• Anonym (fundersamtjej)

    Fundersam

    Min partner är hemma heltid och jag arbetar 100%. Hans vardagsvanor ser ut att sova, vila, se på filmer och scrolla med sin telefon. Han brukar även en hel del alkohol flera gånger i veckan, ibland mindre mängder så som 3 öl och andra gånger blir det mer. Om jag uttrycker mig mina känslor finns det ingen ödmjukhet från hans sida, han väljer att stoppa huvudet i sanden och ignorera mig. Vissa gånger när han väl pratar så får jag aldrig bemötande utan får höra hur jag är och vilka fel jag gör.

    Vår problem startade med att han började ljuga och dölja om små saker vilket sårade mig grovt. Han föreslog om trekant med en till tjej men absolut inte med en till kille. Efter 2 dygn påstod han att det va ett skämt. Den kvällen detta skedde blev jag ledsen och la mig på soffan, kan kom inte o trösta mig utan va i sin egen värld och lät mig vara fundersam och ledsen. Tänker, om det verkligen va ett skämt skulle han sagt det direkt.

    Jag har försökt släppa den biten men när vi tog upp nyligen detta med hans vän så hånskratta min pojkvän åt mig. Även han hela tiden sagt att du måste släppa gamla saker för att vi ska kunna gå vidare och ha en bra relation med varann. Han påstår att älska mig, enligt min mening kärlek handlar om att bemöta, visa empati och förståelse för bådas känslor och åsikter inte att man ignorerar en så fort man har något på hjärtat eller hittar på ursäkter och inte håller i ämnet.

    Jag förstår att man måste släppa gamla saker och ha tillit men hur gör man när ens partner inte bryr sig om dina känslor, upprepar samma misstag, föreslår mig söka vård istället för att stötta mig känslomässigt. Om jag har eller haft en tuff vecka i arbetet så förstår han inte mig om jag ber om att laga mat, fixa hemma, ta hand om mig lite osv. Han avvisar mig oftast 90% om jag ber om något. Även det är jag som arbetar heltid samt handlar hem och han själv är hemma 24/7. 

  • Svar på tråden Fundersam
  • Anonym (Man38)

    Det man gör i ditt fall är att göra slut. Det finns ingen framtid i det du beskriver

  • Anonym (Bättre kan du)

    "20 skäl att göra slut" är en bra titel på ditt inlägg.

    Vem f-n tolererar en kille som ljuger, inte jobbar, ändå är lat hemma och skiter i ens känslor?

    Du får det du nöjer dig med. Är detta vad du är värd verkligen?

    Jag har en man som

    1. Jobbar och har en bra lön, liksom jag.
    2. Gör sitt i hemmet, vi har t.ex. handlat och lagat mat varannan vecka sen 1999.
    3. möjligen tar ett par glas till helgen.
    4. tar hand om mig om jag mår dåligt, liksom jag honom när han mår dåligt
    5. inte ljuger vad som märkts hittills
    6. har vettiga vänner så man inte behöver oroa sig när de drar iväg och har kul
    7. inte gaslightar med bullshit som att söka vård när jag påpekar saker han gör som inte funkar för att slarv och glömskor kostar oss pengar. Då bättrar man sig, om man bryr sig om sin relation och sin ekonomi.

    Vi är idag hyfsat rika. 

    Vad kan du bli med den här snubben förutom fattig och bitter? 
    Vill du verkligen att hans slö-gener ska föras vidare till ett barn?

    Min mamma flyttade ihop med en loser som inte hade en inkomst efter att min far skilde sig och hon är såå avundsjuk på mig idag för att jag tog mig en bra man så det kan hon knappt prata om. Hon försörjde sin parasit i 30 år och allt som hon kunde ha sparat åt han upp, så nu är hon fattigpensionär.

    Är det vad du vill bli, verkligen? Spring för helvete, parasiten fuckar upp ditt liv!

  • Anonym (S)

    Varför jobbar han inte? Han måste jobba! Han är rastlös och går bara hemma så dygnsrytmen blir åt skogen och han gör inget vettigt om dagarna. Istället har han börjat dricka och har någon slags sexuell frustration också. Han måste aktivera sig!

    Det där om trekanten var nog inget skämt, men det var kanske inte så mycket allvar som en desperation att få nånting, vad som helst, att hända och göra livet mer spännande.

    Hur som helst, en sådan där person skulle vara sjukt oattraktiv för min del av flera skäl. Jag skulle rekommendera att gå vidare med livet, utan honom.

  • Anonym (Aldrig i livet)

    Aldrig i livet att jag skulle slösa en minut på en sån slöfock. Varför arbetsr han inte? TS, säg inte att du försörjer honom!' Han ligger på soffan, gör inte ett handtag, låter sig matas och har dessutom mage att klaga! Släng ut honom, omedelbart. Har du betalat för honom så kräv återbetalning! 

  • Xenia

    I ditt ställe skulle jag inte vara "fundersam" utan rasande. Det handlar inte om att "släppa gamla saker" utan om hur han är nu.

    Vad tillför han i ditt liv? Älskar du honom trots allt? Han verkar sannerligen inte älska dig. Han är lat, egoistisk och parasiterar på dig.

    Har ni varit ihop länge och du tror att du inte kan överleva utan honom? Eller varför är ni fortfarande ihop?

  • Mrs Moneybags
    Xenia skrev 2025-01-19 12:52:21 följande:

    I ditt ställe skulle jag inte vara "fundersam" utan rasande. Det handlar inte om att "släppa gamla saker" utan om hur han är nu.

