• Anonym (Anonym)

    Lika tid hos mamma/pappa? Och barn i sängen

    Lika tid hos mamma/pappa? Och barn i sängen? 


     


    Hej! 


    Jag och min sambo flyttade ihop tidigare i år. Han har sedan innan en son på 3 år. Det är värdens gulligaste unge med hur mycket energi som helst och jag skulle inte byta bort det livet jag har nu mot något. 


    Däremot finns det vissa saker som jag har börjat reta mig lite på. 


     


    Exempelvis så är bonussonen här minst en dag fast det egentligen är mammavecka. Detta sker varje mammavecka sen fem månader tillbaka. Det gör det hopplöst att planera och göra saker tillsammans själva då det ofta sammanfaller på helger eller dagar så min sambo inte jobbar (han har flexibla arbetstider, därav kan han ibland vara ledig på vardagar också) det blir lätt kaotisk när det plötsligt är en treåring hemma mitt i veckan hela dagarna, då sambon tycker det är lätt att ha han hemma då det är lång till förskolan. 


     


    Jag som studerar hemifrån och i princip har köket som arbetsplats störs mycket av att han är hemma under dagarna. Då jag ofta sitter i föreläsning eller liknande samtidigt som sambon går ut och jobbar på gården, då blir jag ensam inomhus med bonussonen. Det betyder att jag inte kan sköta mina studier så bra som möjligt. 


     


    En annan sak som inte har skett från början är att bonusbarnet nu varje kväll vill komma in och sova med oss vuxna. Jag ser ännu inte det mysiga med att sova med barn. För mig är det trång, svettigt och obekvämt att ligga nästintill naken med någon annans barn. Dessutom rör han sig mycket i sömnen och det blir lite som att sova med en åttaarmad bläckfisk som letar efter bilnycklarna. Sambon däremot är som en stock och sover genom vad som helst medans jag är lätt väckt. 


    Jag får lite dåligt samvete att jag inte vill ha barnet i sängen men samtligt känner jag att jag någon tid på dygnet måste få vara ?själv? annars vaknar jag och är irriterad vilket inte heller är bra. 


     


    Hur ska man tänka och hur tar jag upp det här med sambon? 

  • Svar på tråden Lika tid hos mamma/pappa? Och barn i sängen
  • Goneril

    Antingen får han lösa det eller också måste TS flytta, bli särbo. TS har sitt eget liv att tänka på och sin utbildning. Den här hopflytten skulle inte ägt rum, att inte ens få sova ifred! Aldrig! 

  • Anonym (men)
    Goneril skrev 2024-12-11 13:28:30 följande:

    Antingen får han lösa det eller också måste TS flytta, bli särbo. TS har sitt eget liv att tänka på och sin utbildning. Den här hopflytten skulle inte ägt rum, att inte ens få sova ifred! Aldrig! 


    Nä precis, är man inte beredd att leva med ett barn ska man inte heller flytta in i ett barns hem. 
  • beli
    Anonym (Anonym) skrev 2024-12-11 12:28:53 följande:

    Tack för många snabba och bra svar!  


     


    Inser dock att jag kanske hade kunnat vara lite tydligare med vissa saker från början. 


    1. När sambon är hemma så jobbar han på gården, han har sen innan kor och dessa behöver såklart skötas om. Jag skulle räkna gården som ett andra jobb. Därför blir det ett problem när sonen är hemma när jag studerar. Han borde alltså egentligen vara på förskolan. 


     


    Att åka iväg för att plugga hade såklart varit ett alternativ men då krävs planering för om barnet ska vara hemma eller inte. Då vi har en halvtimme med bil till närmsta bibliotek  så behöver jag veta om jag ska åka iväg dagen innan för att hinna sätta i motorvärmare, packa ihop saker och dylikt annat. 

    2. Att han är har under mammaveckorna beror främst på att hon jobbar. Det kanske låter hårt men jag (och även sambon) upplever att hon tycker jobbet är roligare/mer viktigt än att ha sin son och det då är enklare att ha han här. 


    Hade det här varit något som skedde ibland hade jag inte brytt mig. Det är en självklarhet att min sambo ska ställa upp och ta extra dagar ibland när det behövs Men vi talar nu om VARJE vecka. 


     


    3. Vardagsrummet och köket sitter ihop (öppen planlösning) så att sova på soffan betyder att försöka sova genom en bullrande frukost tidigt på morgonen och sover jag i barnrummet blir jag också störd då alla hans saker är där och han såklart vill in på morgonen. 


