Hon vill inte ha kontakt

JA!!! Lämna henne ifred! Hon tar kontakt om hon vill ha kontakt. Det är ok att skicka ett kort om hon fyller år t ex, men annars måste du lämna henne ifred ett bra tag, vi snackar månader.Ja, hon var hemma och hon öppnade inte för att INTE VILL ha kontakt. Respektera det.

Du har inte svarat på mitt inlägg (nr 4). Jag har ju själv erfarenhet av en påstridig mamma. Vad väcker mitt inlägg för tankar hos dig?

Jag skrev ju t.ex. att du ska skriva in i kalendern att du inte ska kontakta henne förrän typ mars.

Tankar?

Jag har det på liknande sätt. Min dotter fyllde 40 och har inte bjudit hem mig en enda gång sen hon flyttade hemifrån. Hon svarar inte i telefon, svarar inte på SMS. Hon har även dåligt kontakt med sin bror, sina brorsbarn och sin mamma. 

Jag har lidit och anklagat mig själv i många år, men bestämt mig för att sluta med det. Nu skickar jag sms med bilder på vad jag håller på med, men förväntar mig inget svar.

Jag kan inte hjälpa henne med detta, hon måste själv komma fram till hur hon vill ha det. Jag och mamman hoppas att hon ska träffa en bra man, få barn, mogna och ändra sina värderingar och val.

Jag var pappaledig mer än 70 procent av Sveriges män, jag har varit på hennes skolavslutningar och balettuppvisningar. Jag har aldrig slagit henne, ibland skällt men inte så att hon blivit rädd för mig. Jag uppvaktar henne på födelsedagar. 

Jag ser andra män som beter sig illa mot sina barn, men ser att de ändå fortsätter att ha kontakt med männen. Och jag har ett barn till som jag har en utmärkt relation med.

Så nr 1: Klandra inte dig själv. Hitta en strategi som du kan leva med. (Och jag skulle definitivt inte komma och vildgästa henne där hon bor.)

Fast du vet ju de facto inte hur det är för TS. Om hon är psykiskt sjuk som dottern säger. Ingen rök utan eld, eller hur? Har du läst mitt första inlägg?

Att säga att hon inte ska klandra sig själv när du inte alls känner henne är lite omdömeslöst, tycker jag.

Dottern säger att jag är det jag har inte sagt det. Eller vad menar du?

Inte mig du citerar men jag svarar ändå.
Varför förstår du inte att dottern inte vill ha kontakt med dig?
Du går/åker hem till henne, ringer/sms:ar och du förstår inte varför hon inte öppnar/svarar.
Du förstår inte att du tvingar dig på henne.
Något måste ju vara fel eftersom du inte förstår!

Jag menar detta:

Din dotter säger att du är psykiskt sjuk.

Du verkar ha lite svårt att förstå vad folk säger, och precis sån är min mamma också.

Du påstår att jag är psykiskt sjuk utan att känna mig. Jag har inte svårt att förstå vad du säger men du är väldigt elak utan anledning. 

Tvingar mig på henne?! Bara för att jag är angelägen om att veta att hon har det bra? 

Ja, du tvingar dig på din dotter!
Hon visar att hon inte vill ha kontakt med dig genom att inte öppna dörren och inte heller svara när du ringer/sms:ar.
Ändå fortsätter du så då blir det att du tvingar dig på henne. 
Vad är det du inte förstår?

Vad hade du gjort som mor då? Hade du bara lämnat stick i stäv?

Nu är jag som din dotter  = jag har avslutat kontakten med min mamma p.g.a att hon har misshandlat mig psykiskt under många år!

Jag har inte misshandlat min dotter psykiskt om det är det du försöker säga. Jag beklagar om du varit med om det. 

Ja, lämna henne i fred!! Respektera att hon inte vill ha kontakt med dig. Du verkar faktiskt psykiskt instabil när du fortsätter kontakta henne/ åker hem till henne fast hon inte vill.

Mitt sätt har blivit att fortsätta skicka sms, någon gång i månaden, men utan att förvänta mig svar. Jag bjuder in henne till födelsedagar och jul, men hanterar min besvikelse när hon inte svarar. På det sättet vet hon att jag bryr mig och behöver inte svara. Den dag hon vill ha kontakt så vet hon att jag är beredd att ta emot henne.

Det är din dotter som kallat dig psykiskt sjuk. DIN DOTTER. Inte jag. Och eftersom jag själv har en väldigt jobbig mamma så förstår jag att hon troligen är nåt på spåren när hon säger att du är psykiskt sjuk.

Det faktum att du fortsätter insistera i alla dina inlägg tyder också på att du har bristande självinsikt.

Kontakta inte henne förrän i mars. Det här är andra gången jag säger det.

Va? Varför har du något emot mig! Du lägger över din egen ilska som du har på din mor till mig. Du vet ingenting om mig och min dotter förutom det lilla som jag tagit upp här.

Så här har du själv skrivit:

'Hon säger att jag är psykiskt sjuk och beter mig konstigt.'

Ja. Och?

Snälla TS, förstår du inget vad vi andra skriver till dig?