Låta alla vara med?
Jag undrar hur man som vuxen ska göra när det kommer till att vara snäll och inkluderande.
Vi säger att man går på universitetet och har 50 elever i en klass. Vissa i klassen tycker om att gå ut och ta en öl tillsammans efter att ha lämnat in en tenta eller efter en föreläsning en fredag.
Man frågar dom närmaste om dom vill hänga på, dom man pratar och hänger med från klassen.
Orsaken kan vara att man vill gå på ett speciellt ställe och man kan inte storma i hur många som helst, vill borta äta också så blir det svårt att komma ett sällskap på 20 personer. Att boka bord i förväg och hälften ändå inte kommer är taskigt mot restaurangen.
Men det känns jobbigt att vara en person som utesluter andra. När någon inte har en enda som frågar om dom inte vill hänga med. Så var går gränsen? Det är ibland stora grupper, man hinner omöjligen se alla.
Hur resonerar ni andra? Kan lika gärna handla om en arbetsplats där man är lika många på en avdelning och man ska gå ut på lunchen och äta. Man frågar kanske 2-3 stycken. Det är inte kul om det blir för många.
Men den personen som aldrig blir frågad? Hur mycket ligger ansvaret på den personen?