38-39 och vill ha sladdis

Jag är gravid nu vid 41 års ålder och har inte märkt något negativt av vården eller kollegor
Dessutom har inte kollegor och folk i allmänhet koll på exakt hur gammal man är. 

Personligen kände jag att jag absolut ville ha barn for 42 för det var min mentala spärr för "för gammal".

Men ärligt talat- det är något väldigt personligt att skaffa barn och vi har bara möjlighet en begränsad tid. Så andras eventuella åsikter borde inte få komma emellan. 

vad fint att du hann innan din mentala spärr :) 

Tror dom runt mig har bra koll på ålder, är inte folk väldigt nyfikna? Men det ska väl iofs inte dom bry sig om.. men ändå så mycket åsikter :) skönt att du slipper dom! 

har du fler barn sedan tidigare eller är detta första? Har ju absolut tänkt på att dom som skaffar första k högre ålder är mer ?okej?? dom kan ju sitta och prata om framtiden och att dom vill ha barn.. medans dom som har barn konstigt nog klassas som för gamla.. märkligt 

Jag är nyss fyllda 42 och vi väntar vår sladdis i februari. Jag har en 18-åring sen tidigare och han en 16- och 12-åring. 

De reaktioner vi fått har varit övervägande positiva. Några har uttryckt att vi är modiga som börjar om, utöver det har ingen sagt något om ålder för utom våra barn som blev lite chockade  Vården har varit exakt som när jag fick min första vid 23 förutom att vi erbjöds NIPT-test den här gången.

Det pratas mycket om ökad risk för kromosomavvikelser och missfall när man är äldre mamma. Där vill jag uppmuntra till att läsa på så mildras oron lite. Statistiskt sett så är det ju självklart att ju tidigare du skaffar barn, ju mindre risker är det. Risken för kromosomavvikelse är 1/100 mellan 40-45 (1/400 mellan 35-40 och 1/1300 vid 25). Det betyder att kring 40-årsåldern går det ändå bra 99% av gångerna. Missfallsrisken är 25% hos en kvinna i 40-årsåldern, jämfört med 10% hos en kvinna mellan 25-30. 

Att bli gravid var heller inga problem den här gången heller. Jag tog ut spiralen i januari, fick ordning på mensen i mars och blev gravid i maj.

Lycka till!

Mina kollegor har bara varit glada för min skull. Tror nog de flesta tror att jag är strax under 40 någonting. Men vet inte. Ingen som verkar bry sig i alla fall. 

Generellt tror jag folk har fullt upp med sina egna liv och bryr sig mindre om sånt som man själv tänker på. 

Så som sagt jag tycker det vore synd om oro för avyttras åsikter får väga in. Men vet ju dessutom inte ens säkert om de faktiskt tycker så!

Hej.

Jag är 38 år och är gravid med nummer 3.
Mina stora barn är 17 och 15 år. Det känns  verkligen som en helt ny upplevelse då det känns som det var hundra år sedan man var gravid.
Detta är min mans första barn.

Hade två lätta graviditeter  med dom stora, tycker denna är betydligt  jobbigare. Mår inte alls bra.

Det där känner jag igen. Sa till min sambo att den här graviditeten har jag fått igen för att det var så lätt förra gången. Enligt barnmorskan är det dock inte relaterat till åldern utan bara otur. Har på 20 veckor lyckats beta av 15 veckors illamående med kräkningar till den grad att jag var tvungen att få medicin utskrivet, extrem trötthet, lågt järnvärde, lågt TSH-värde. urinvägsinfektion och i helgen även en hemorrojd... Känns som ett skämt hahaha

Nej det är nog inte relaterat till ålder 

Jag har inte varit illamående alls in princip och igen foglossning eller nåt sånt.  Förstoppning har blivit värre men hade problem med detta redan innan graviditeten så var att vänta..

Tror också det bara är otur hur det blir..

Haha så något likande till min man, det fick man ju äta upp.

Haft illamående sen innan jag plussade, fått utskrivet tabletter med blev bara tröttare av dom. Jag har en sån enorm trötthet  men jag kan inte sova. Inte sovit en hel natt sedan jag plussade och jag är nu i vecka 15 till helgen. Tror jag håller på bli galen. Yrsel och en huvudvärk  som inte vill släppa. 

Skrivit till min barnmorska att jag  vill träffa deras läkare. Som det är just nu klarar jag inte av våra 13 timmars pass vi har på jobbet.

Så det va absolut  lättare dom andra graviditeterna 😂

Hur gamla är dina ?

Jobbigt! Vilka tabletter har du fått utskrivet? Jag hade Xonvea efter att ha somnat på jobbet flera gånger per dag av Postafen. Tycker det gick bättre med dem, men var ändå trött. Pratade med min barnmorska om Lergigan comp och det hade varit nästa steg, men nu lugnade sig illamåendet så jag klarar mig utan.

Min dotter är 18, hinner bli 19 innan bäbis kommer, så de är ett tag sedan man gjorde det här  Sambon har en 16-åring och en 12-åring sen tidigare också.

