Hur tänker lärare när de gör bänkplaceringar i klassrummet? Min son går i förskoleklass och de verkar byta platser ofta. sonen har varje gång fått sitta längst bak i klassrummet, medan vissa alltid får sitta långt fram. Frågade han lärare men hon sa att det inte finns en tanke med placeringarna.
hur tänker ni? Varför ska min son sitta längst bak jämt och bli osynlig?
Vill han sitta långt fram så be om det istället för att ställa generella frågor om bänkplacering. Lärare är, precis som oss andra, inga tankeläsare.
Hur tänker lärare när de gör bänkplaceringar i klassrummet? Min son går i förskoleklass och de verkar byta platser ofta. sonen har varje gång fått sitta längst bak i klassrummet, medan vissa alltid får sitta långt fram. Frågade han lärare men hon sa att det inte finns en tanke med placeringarna.
hur tänker ni? Varför ska min son sitta längst bak jämt och bli osynlig?
Att byta plats ofta är ett sätt att se till att ingen behöver sitta bredvid det skitjobbiga barnet särskilt länge. Man delar på den bördan.
Är ju bara att påpeka till pedagogen att din son hamnat längst bak hela tiden? Är troligtvis ingen som tänkt på det. Han blir ju inte osynlig för att han sitter längst bak? Så länge han inte är hemlige mållgan?
Tala med pedagogen så kommer han nog få flytta fram innan terminen är slut. Ser inget större problem i att ha en dialog med sin sons pedagog om något känns fel.
Jag tänker att han kanske är lugn o att man hellre vill ha stökiga elever längre fram för att hålla koll på dessa? Det betyder nog knappast att han inte syns? Vissa elever behöver mer starthjälp medan andra är mer självgående, att din son kanske tillhör de mer självgående? Men om det är viktigt för sonen att sitta längst fram så påpeka detta för läraren?
Jag tror det är bra att byta plats ofta så man lär känna andra barn och får samarbeta med flera olika. Sen finns det barn som behöver av medicinska orsaker eller andra orsaker sitta längst fram. Min son måste sitta längst fram pga ett ögonfel. Detta är ett handikapp som inte syns och jag hoppas inte att någon ifrågasätter varför han alltid får sitta längst fram. Sen kan det bero på att vissa barn är lite stökiga eller behöver extra stöd och då är det enklast och bäst för alla att sätta dessa barn långt fram. I fklassen så är det väldigt stor skillnad på mognad hos barn. det kan vara så att ditt barn är lugnt och självständigt och fåt därför sitta längst bak.
Jag tycker att du ska prata med pedagogen om det här.
Som förälder.
Dra inte in barnet i diskussionen om detta är en icke-fråga, då riskerar du att göra det till något som hen aldrig ens tänkt på själv.
I min sons klass (åk1) har de bytt tre ggr under hösten. Och det vet jag bara för att sonen är väldigt noga med struktur och det praktiska, annars hade jag nog aldrig ens funderat över det. Utan jag tänker att läraren har full koll på placeringar, orsaker till varför någon sitter där den sitter och vilken dynamik hen vill främja.
Min son är en pratkvarn med autistiska drag. Han behöver fokus och sitter därför alltid längst fram för då har läraren koll på honom och risken är mindre att han börjar fundera på vad andra håller på med. För han ser inte dem.
Klart det finns en tanke. Har han suttit på precis samma plats precis hela tiden? De elever som sitter så brukar vara med tanke på särskilda behov, uttalade eller uppmärksammade.
Varför tycker du han är osynlig? Eller tycker han det? Får han inte hjälp, när han behöver? Får han aldrig ordet, när han räcker upp handen?
Stör det honom att han sitter längst bak?
Att läraren inte har sagt till dig vilken tanke som finns bakom placeringen betyder inte att det inte finns en tanke.
Stackars lärare...
Att ha något slags rättvisetänk vid bänk placering är fullständigt idiotiskt. Inte minst det då det i slutändan drabbar alla då det blir sämre arbetsro i klassrummet.
Att den som är långt bak är osynlig var något nytt. Inte sällan är det just de där bak som låter mest och som tar mest fokus.