Fertilitetsutredning

Hej! 
Vi har försökt lika länge som du och gjorde tester för fertilitetsutredning i höstas. Dock är det 4 mån väntetid för samtal så vi vet inte resultatet än. Jag har fått mina blodprover vilket inte visar nått avvikande vad jag kan se. Dock får vi inte veta min mans spermieresultat förän på mötet så vi är minst sagt nervösa.

Måste varit tufft för er båda att få ett sånt resultat på testerna för din sambo. Hoppas det var ett avvikande testresultat och att nästa test är normalt!

Vi vet inte än om vi får ivf via landstinget men har bestämt att vi kör privat ivf annars. Känns som att det tar för lång tid att komma igång med ivf via landstinget och man blir ju inte yngre.
Har ni fått någon info hur processen ser ut för er frammåt med nästa prov och steg efter det?

Hej ! 
Är mitt inne i en IVF resa just nu och precis som du känner jag inte heller någon som gått igenom det. Man kan känna sig rätt ensam i denna resan. 
Jag och min sambo har försökt att bli gravida i ca 3 år. Hösten 2023 tog vi tag i saken och sökte för att få genomgå en fertilitetsutredning. Långa köer men vi fixk göra en våren 2024.  Alla prover för mig såg bra ut.  Lite trång passage i en äggledare. Sambons sperma prov visade liite lågt men inget som var oroväckande och dom tyckte att det var konstigt att vi inte blev gravida på egen hand. Men vi fick remiss för ivf ! Första mötet var i slutet av oktober och behandlingen av injektionerna började veckan efter när mensen kom! 20 november hade vi äggplock. 10 ägg blev det. Utav dom blev 6 befruktade. Blev överstimulerad och fick därför inte göra en färsk återföring . Men fick 4 stycken fina blastocyst till frysen! Pågrund att strul med ägglossningen denna månaden så blev det tyvär ingen återföring.. Så nu hoppas vi att februari blir vår tur månad🤗

Uppdatering!
Nu har vi gjort klart utredningen, min sambo har avvikande testresultat och vi ska få starta ivf nästa cykel. Läkaren var hoppfull och sa i princip ?jag ser inga hinder för att ni ska bli gravida?. Det känns såklart supertråkigt att det kommer vara en lite krokigare resa men jag är ändå positiv, det känns läskigt men också spännande att sätta igång med det här. 
Nu när jag skriver tycker jag ändå att resan hittills gått relativt snabbt, jag gjorde en vårdbegäran i november tror jag och nu ska jag i början på maj (om mensen kommer som beräknat) starta med gonal-f och sen ganirelix - äggplock kommer ske i Örebro.

Känner mig helt lugn med sprutor å den biten men en grej som känns jobbig nu är hur jag ska göra med jobbet? i maj då det är tänkt att allt sker (om det funkar och går som planerat) är den mest intensiva arbetsperioden - jag hoppas hoppas att läkarbesök och allt klaffar med jobbet så det inte behöver ?bli en grej?. Har inte förtroende nog att berätta för min närmsta chef i nuläget?

Hur går det för er?