famn sträcker han sig efter mig och vrålar ?mamma? i panik. Inatt somnade han till slut i min famn vid 4 så att jag äntligen kunde lägga ner honom (för att sen behöva kliva upp vid halv sju).

Vad ska vi göra? Har det med förändringen att ha börjat förskolan att göra? Han har nästan alltid haft separationsångest men vi märker att den är värre nu. Men det är ju helt normalt för både åldern och inskolning på förskolan att få separationsångest. Det här känns så extremt och vi undrar nästan om det är något fel. På morgonen är han däremot på bra humör igen och beter sig som vanligt.