• Anonym (Varför?)

    Hur kan någon vara FÖR otrohet?

    Har märkt att det i flera/många trådar förekommit kommentarer om att någon /några som skrivit inlägg skulle vara FÖR otrohet.

    När jag läser dessa inlägg så hittar jag ingenting som skulle tyda på att den som skrivit varit för otrohet. Utan gemensamt för dem är att de inte går till personangrepp eller öser galla över den otrogne parten.  Det är empatiska och insiktsfulla inlägg präglade av livserfarenhet.

    Jag frågar HUR kan man få för sig att någon av dessa skulle vara FÖR otrohet`?

  • Svar på tråden Hur kan någon vara FÖR otrohet?
  • burleskburkläsk
    burleskburkläsk skrev 2025-03-14 16:49:03 följande:

    De personerna jag sett skriva om det är tjuriga män som troligtvis blivit ertappade med handen i kakburken och blivit utslängda (med all rätt).
    Och nu vill de ge igen och såra andra.

    De är emot så länge det är kvinnan som blir den som blir bedragen.


    Det sista jag skrev låter väldigt dumt...de vill att kvinnor skall må dåligt till varje pris!
  • AlterEgon

    Jag läste för inte så länge sen en tråd som i slutändan menade att efter otroheten och efterföljande försoning, blev allt så mycket bättre för båda parter.

    Jag kunde tolka in i den tråden att otroheten hade hjälpt det förhållandet,som något positivt.

    Helt klart kan ett par då känna som dom vill, att allt blev bättre, starkare p.g.a det. Lite som poppade upp i tråden var att man även efter att ha varit otrogen,så var man en bra människa.

    Det är väll upp till var och en att avgöra, men är det så att otrohet kan vara positivt, eller förbättra någonting,måste vi ta upp med svenska Akademien om att hitta ett annat ord på det. 

  • Anonym (Tänker)

    Uppenbarligen finns det personer som inte tycker att otrohet är så farligt utan ser det som ett misstag som man går vidare efter helt enkelt. Nåt utanför Som kan stängas ute och försvinna ur medvetandet. 


    Medan andra lider enormt och djupt in i själen av att bli svikna på det intima och emotionella sätter. 


    Jag hör till de senare, mitt ex var otrogen flera gånger. Jag förlät men det skadade mig allt mer under årens lopp. Jag är verkligen så skadad på djupet efter vår dysfunktionella relation (som varade 20+år) att jag inte kan ha en normal relation någonsin igen. 


    Så jag tänker att vi måste acceptera att man kan vara olika helt enkelt. Se olika på otrohet. Ungefär som att vissa är monogama och andra inte. 

  • Anonym (Valentina)
    Anonym (Varför?) skrev 2025-03-14 11:12:19 följande:
    Hur kan någon vara FÖR otrohet?

    Har märkt att det i flera/många trådar förekommit kommentarer om att någon /några som skrivit inlägg skulle vara FÖR otrohet.

    När jag läser dessa inlägg så hittar jag ingenting som skulle tyda på att den som skrivit varit för otrohet. Utan gemensamt för dem är att de inte går till personangrepp eller öser galla över den otrogne parten.  Det är empatiska och insiktsfulla inlägg präglade av livserfarenhet.

    Jag frågar HUR kan man få för sig att någon av dessa skulle vara FÖR otrohet`?


    Jag skulle inte säga att jag är för otrohet, och jag vet inte vilka trådar du pratar om. Men för min del skulle jag säga att dels är det ju såklart inte givande att börja ösa galla eller gå till personangrepp på någon som varit otrogen, speciellt när man själv inte påverkas. Det är ju bättre att vara saklig och ha en vettig konversation istället.