     


    I alla dessa aspekter förstår jag att jag som bonusmamma kommer behöva kompromissa men jag känner också att min sambo någonstans behöver möta mig och också kunna kompromissa. Sen är sovsituationen en fråga om att göra klart renoveringar. Men sånt tar tid och jag hoppas att det blir klart mot våren. Men tills dess behöver vi komma på en lösning som är hållbar för alla. Vilket absolut är möjligt. 


    1. Hans barn är ju hans ansvar. Vad skulle han ha gjort med sonen om inte du var hemma? Då skulle han väl inte ha gått ut till korna och lämnat sonen inne? Fråga honom.

    3. I min värld är det klart att du kan sova i barnets rum. Pappan måste vänja sonen vid att inte gå in där de morgnar du sover där. Pappan kan lägga in allt sonen vill ha i en Ikea-kasse och flytta den till vardagsrummet. Och så skaffar du silikonöronproppar. Jag har kunnat sova bredvid en snarkande man med silikonöronproppar, de är mycket bättre än vanliga.
  • Anonym (xxx)
    Anonym (men) skrev 2024-12-11 13:45:29 följande:
    Nä precis, är man inte beredd att leva med ett barn ska man inte heller flytta in i ett barns hem. 
    Och är man inte beredd på att ta hand om sina egna barn så ska man ha dom på förskolan.
  • Anonym (JB)

    Om sonen är hemma får ju hans pappa ta hand om honom! Det ska inte du göra. Stick iväg till bibblan eller nåt och plugga tills pappan fattar. 

  • Dexter dot com
    Anonym (Anonym) skrev 2024-12-11 12:28:53 följande:

    Tack för många snabba och bra svar!  


     


    Inser dock att jag kanske hade kunnat vara lite tydligare med vissa saker från början. 


    1. När sambon är hemma så jobbar han på gården, han har sen innan kor och dessa behöver såklart skötas om. Jag skulle räkna gården som ett andra jobb. Därför blir det ett problem när sonen är hemma när jag studerar. Han borde alltså egentligen vara på förskolan. 


     


    Att åka iväg för att plugga hade såklart varit ett alternativ men då krävs planering för om barnet ska vara hemma eller inte. Då vi har en halvtimme med bil till närmsta bibliotek  så behöver jag veta om jag ska åka iväg dagen innan för att hinna sätta i motorvärmare, packa ihop saker och dylikt annat. 

    2. Att han är har under mammaveckorna beror främst på att hon jobbar. Det kanske låter hårt men jag (och även sambon) upplever att hon tycker jobbet är roligare/mer viktigt än att ha sin son och det då är enklare att ha han här. 


    Hade det här varit något som skedde ibland hade jag inte brytt mig. Det är en självklarhet att min sambo ska ställa upp och ta extra dagar ibland när det behövs Men vi talar nu om VARJE vecka. 


     


    3. Vardagsrummet och köket sitter ihop (öppen planlösning) så att sova på soffan betyder att försöka sova genom en bullrande frukost tidigt på morgonen och sover jag i barnrummet blir jag också störd då alla hans saker är där och han såklart vill in på morgonen. 


     


    I alla dessa aspekter förstår jag att jag som bonusmamma kommer behöva kompromissa men jag känner också att min sambo någonstans behöver möta mig och också kunna kompromissa. Sen är sovsituationen en fråga om att göra klart renoveringar. Men sånt tar tid och jag hoppas att det blir klart mot våren. Men tills dess behöver vi komma på en lösning som är hållbar för alla. Vilket absolut är möjligt. 


    Vem tar hand om korna när din sambo jobbar på sitt andra arbete och vem tog hand om sonen när sambon tog hand om korna innan du flyttade in?
    Varför kan sambon inte sova med sonen i hans rum så du får sova ostört i ert sovrum med stängd dörr? Finns det möjlighet att ställa in ett skrivbord i ert sovrum?
  • Anonym (Anonym)
    Anonym (men) skrev 2024-12-11 13:45:29 följande:
    Nä precis, är man inte beredd att leva med ett barn ska man inte heller flytta in i ett barns hem. 

    Det handlar absolut inte om att inte vara redo att bo med barn. Men ingen annan vuxen förväntas ta hand om barn medans man jobbar. Jag tycker jättemycket om mitt bonusbarn och jag vill inte att något ska trå nått annat. 


    Jag är absolut flexibel att åka iväg för att plugga men då krävs det framförhållning vilket i 90% av alla fall hade funkat. Sen förstår jag såklart att det ibland rent ut sagt skiter sig och då är det bara att gilla läget och göra det bästa av situationen. 

