Förälskad, men tar det inte vidare

Jag kommer raka vägen från ett långt förhållande och lever ett stressigt liv med krävande jobb och små barn. Har behövt ställa in pga sjukdom hos barnen eller annat som dykt upp med kort varsel.

Men har också fått kalla fötter pga att det känns som att jag sätter en boll i rullning som jag inte är hundra på om jag är redo för än. Är liksom mitt uppe i en separation, så även om jag känslomässigt är där så finns en massa praktiska faktorer som är försvårande. Jag ser så mycket potential hos honom och mig som jag också är övertygad om att han ser, för det är så mycket som klaffar mellan oss personlighetsmässigt. 

Jag undrar hur mycket av ett luftslott som byggts upp som inte klarar av att möta verkligheten i det här fallet. Träffas man inte irl utan bara pratar, skickar meddelanden och liknande, byggs gärna tilltalande fantasier upp om hur det skulle vara om man gick vidare. Fantasier som sällan blir som man tänkt sig.

Har en killkompis som fick träff på Tinder med nån tjej en bit bort. Dom pratade varenda kväll i ett par månader innan dom träffades och där och då så dog deras gemensamma fantasi för i verkligheten fanns inte samma attraktion som i deras samtal och meddelanden.

Ni har träffats en enda gång och har visserligen attraktion där MEN du är nyseparerad, säkerligen uppmärksamhetstörstande av motsatta könet och har dessutom barn som behöver all din uppmärksamhet. Det är en dålig kombination. Du  och dina barn behöver landa i er nya tillvaro innan du börjat lägga energi och fokus på annat.

Så kan det säkert vara, men i vårt fall har vi ju träffats och det var alldeles underbart anser vi båda. Vi umgicks i åtskilliga timmar och glömde bort tiden med varann innan verkligheten kallade på uppmärksamhet.