    Sen är ju alla situationer inte svartvita. Vi vet inte hela historien och vad som hänt. Jag känner väl främst också att om man någonstans borde kunna vara öppen om såna här ämnen, borde det ju vara på ett anonymt forum. Jag har ofta hållit mig från att diskutera vissa ämnen, inte specifikt otrohet, just för att jag har på känn att folk inte skulle kunna hålla sig sakliga. Det är ju trist när ämnen blir så tabu att man inte ens kan diskutera det under anonyma nicks för att folk bara går på personangrepp istället. 
  • Anonym (Tänker)

    Vill gärna tillägga kring situationen där otrohet inte uppdagas.

    Jag läste en gång att om man vill vara otrogen ska man inte välja rätt person att vara otrogen med, utan rätt person att vara otrogen mot. 


    Vi är olika känsliga tror jag. Jag märkte alltid när det var något, när min man inte var ärlig. 


    Men det finns personer som är rätt okänsliga och mer uppe i sitt eget liksom som inte märker direkt om partnern börjar skarva kring vad hen gör på dagarna.

  • Anonym (Varför?)
    burleskburkläsk skrev 2025-03-14 16:49:03 följande:

    De personerna jag sett skriva om det är tjuriga män som troligtvis blivit ertappade med handen i kakburken och blivit utslängda (med all rätt).
    Och nu vill de ge igen och såra andra.

    De är emot så länge det är kvinnan som blir den som blir bedragen.


    Fenomenet handlar om något helt annat än genus.  Det verkar mera handla om någons förmåga att dra med sig medlemmar som inte har någon egen erfarenhet.  

    Lite synd eftersom de skulle kunna lära sig av andras erfarenheter istället för att bara avfärda dem
  • burleskburkläsk
    Anonym (Varför?) skrev 2025-03-14 18:19:48 följande:
    Fenomenet handlar om något helt annat än genus.  Det verkar mera handla om någons förmåga att dra med sig medlemmar som inte har någon egen erfarenhet.  

    Lite synd eftersom de skulle kunna lära sig av andras erfarenheter istället för att bara avfärda dem
    Bra skrivet!
  • Anonym (Varför?)
    AlterEgon skrev 2025-03-14 17:04:34 följande:

    Jag läste för inte så länge sen en tråd som i slutändan menade att efter otroheten och efterföljande försoning, blev allt så mycket bättre för båda parter.

    Jag kunde tolka in i den tråden att otroheten hade hjälpt det förhållandet,som något positivt.

    Helt klart kan ett par då känna som dom vill, att allt blev bättre, starkare p.g.a det. Lite som poppade upp i tråden var att man även efter att ha varit otrogen,så var man en bra människa.

    Det är väll upp till var och en att avgöra, men är det så att otrohet kan vara positivt, eller förbättra någonting,måste vi ta upp med svenska Akademien om att hitta ett annat ord på det. 


    Jag tror nog inte att de som beskriver denna situation skulle säga att otrohet är något positivt i sig. De menar nog att efter att det bearbetat otroheten har det kommit något bra ur det.   Det är bearbetningen som varit positiv. Inte otroheten i sig.
  • Anonym (Varför?)
    Anonym (Tänker) skrev 2025-03-14 18:04:17 följande:

    Uppenbarligen finns det personer som inte tycker att otrohet är så farligt utan ser det som ett misstag som man går vidare efter helt enkelt. Nåt utanför Som kan stängas ute och försvinna ur medvetandet. 


    Medan andra lider enormt och djupt in i själen av att bli svikna på det intima och emotionella sätter. 


    Jag hör till de senare, mitt ex var otrogen flera gånger. Jag förlät men det skadade mig allt mer under årens lopp. Jag är verkligen så skadad på djupet efter vår dysfunktionella relation (som varade 20+år) att jag inte kan ha en normal relation någonsin igen. 


    Så jag tänker att vi måste acceptera att man kan vara olika helt enkelt. Se olika på otrohet. Ungefär som att vissa är monogama och andra inte. 


    Ja, vi måste acceptera att vi påverkas olika och därmed sluta upp med att sätta etiketter på varandra. Men jag är helt övertygad om att otrohet är ingenting någon strävar efter.  

