Min dotter har fyra barn som är 1, 5, 9 och 10 år. De triggar varandra, retas och provocerar varandra, volymen ökar och det bli kaos i kök och vardagsrum på eftermiddagarna. Dottern blir arg, skriker, lyfter bort ett barn, hotar och tycker att livet är jobbigt.
Finns det några enkla grepp som kan sänka stressen/volymen/provokationerna?
Regler och konsekvent, närvarande föräldraskap. Barn blir trygga när de vet vad som förväntas av dem, och vad som händer om de inte följer reglerna.
Reglerna ska vara så få och så enkla som möjligt, med tydliga konsekvenser om de inte följs. Det behöver inte vara "stora" konsekvenser, men något behöver hända om barnen inte följer reglerna, samt att man som förälder måste vara konsekvent. Om föräldern bara hotar men aldrig fullföljer hotet kommer barnen att tappa respekten för föräldern.
Ett tips är att ha ett belöningssystem som är visuellt lätt att uppfatta. Det kan vara att man har skrivit upp barnens namn på ett papper som sitter på väggen, och för varje bra sak de gör (sköter sina sysslor, inte bråkar, kommer hem i tid från kompisen och liknande utifrån barnets ålder, mognad och behov) så sätter man en guldstjärna vid barnets namn. När de kommit upp i ett visst antal stjärnor får de en förutbestämd belöning, det kan vara att åka till badhuset, få ett par nya hörlurar, eller vad barnet nu vill göra/ha. Följer de inte reglerna, kan man även ta bort en stjärna (men stjärnor ska inte tas bort för småsaker).
Det kräver mycket tid från föräldern. Man behöver vara närvarande så att man kan gå in och bryta innan barnens konflikt går för långt. Man hinner såklart inte se och höra allt som försiggår, utan då måste man utreda vad som hänt ordentligt.
Belöningssystem som de SER är effektivt.
Vi hade 4 glas och en stor burk med stenkulor, såna där små som barn leker med. För varje bra grej barnet gjorde (lydde, lugnade ner sig, hjälpte till hemma etc) gick man med barnet till glaset och tillsammans lade i en kula i deras glas. När de nådde en viss nivå, mängd, så fick de en belöning. Då tog man ur kulor ur burken.
Det fungerade många år.
Belöningssystem som de SER är effektivt.
Vi hade 4 glas och en stor burk med stenkulor, såna där små som barn leker med. För varje bra grej barnet gjorde (lydde, lugnade ner sig, hjälpte till hemma etc) gick man med barnet till glaset och tillsammans lade i en kula i deras glas. När de nådde en viss nivå, mängd, så fick de en belöning. Då tog man ur kulor ur burken.
Det fungerade många år.
Fast frågan är ju relevant. Om man har svårt att se konsekvenser av olika val.
Vad skulle du säga till någon som kört sin ekonomi i botten? Varför valde du att lägga pengar på det ena än det andra?
Vad skulle du säga till någon som mist jobbet? Vad var det som gjorde att du fick kicken? Varför gjorde du så?
Fast frågan är ju relevant. Om man har svårt att se konsekvenser av olika val.
Vad skulle du säga till någon som kört sin ekonomi i botten? Varför valde du att lägga pengar på det ena än det andra?
Vad skulle du säga till någon som mist jobbet? Vad var det som gjorde att du fick kicken? Varför gjorde du så?
Fast frågan är ju relevant. Om man har svårt att se konsekvenser av olika val.
Vad skulle du säga till någon som kört sin ekonomi i botten? Varför valde du att lägga pengar på det ena än det andra?
Vad skulle du säga till någon som mist jobbet? Vad var det som gjorde att du fick kicken? Varför gjorde du så?
Det kan vara så att vederbörande endast är ute efter att skuldbelägga. Men enligt mig är det ändå relevant att ifrågasätta TS konsekvenstänk eftersom det är så självklart att 4 barn blir väldigt jobbigt under en period.
Kan detta sätt att tänka genomsyra andra delar av hur personen agerar. Som att fixa snabbmat eftersom det går snabbt? Låta barnen köra mycket skärmtid eftersom det är enkelt? Att inte orka vara konsekvent eftersom det är jobbigt i stunden?
Sen det viktigaste, ta hand om sin egen hälsa så att man orkar vara 4-barnsförälder. Många skiter i detta, äter slarvigt och struntar i att röra på sig vilket också springer ur just dåligt konsekvenstänk.