Vad tyckte dina stora om att få ett syskon då? Hos oss blev det kaos först 

men tänk på att det är värt allt ;) även om det är jobbigt för dig just nu! Hur har du det sedan innan.. pojkar flickor eller en av varje? Ibland skiljer sig sånt också sägs det :)
Jag har 2 pojkar 1 flicka och märkte ingen större skillnad. lite mer otur som du bara på sista grabben :)

Jag fick lergigan  comp utskrivet, men alla reagerar ju olika. 
Barnmorskan va sjuk så fick ett intyg  från vårdcentralen på en vecka sedan har jag tid hos BM nästa vecka så får se om det förlängs eller hur vi gör.

Ja det va väl som en chock, dom trodde väl inte man skulle börja om. 
Min man har inga barn sedan innan så blir första för han så är extra spännande  för han

Ja, det kommer något fint i slutändan ju :)

Jag har en dotter sedan tidigare. Mådde lite illa i tre veckor och var doftkänslig men annars var det hur lätt som helst. Får väl se om det är en kille den här gången då, tyckte att barnmorskan försa sig och sa ?han? på ultraljudet igår men sambo hade inte hört så jag kanske inbillade mig hahahah

Trist, hört att de fungerar bra för väldigt många! Men skönt att få svar från vårdcentralen! Hoppas du mår bättre snart. 

Nä, så var det hos oss också. Sen är min sambo inte den smidigaste när han ska berätta saker så det slutade med att en grät, en blev arg och skrek (och båda de två åkte härifrån till sin andra förälder) och den tredje blev helt tyst och låste in sig på rummet. Nu verkar de ha lugnat sig litte iaf 😅

Ibland inbillar man sig saker, jag vill tro dom är mer proffsiga än att säga han? Eller så säger personen han om allt.. kanske inte va en Hen-människa 😜

åh, jobbigt det blev med de äldre! Hur berättade ni det då? Här fick dom smälla ballonger i omgångar.. hans och mina vid olika tillfällen för att tillföra lite spänning och mustig 😇 när lillebror kom! ( han är nr 5 i skaran ) och det jag hoppas på är ju nummer 6 då 🙈

Ja, jag tänker också det, samtidigt som jag garanterat hade råkat försäga mig nån gång om jag hade haft jobbet 😄😄 Men jag lägger inte så stor vikt vid det, troligtvis hörde jag fel för resten av gångerna sa hon ?den? ☺️

Vi hade försökt i typ 3 veckors tid att få tillfälle att berätta, för vi ville berätta för alla samtidigt då ingen av den hade kunnat hålla tyst om vi delar upp det. Det var sommar så de var aldrig hemma samtidigt och när de äntligen var det och vi skulle berätta den kvällen var min sambo så ivrig att han avbröt dem mitt i en diskussion och bara hasplade ur sig det. Blev inte jättesmidigt. Å andra sidan förstod jag att de två äldre skulle ta det mindre positivt. Min tjej har svårt för stora förändringar och behöver lite tid på sig och sambons dotter hade fått för sig att hennes åsikt i frågan vägde tyngst och pratat med mig för snart två år sedan om att vi inte fick skaffa några syskon?

Men men, efter första ultraljudet när de fick se bäbis på bild verkar det ha släppt lite ☺️

Oh, nummer 6! Blir fullt hus hos er i så fall! Mysigt! Har ni nämnt något om planerna för barnen?

haha jag med, men jag tänker att det hade varit lätt hänt och att man hade kunnat släta över det snyggt? Inte bara låssas som att de inte hände? Med risk för att sånna som vi sitter och spekulerar i om dom säger Han eller Hon med spända öron haha! 

ah okej, det var väntat att det skulle bli lite så då. Även om man kanske ändå hoppats på bättre ☺️
hade hon sagt det, att ni inte får? 🙈 åh lilla vän!
Fint att det har landat och att de känns bättre efter första UL bilden ❤️ Jag är säker på att dom kommer att älska den lilla krabaten !

nej, det delar vi inte med oss av ☺️ Vi vet ju inte ens om de kommer ta sig? tror att dom hade blivit ledsna om de inte går som ?planerat? .. mer ledsna om det inte skulle bli något. Dom älskar sin lilleplutt :) så fina så fina syskon!

 

Jag var 38 när jag fick sladd. Det är 16 år mellan mina.  Vården brydde sig knappt. Det var sista gången jag gjorde barn och nummer kan jag inte. Sladden var stor och lång m idag är han 169 :)...och 11 år...

Ja, hon tyckte att hon hade bestämmanderätt i den frågan och det var nog därför hon blev så arg. Trots att jag försökte förklara redan då att jag hör vad hon säger men att det inte är ett beslut hon kan ta ☺️

klokt tycker jag att inte säga något. Blir ju en ganska konstig diskussion kan jag tycka 😅 Även om barnen här framförde besvikelse över att vi inte planerat tillsammans med dem tänker jag att det kan bli fel åt så många håll.