Chihuahua som biter

Har man 19 hundar är det en puppy farm, inte en seriös uppfödare. Självklart kan man avliva en hund som bits.

En annan idé är att lägga ut en annons i en omplaceringsgrupp på Facebook och vara helt ärlig med vilka problem som finns! Många lever ensamma och har sällan besök (och kanske aldrig av barn) och då kanske problemet inte är något problem längre. Istället blir hon någon annans nya lilla bästis. Avliva skulle jag absolut inte göra.

Hej,

Hur gammal är hon och var i landet finns hon? Har läst en hel del etologi och beteendebiologi hos hund. Jobbat med hundar (och en del andra djur) hela mitt yrkesverksamma liv och fått ordning på flertalet reaktiva individer. Beroende på var ni finns hjälper jag gärna till.

Sen är familjeliv.se helt fel forum. Testa vovve.net eller bukefalos, eller iFokus, under lämplig kategori, om du vill ha vettig hjälp. 

Jodå. En extremt seriös uppfödare var det. Stora ytor att springa runt och busa på.
Dom hade valpar också. Jag såg hur bra dom hade det. Sånt är extremt viktigt. Vi är inte förstagångshundägare. Jag visste precis vad jag skulle titta efter. Det här är vår tredje hund. Först hade vi en Norsk Buhund, sen en Schipperke och nu en Chihuahua. Jag är väldigt seriös i mitt hundägande.och andra hundägare rekommenderade den uppfödaren för oss. Ångrar oss inte en sekund att vi köpte därifrån.

//Helen

Hur länge har hunden bott hos er? Hur länge har ni provat varje ?metod?? 
 Det vi människor upplever som ?problemet? är väldigt sällan grundproblemet. Jag hade först sett över hur hon beter sig i vardagen, tex vaktar i anslutning till dörrar/fönster/människor. Om hon är stressad eller följer er i hemmet mm och åtgärdat det. Börja sedan träna hemma när ni INTE har besök. Avgränsa, platslägg eller valfri uppgift och börja korta stunder för att sedan öka tiden/träna när ni får besök. Låt henne inte hälsa på era besökare öht. Viktigast av allt, var konsekvent. Träning tar tid och det kräver tålamod. 

Om ni av någon anledning inte har det, så sök efter ett annat hem. Det finns faktiskt personer som lever utan barn eller socialt nätverk, även om de inte är en majoritet. 

Hon låter som en fruktansvärt osäker och rädd hund som inte ska vara i en barnfamilj. 

1: låt inte främmande komma fram till henne utan det ska vara hon som tar initiativ. 
2: böj er inte över hunden utan sätt er på huk. Människor är superstora jämfört med en liten Chi.
3: droppa godis, inte ge i handen på ett bra tag eftersom hon kan nafsa.
4: se till att det alltid finns en trygg plats för henne dit hon kan gå och vara i fred. Gärna med tak, typ en mjuk kattkoja.

Två klipp från "It's me or the dog" med osäkra och rädda chi's:

Det faller på sin orimlighet. Du kan inte ge 19 hundar den tid, uppmärksamhet och uppfostran som krävs för att föda upp stabila och trygga individer. Men för små leksakshundar verkar folk inte bry sig om sånt. Det är bara pengarna som räknas.

Jag förstår verkligen inte mig på folk som råder att avliva innan man vet bakgrunden. Hunden kan både ha ont och vara understimulerad vilket ofta leder till problembeteenden. Nu svarar ju inte TS på frågor varken om hunden är undersökt av vet, hur den aktiveras, vilka träningsmetoder som använts och hur länge osv så det är ju oerhört svårt att ge råd.
Men låt hunden slippa främmande människor eftersom den uppenbart blir stressad och genom sitt beteende tydligt visar att hon vill att dom håller sig på avstånd. Ha hunden bakom ett kompostgaller där den kan se er, ge den ett tuggben och se till att främmande inte ens tittar på hunden. En aktiverad och nöjd hund mår inte dåligt av att ligga bakom galler nån timme när man har främmande.

Håller med. Att skrika "avliva" så fort en hund bitit när människor, och speciellt ägaren, inte lyssnar och förstår hunden och dess signaler är också hemskt. 

Vi pratar om en rädd, osäker pytteliten hund som hamnat i en ny familj där ingen förstår den. 

Hemma med oss i familjen är hunden som en ängel, både tålmodig och gosig, inte så vaktig men skäller en gång när vi går in genom dörren men inte mer än så. Det är när hon möter okända som vaktet kommer fram, både inomhus och ute. Många jag pratat med hävdar att det är faktiskt väldigt rasbetingat, hon är en Chihuahua och deras jobb är att larma och vakta, sedan är hon inte van vid barn innan hon kom till oss. Vi har pratat med en äldre kvinna som har stor erfarenhet av problemhundar och som är redo att ta över hunden om vi känner att vi inte fixar detta så det känns väldigt bra, för att avliva en hund som fungerar så extremt bra ihop med sin familj bär mig emot.
Vi minimerar numera kontakten med främlingar och låter hunden få sitt space så långt det går. Hon är som hon är och vi får acceptera att hon mår bäst av att inte triggas för mycket på sitt vaktande. Vi ger henne också naturligt lugnande som inte börjat ge effekt ännu.

Ja, rasen brukar vara både vaktig och larmande och ser man inte till att den är sysselsatt med annan mental aktivering brukar den se vaktandet som sin sysselsättning. Skönt att ni hittat ett passande hem åt henne! Se till att få några månaders prövotid om du ska ta en omplacering igen.