    Jag hävdar att ingen är FÖR otrohet.
  • Anonym (Varför?)
    Anonym (Valentina) skrev 2025-03-14 18:04:17 följande:
    Jag skulle inte säga att jag är för otrohet, och jag vet inte vilka trådar du pratar om. Men för min del skulle jag säga att dels är det ju såklart inte givande att börja ösa galla eller gå till personangrepp på någon som varit otrogen, speciellt när man själv inte påverkas. Det är ju bättre att vara saklig och ha en vettig konversation istället.

    Sen är ju alla situationer inte svartvita. Vi vet inte hela historien och vad som hänt. Jag känner väl främst också att om man någonstans borde kunna vara öppen om såna här ämnen, borde det ju vara på ett anonymt forum. Jag har ofta hållit mig från att diskutera vissa ämnen, inte specifikt otrohet, just för att jag har på känn att folk inte skulle kunna hålla sig sakliga. Det är ju trist när ämnen blir så tabu att man inte ens kan diskutera det under anonyma nicks för att folk bara går på personangrepp istället. 
    Det du tar upp är viktigt. Ett anonymt forum är i princip enda stället man kan diskutera detta och lära av varandra. Men detta fungerar inte när det finns de som pådyvlar andra sina åsikter och öser galla över de med andra erfarenheter än vad de har.  Personangreppen har kanske blivit bättre på senare tid men precis som du avstår jag från att skriva i trådar som handlar om otrohet .
  • Anonym (Varför?)
    Anonym (M) skrev 2025-03-14 12:11:26 följande:
    Jag svarade på frågan i rubriken. 

    Sedan tycker vi nog olika. Stannar man med en partner som varit otrogen, då har man accepterat otroheten och har på sätt gått från att vara emot till att tycka det är ok eftersom motsatsen betyder att man lämnar med vad allt det innebär. 

    Att kalla det för att vara pragmatisk och förlåtande är bara en omskrivning för att man inte egentligen bryr sig eller att det är viktigare att stanna pga t ex ekonomin, skammen, barnen eller något annat. 
    Förstår inte riktigt vad du menar men du kan väl inte mena att om man gjort jobbet efter en otrohet och beslutat sig för att fortsätta tillsammans så är man FÖR otrohet.  Du kan fråga alla som varit med om detta så får du samma svar Ingen av dem är för otrohet. 

    De har alla lagt ner ett hästjobb på att få tillstånd en försoning och båda parter har vänt ut och in på sig själva. De par som klarar av detta är beundransvärda, i mina ögon i alla fall
  • AlterEgon

    Jag har läst några trådar om sex lösa förhållanden, och därtill jag minnas att den otrogna tyckte det var en bra lösning.

    Rätta mej om.jag har fel.

  • Core
    AlterEgon skrev 2025-03-14 19:19:24 följande:

    Jag har läst några trådar om sex lösa förhållanden, och därtill jag minnas att den otrogna tyckte det var en bra lösning.

    Rätta mej om.jag har fel.


    Så är det ju i regel, iallafall när män är otrogna. Min uppfattning är att när kvinnor är otrogna är det oftare brist på en annan form av närhet och bekräftelse.

    Men det är ju egentligen bara dåliga ursäkter, en relation kan lida brist på så många plan utan att det för den sakens skull legitimerar ett svek. 

  • Anonym (Varför?)
    AlterEgon skrev 2025-03-14 19:19:24 följande:

    Jag har läst några trådar om sex lösa förhållanden, och därtill jag minnas att den otrogna tyckte det var en bra lösning.

    Rätta mej om.jag har fel.


    Hänger inte med. Menar du att människor som lever i sexlösa förhållanden skulle vara FÖR otrohet? Det har jag väldigt svårt att tro, De kanske förklarar sin otrohet med detta, men inte har jag sett någon son säger sig vara FÖR. men jag har inte läst så många såna trådar så det kanske finns någon.
Svar på tråden Hur kan någon vara FÖR otrohet?