Gravid men osäker på om jag vill behålla.

Jag har också alltid varit osäker på om jag vill ha barn, men när jag väl var i ett stabilt förhållande vid typ 28 och vi sen förlovade oss så började vi ändå försöka. När jag blev gravid med första barnet kändes det bara jättebra, för jag hade precis fått ett missfall innan.

Men med andra barnet så kände jag mig väldigt osäker för vi var inte säkra på om vi ville ha ett till barn. Då gick jag runt och oroade mig jättemycket för alla möjliga saker (och kunde inte bestämma mig för att behålla barnet förrän vi gjorde ett ganska tidigt UL faktiskt). Jag tvivlade dock aldrig på förhållandet till min man, utan det var mer generellt oro kring typ familjedynamik, att det skulle bli mer stressigt/jobbigt, att man skulle ha mindre energi över osv.

Om graviditeten får dig att tveka på din partner, spec när du ändå tror att han skulle bli en jättebra pappa, så skulle jag tänka en vända till på om den personen verkligen är personen du vill ha barn med. Det är jääääkligt mycket som ska funka med en person som man har barn med. Med det sagt så är det också mycket andra kvalitéer som man börjar uppskatta hos sin partner efter att man har barn - tex den personens förmåga att hantera barn! 

Så mitt råd skulle väl vara att verkligen fundera igenom om det här är mannen som du vill ha barn med, med allt vad det innebär kring sömnkaos, stress, mera fighter osv, och våga vara ärlig mot dig själv. 

Att skaffa barn är stort steg och JA nästan alla känner samma panik som du gör hur planerat det än var att bli gravid.  Man kastas in i något man inte vet något om och kan därför inte ha någon koll och det gör många panikslagen. 
Stora livsavgörande beslut i livet brukar ge en hel del ångest och det är fullt normalt. Tänk på uttrycket bridezilla om en blivande brud som har så mycket ångest och panik att hon blir snudd på elak- för att hon ska gå igenom ett beslut som påverkar hela hennes liv och familj..  samma gäller graviditet.  

Det är helt okej att känna så som du gör men det är inte okej att göra saker i panik som du kan ångra resten av ditt liv. 
Fokusera istället och var rationell. Nånstans både ville du och planerade för en graviditet  och nu är du där. Andas och försök landa i det. Känn hur det känns att vara glad några dagar och att du ser fram emot det. Känns det annorlunda om några dagar så fundera på varför och hitta nya tankegångar.  

Jag tycker att när det gäller så viktiga saker ska man nog inte basera sitt beslut på råd från främlingar på internet. Det är nog ingen här som kommer säga ?Ja, gör abort? i din situation eftersom du är i ?lagom? ålder , stabil ekonomi osv men det är fortfarande vad du känner som är viktigast. Det är ju inte så att man måste behålla bara för att omständigheterna är bra på pappret men som sagt, det är bara du som bestämmer. 

Jag väntar mitt fjärde barn snart (om en månad) och har fortfarande en känsla av att jag inte riktigt vet om jag vill och att det kanske var ett misstag men jag kan inte säga än om det kommer bli bra ändå. Det här är första graviditeten jag har känt så, har inte känt så tidigare graviditeter faktiskt, då har det känts mer självklart från början.