Vill fira mitt barns födelsedag utan svärmor

Svärmor är inte pensionär så det går inte att hälsa på under dagen då hon också arbetar! Det är väldigt ofta hon säger att hon ska komma hem till oss och hälsa på men sen aldrig dyker upp eller hör av sig. Det här året har hon sagt att hon ska komma flera gånger men sen varken hört av sig eller kommit på avtalat tid, så hennes intresse känns inte speciellt stort om jag ska vara ärlig.
Då jag själv förlorat mina föräldrar och mina släktingar har jag längtat efter dagen jag startar min egen familj och få känna den där gemenskapen och myset i traditioner och att få göra sånna här tillfällen magiska för min son. Därför känns det jobbigt att behöva dela de två timmarna med en farmor som aldrig annars dyker upp som hon säger att hon ska.
Jag försöker inte hålla henne bort från sitt barnbarn, men vissa tillfällen känner jag måste få vara privata och bara för oss som ny liten familj. Hoppas det kanske reder ut lite!

Men vad är det för tönt till karl!
Hämta barnet efter jobbet och åk iväg till favorit-restaurangen. Eller ta en föräldraledig dag om du kan.

Om ett år eller två kommer en ny tråd från ts... "svärmor/farmor vill aldrig sitta barnvakt".

Nä, man undrar ju varför.

Farmor får fira barnet när övriga släkten kommer, födelsedagen vill föräldrarna ha för sig själva då det inte är mycket kvar av dagen när de kommer hem från jobb. Inte svårt att fatta att de ha de få timmarna för sig själva då. Farmor får finna sig i det och inte vara så ego.

Tyvärr, tyvärr det är så här det blir Sverige är fullständigt feminsierat. 
Män som inte vågar säga ifrån och bestämma. Varken över sin mamma och än mindre över sin fru/sambo.
Resultat : 2 kvinnor som träter och som garanterat aldrig kommer att nå samförstånd.

Om så är fallet så har vi andra i våra liv som både ställer upp och som respekterar våra gränser ☺️ Så det är inga problem

Hahahaha nä du har helt rätt! Han kan absolut
inte bestämma över sin sambo

Jag håller med dig och din sambo måste sluta toffla för sin morsa eftersom det innebär att de kör över dig och det har de ingen rätt till.

Det är du och din sambo som tillsammans ska bestämma hur ni vill ha det, utan svärföräldrars eller någon annans inblandning.

Att ni har kalas för släkten, kanske till helgen, där svärmor är välkommen tycker jag duger alldeles utmärkt.

Om svärmor frågar så ska beskedet från er vara samstämmigt att firandet sker på lördag (exempelvis). Vad ni gör på själva födelsedagen som är mitt i veckan, det har ingen annan att göra med.

Ni kan åka iväg så ni är inte hemma när hon dyker upp.

Varför kallar du er är svärmor och svärdotter när du är sonens tjej bara?
Det är märkligt när vissa kvinnor hatar sina pojkväns mammor och ändå låtsas att de är deras svärmödrar.

Jag ska väl inte behöva fly mitt eget hem? Det är min svärmor.
Inte någonstans har jag skrivit att jag hatar henne? Jag ställde frågan i forumet för att jag vill ha hjälp med att säga ifrån så jag inte sårar henne. Det som ofta är problemet är att jag blir obekväm för hon väldigt ofta tar sig friheten att göra saker som jag inte känner mig bekväm med. Och att säga till på ett respektfullt sätt är väl mycket bättre än att vår relation sakta bryts ner? Jag hade inte velat göra henne obekväm och hade uppskattat om hon i en sån situation sa till mig.

Det jag har sagt är att jag gärna vill ha just hans födelsedag ifred då jag bara får 2h med
honom och vi har planerat länge, men att hon är hjärtligt välkommen när övriga släkten kommer. Sen att hon alltid är välkommen hit men inte dyker upp när hon säger, så jag har aldrig försökt hålla henne ifrån sitt barnbarn.
Så nej jag har ingen hemsk svärmor som jag inte vill veta av, tvärt om! Jag vill bara att våran nya lilla familj ska kunna få göra vissa saker ensamma utan hennes inblandning men framföra det på ett sätt så hon inte blir ledsen. Eller så hon åtminstone förstår att det inte är personligt, vi har inte bjudit in någon annan heller utan vi vill vara själva med vår son. 

Men varför kallar du då din man för sambo?

Vad vill pappan till barnet?
Är ni riktigt överens om att det bara ska vara ni i lilla familjen på födelsedagen?
Han kanske inte känner lika som du...

Du skriver mycket om dina behov och vad du vill men inget om hans behov och vad han vill....
Jag hoppas att det finns utrymme för bådas tankar och behov...

Jag hoppas att ni är i konsensus...för olika tankar kring detta blir väldigt lätt konflikthärd som sliter på förhållandet...