    Sen är själva sovsituationen speciell då den uppstått nu de senaste veckan/veckorna. Bonussonen har inte utryckt att han vill sova i stora sängen innan utan har sovit själv fram tills nu. Därav är det något som både jag och min sambo måste diskutera och komma på bra lösningar kring. (Varav jag fått många tips på det i tråden) 

  • Anonym (xxx)
    Anonym (Anonym) skrev 2024-12-11 15:00:15 följande:

    Det handlar absolut inte om att inte vara redo att bo med barn. Men ingen annan vuxen förväntas ta hand om barn medans man jobbar. Jag tycker jättemycket om mitt bonusbarn och jag vill inte att något ska trå nått annat. 


    Jag är absolut flexibel att åka iväg för att plugga men då krävs det framförhållning vilket i 90% av alla fall hade funkat. Sen förstår jag såklart att det ibland rent ut sagt skiter sig och då är det bara att gilla läget och göra det bästa av situationen. 

    Sen är själva sovsituationen speciell då den uppstått nu de senaste veckan/veckorna. Bonussonen har inte utryckt att han vill sova i stora sängen innan utan har sovit själv fram tills nu. Därav är det något som både jag och min sambo måste diskutera och komma på bra lösningar kring. (Varav jag fått många tips på det i tråden) 


    Hur kommer det sig att du inte tagit upp detta tidigare, alltså det att du inte kan ta hand om hans barn när du pluggar?

    Vem tar hand om djuren när han är iväg på arbetet?
  • Anonym (Förskolan?)

    Varför är inte barnet helt enkelt på förskolan?

  • Anonym (Anonym)
    Anonym (xxx) skrev 2024-12-11 15:03:10 följande:
    Hur kommer det sig att du inte tagit upp detta tidigare, alltså det att du inte kan ta hand om hans barn när du pluggar?

    Vem tar hand om djuren när han är iväg på arbetet?

    Jag kan väll erkänna att jag är lite lätt konflikträdd, och därmed tycker det kan bli både jobbigt och svårt att ta upp ett sånt ämne. Därav att jag dragit ut på att ta upp ämnet. Hade jag fått ihop studierna samtidigt som barnet är hemma hade jag gärna tagit hand om han när sambon är ute och jobbar. 


    Korna sköter sig till stor del själva, de går på lösdrift året om med fri tillgång till hö och vatten. De är även få i antal samt att ingen behöver mjölkas. Så daglig tillsyn hjälper även jag till med. För mig är det både kul och givande och det tar inte särskilt mycket tid. Men vissa dagar (de dagar han är hemma från sitt vanliga jobb) så är det mer jobb som behöver göras ex bygga något, mocka ur ladan eller liknande. Därav hade det varit bättre att sonen är på förskolan när mycket jobb på gården behöver göras. 

  • Anonym (men)
    Anonym (Anonym) skrev 2024-12-11 15:00:15 följande:

    Det handlar absolut inte om att inte vara redo att bo med barn. Men ingen annan vuxen förväntas ta hand om barn medans man jobbar. Jag tycker jättemycket om mitt bonusbarn och jag vill inte att något ska trå nått annat. 


    Jag är absolut flexibel att åka iväg för att plugga men då krävs det framförhållning vilket i 90% av alla fall hade funkat. Sen förstår jag såklart att det ibland rent ut sagt skiter sig och då är det bara att gilla läget och göra det bästa av situationen. 

    Sen är själva sovsituationen speciell då den uppstått nu de senaste veckan/veckorna. Bonussonen har inte utryckt att han vill sova i stora sängen innan utan har sovit själv fram tills nu. Därav är det något som både jag och min sambo måste diskutera och komma på bra lösningar kring. (Varav jag fått många tips på det i tråden) 


    Det svaret var inte till dig, utan till någon som hade en annan vinkel på att bo med barn.

    Men det du beskriver låter mer som att din sambo har förväntningar på att du ska ta hand om barnet för att han ska slippa? Att han lämnar barnet till dig när du behöver plugga tex. Och att ni inte kan ordna en bra sovplats till dig under nätter när barnet behöver vara med sin pappa. Att det kan komma och gå i perioder är också helt normalt.

    Om pappan steppar upp och är en rimlig pappa och ser till att ta sitt fulla ansvar så kan det lösa flera av era problem. 
Svar på tråden Lika tid hos mamma/pappa? Och barn i sängen