    Vad tillför han i ditt liv? Älskar du honom trots allt? Han verkar sannerligen inte älska dig. Han är lat, egoistisk och parasiterar på dig.

    Har ni varit ihop länge och du tror att du inte kan överleva utan honom? Eller varför är ni fortfarande ihop?


    Precis. Jag tänkte - du är inte fundersam utan förbannad! 


     

  • Anonym (M)

    Du kallar dig fundersam. Vad är det att fundera på? Du ska lämna honom naturligtvis. Nu. Med en gång. Börja planera idag. 

  • FuckGoggleAskMe

    Fundersam? Skulle kalla det handlingsförlamad. Du har många orsaker till att dumpa, ha lite självrespekt och inse att han gör noll för dig. Han älskar dig inte, då skulle han inte behandla dig så. Dumpa! 

  • Hjelm

    Du måste väl fatta själv att du inte ska ge en sån man en enda minut till av ditt liv?

  • Anonym (orion)
    Anonym (fundersamtjej) skrev 2025-01-19 08:33:45 följande:
    Fundersam

    Min partner är hemma heltid och jag arbetar 100%. Hans vardagsvanor ser ut att sova, vila, se på filmer och scrolla med sin telefon. Han brukar även en hel del alkohol flera gånger i veckan, ibland mindre mängder så som 3 öl och andra gånger blir det mer. Om jag uttrycker mig mina känslor finns det ingen ödmjukhet från hans sida, han väljer att stoppa huvudet i sanden och ignorera mig. Vissa gånger när han väl pratar så får jag aldrig bemötande utan får höra hur jag är och vilka fel jag gör.


    Man behöver ju inte läsa längre än så här för att konkludera att din partner är en lättare alkoholiserad slubbert och att det inte finns mycket att bygga på för att det skall kunna bli annorlunda. 

    Finns inte mycket att fundera på, inse att du dragit en nitlott och gå vidare i livet.
  • Anonya

    TS, vad är det som gör att du har honom kvar i ditt liv? Du berättar om många stora problem med honom och det stämmer, de är problem på riktigt, inte bara vad du fått för dig. Men, du nämner inte en enda positiv sak med din sambo? 

    Du skriver inget om er ålder, hur länge ni varit tillsammans eller hur det var tidigare i ert förhållande. Jag undrar också över din eventuella erfarenhet av tidigare relationer. Är det här din första lite längre, har du erfarenhet av dysfunktionella och kanske tom våldsamma förhållanden eller är du livrädd för att du kommer förbli ensam för alltid? När du var barn, hurdan relation hade dina föräldrar med varandra eller med andra? Den som inte har negativa erfarenheter av något slag skulle inte tolerera ens en liten bråkdel av allt du beskriver utan göra slut fort. 

    Du behöver lämna den här mannen! Troligen finns det saker som gör att det inte är helt lätt för dig, praktiska och/eller psykologiska. Har du någon familjemedlem eller vän som du kan prata med och få hjälp av? Du kan också ringa en kvinnojour. Man behöver inte bli misshandlad fysiskt för att ta kontakt med dem. Oerhört viktigt är att du ser till att inte bli med barn, för då blir det så mycket svårare. 

    Stort lycka till!

  • Karriäristen
    Anonym (fundersamtjej) skrev 2025-01-19 08:33:45 följande:
    Fundersam

    Min partner är hemma heltid och jag arbetar 100%. Hans vardagsvanor ser ut att sova, vila, se på filmer och scrolla med sin telefon. Han brukar även en hel del alkohol flera gånger i veckan, ibland mindre mängder så som 3 öl och andra gånger blir det mer. Om jag uttrycker mig mina känslor finns det ingen ödmjukhet från hans sida, han väljer att stoppa huvudet i sanden och ignorera mig. Vissa gånger när han väl pratar så får jag aldrig bemötande utan får höra hur jag är och vilka fel jag gör.

    Vår problem startade med att han började ljuga och dölja om små saker vilket sårade mig grovt. Han föreslog om trekant med en till tjej men absolut inte med en till kille. Efter 2 dygn påstod han att det va ett skämt. Den kvällen detta skedde blev jag ledsen och la mig på soffan, kan kom inte o trösta mig utan va i sin egen värld och lät mig vara fundersam och ledsen. Tänker, om det verkligen va ett skämt skulle han sagt det direkt.

    Jag har försökt släppa den biten men när vi tog upp nyligen detta med hans vän så hånskratta min pojkvän åt mig. Även han hela tiden sagt att du måste släppa gamla saker för att vi ska kunna gå vidare och ha en bra relation med varann. Han påstår att älska mig, enligt min mening kärlek handlar om att bemöta, visa empati och förståelse för bådas känslor och åsikter inte att man ignorerar en så fort man har något på hjärtat eller hittar på ursäkter och inte håller i ämnet.

    Jag förstår att man måste släppa gamla saker och ha tillit men hur gör man när ens partner inte bryr sig om dina känslor, upprepar samma misstag, föreslår mig söka vård istället för att stötta mig känslomässigt. Om jag har eller haft en tuff vecka i arbetet så förstår han inte mig om jag ber om att laga mat, fixa hemma, ta hand om mig lite osv. Han avvisar mig oftast 90% om jag ber om något. Även det är jag som arbetar heltid samt handlar hem och han själv är hemma 24/7. 


    Varför är du kvar i den här relationen? Det låter konstigt och inte särskilt vettigt att stanna kvar.
    Sanningen ligger i betraktarens öga
Svar på tråden Fundersam