Vem borde hämta/lämna?

Varför?

Exakt! Kan inte kosta många kronor när det är gångavstånd.

Varför kan inte du hjälpa ? Om det är en så nära person till dig . Har du heller inga pengar ? 

Varför inte? 

För att jag som sagt bor i en helt annan stad och nej, jag har inte pengar att ge.

Så ni två träffas aldrig?

Jag kommer inte åka dit de närmaste månaderna om det är det du menar.

Det här låter som ni tävlar något mästerskap i oföretagsamhet samtidigt som dammet hopar sig.

Vi? De två möjligtvis. Hen tycker att hen ska slippa hämta den själv, och jag känner att även om jag förstår svårigheterna så kan man inte kräva att andra ska göra saker åt dig. Jag ville se hur andra tänker.

Tråkigt att hen ändrade sig, men det kan ligga många orsaker bakom (t.ex. att B inte upplevde att A var tacksam, utan tvärt om 'entitled', men det är vild spekulation från min sida.

I vilket fall så har B en dammsugare som denna erbjudit - vilket är väldigt snällt. A borde ordna så någon kan hämta den, om inte B SJÄLVMANT erbjuder sig att ordna också detta som en del av gåvan. OCh ge någon symbolisk present åt B dessutom, eller iaf ett tack-kort. 

Det är många som ger bort saker på blocket etc. OM mottagaren hämtar. Få männiksor har lust att ordna praktikaliteter åt någon annan - som borde visa tacksamhet för gåvan i sig. 

Tycker A verkar vara rätt trögtänk? Och du TS, om du nu betraktar detta spektakel - är du i en position att berätta för A att denna inte beter sig så bra i denna fråga? Man kan faktiskt inte lägga på ytterligare krav på någon som vill ge en present... Inte om man kan sociala samspelsregler iaf...

Beror ju helt på relation. Är det ett syskon som man står nära är det ju jättetaskigt. 

Rent krasst så är det väl A som får lov att hämta den då det är denne som fått och ska använda den. Personligen kan jag dock inte förstå B - om jag bodde på gångavstånd till en vän som har svårt att röra sig så hade jag knatat dit med den. Kan inte se hur det skulle påverka mig mer än en halvbökig promenad men det är väl det som är en del av att ha vänner? Man ställer upp och hjälper varandra även om det inte känns superroligt för en själv alla gånger.

Jag tror det hela handlar om attityder... Det är enorm skillnad på att göra en tjänst åt en vän, jämfört med att göra något bökigt för att en vän liksom kräver det...

Det har ju hintats om att B först ska ha erbjudit sig att leverera den (oklart hur detta formulerats) men sedan tagit tillbaka det löftet. Jag känner igen detta från mig själv faktiskt, att jag en gång erbjöd en vän en kokbok som jag inte längre använde, och som denna ville ha. Jag hade helt enkelt tänkt att packa med den inför nästa gång vi ändå skulle ses, men vännen blev plötsligt påtryckande om saken, och skrev t.o.m. meddelande om när jag skulle 'se till så han fick sin bok'. Jag blev då helt avtänk på tanken eftersom jag inte upplevde någon tacksamhet eller ödmjukhet, utan att denne 'vän' tyckte att han kunde ställda detta som krav på mig. Så jag undvek att svara på dennes meddelande om boken. Det blev inte viktigt för mig längre, helt enkelt. Aldrig att jag tänkte åka en tur över till honom för att leverera den boken. Barnsligt? Kanske det. Men även mänskligt, skulle jag tro. 

Som sagt, det är skillnad mellan att självmant göra andra en tjänst, och att få krav ställda mot sig. 

Håller med. 

Absolut är det så! Speciellt om det är ett ex som kräver hjälp med saker han lika lätt kan fixa själv.