• Anonym (S)

    Är i v. 36 och gått upp 40kg och behöver råd

    Hej, som det står i rubriken har jag gått upp 40kg under denna graviditet. Min startvikt var 50kg och har nu v. 36 (35+5) gått upp till 87kg kan också tillägga att jag är 159cm. 
    Jag har fått massor av råd om att röra på mig och vilka saker jag ska undvika att äta så behöver inte mer råd om det. Jag försöker mitt bästa att röra på mig och undvika sötsaker m.m. 


    Saken är att jag har läst nu om för stor viktökning under graviditet och vad det kan leda till och jag blir så sjukt ledsen över hur min bm inte ens bryr sig. Jag har försökt ta upp hur fysiskt dåligt jag mår osv men hon viftar bara bort det med att jag måste röra på mig mer och att det är ?normalt?. Det här är inte normalt och jag är rädd för hur det här kan påverka både mig och min bebis. Jag kan inte ha det såhär längre, jag vet inte hur min kropp ska klara av det här. Har jag rätt till igångsättning? Hur ska jag kunna bli tagen på allvar utav vården? Jag är så ledsen över detta och vill bara att allt ska gå bra för min bebis.
    Vad hade ni gjort i min situation? 

  • Svar på tråden Är i v. 36 och gått upp 40kg och behöver råd
  • Anonym (hkh)

    Jag gick upp straxt över 40 kg o fick massor av hårda ord o pekpinnar, fick dock ingen hjälp med kost eller så.
    Barnet föddes på utsatt tid o jag gick ner 22 kg på bara några dagar. 
    Kroppen höll massor av vätska.
    Resterande kg försvann på ett par månader utan att jag gjorde något mer än åt bra o tog promenader med barnvagnen. 
    Jag vägda massor mer än dig o det allt gick bra. 

  • Anonym (Linda)

    Men 40 kg har du ju inte gått upp om du vägt 50 och nu 87? Lugna ner dig. Gissar det är din första graviditet när du är så nojjig över vikten, ta det lugnt. Massvis med kvinnor går upp mycket en graviditet. Jag har haft 4 graviditeter med startvikt 52-54 kg (159 lång) och innan barnet kommit ut vägt mellan 92-96 kg. Vägt mer än min man som är 190 lång. Ingen som sagt något mer än att jag fått göra glukosbelastning då bm misstänkt gravdiabetes men inte haft det ens.

    Aldrig gått ner några 20 kg på några dagar men efter runt 5 månader med amning varit på min ursprungsvikt igen. 

    Kan tillägga att jag har inga bristningar eller något, kroppen återhämtar sig. Snabba lätta förlossningar. Varit aktiv fram till barnet kommit ut trots min enorma vikt. Varit föräldraledig ensam med syskon innan jag fött barn (alla utom med äldsta), lyft o burit runt på 1-3 åringar höggravid som 90+ kg kvinna utan problem. Känner ingen som gått upp det där 10 kg under en graviditet och vad är det och skryta om, alla mina bekanta gått upp som mig, någon mer till och med. Och man ser inte på flesta de fött barn några år senare.

    Nu denna graviditet såg jag knappt gravid ut, sen i vecka 30 small det bara till. Vägt runt 62-63 länge. Efter v30 ökar drastiskt, nu uppe i 78 kg v33 bara. Inser jag kommer väga som övriga graviditeter i slutet ändå.

    Kan tillägga att jag har en kollega som inte är gravid, 156 cm lång och hon väger 108 kg. Man dör inte av övervikt, hon har sett ut så i alla 6 år vi jobbat ihop, helt fantastisk personlighet. Vikten är väl inte allt.

  • Anonym (E)

    Hade en kompis som gick upp 42kg, hon levde på pizza och mcdonalds så det hade ju sin förklaring mem barnet mådde och mår hur bra som helst (gymnasieåldern)

  • Anonym (Vällingby)

    Har de kollat så att du inte har graviditetsdiabetes? Kollar de blodtryck när du är där? 


    Jag tycker att du ska be om ett läkarbesök eller en annan barnmorska. Antingen så är allt ok och då är det skönt att få det bekräftat, eller så kan du kanske få hjälp med din viktuppgång. 

  • Anonym (S)
    Anonym (hkh) skrev 2025-03-22 01:07:24 följande:

    Jag gick upp straxt över 40 kg o fick massor av hårda ord o pekpinnar, fick dock ingen hjälp med kost eller så.
    Barnet föddes på utsatt tid o jag gick ner 22 kg på bara några dagar. 
    Kroppen höll massor av vätska.
    Resterande kg försvann på ett par månader utan att jag gjorde något mer än åt bra o tog promenader med barnvagnen. 
    Jag vägda massor mer än dig o det allt gick bra. 


    Vad skönt att höra att allt gick bra. Jag vill bara att bebis ska må bra och därför blir jag väll mer stressad över vikten plus hur kroppen blir påverkad. Dessutom tycker jag att det är sjukt dåligt att jag inte fått mer info om saker gällande vikten. Råden jag fått är promenera och undvik sötsaker osv, och jag går den promenaden min kropp orkar och jag försöker undvika att äta ?onyttigt? men ändå stiger siffran enormt varje bm besök så jag antar att det är vätska som jag samlar på mig. 
  • Anonym (S)
    Anonym (E) skrev 2025-03-22 02:19:27 följande:

    Hade en kompis som gick upp 42kg, hon levde på pizza och mcdonalds så det hade ju sin förklaring mem barnet mådde och mår hur bra som helst (gymnasieåldern)


    Vad skönt att allt har gått bra med barnet det är det viktigaste. Jag får lita på att kroppen klarar av detta helt enkelt.
  • Anonym (S)
    Anonym (Linda) skrev 2025-03-22 02:09:52 följande:

    Men 40 kg har du ju inte gått upp om du vägt 50 och nu 87? Lugna ner dig. Gissar det är din första graviditet när du är så nojjig över vikten, ta det lugnt. Massvis med kvinnor går upp mycket en graviditet. Jag har haft 4 graviditeter med startvikt 52-54 kg (159 lång) och innan barnet kommit ut vägt mellan 92-96 kg. Vägt mer än min man som är 190 lång. Ingen som sagt något mer än att jag fått göra glukosbelastning då bm misstänkt gravdiabetes men inte haft det ens.

    Aldrig gått ner några 20 kg på några dagar men efter runt 5 månader med amning varit på min ursprungsvikt igen. 

    Kan tillägga att jag har inga bristningar eller något, kroppen återhämtar sig. Snabba lätta förlossningar. Varit aktiv fram till barnet kommit ut trots min enorma vikt. Varit föräldraledig ensam med syskon innan jag fött barn (alla utom med äldsta), lyft o burit runt på 1-3 åringar höggravid som 90+ kg kvinna utan problem. Känner ingen som gått upp det där 10 kg under en graviditet och vad är det och skryta om, alla mina bekanta gått upp som mig, någon mer till och med. Och man ser inte på flesta de fött barn några år senare.

    Nu denna graviditet såg jag knappt gravid ut, sen i vecka 30 small det bara till. Vägt runt 62-63 länge. Efter v30 ökar drastiskt, nu uppe i 78 kg v33 bara. Inser jag kommer väga som övriga graviditeter i slutet ändå.

    Kan tillägga att jag har en kollega som inte är gravid, 156 cm lång och hon väger 108 kg. Man dör inte av övervikt, hon har sett ut så i alla 6 år vi jobbat ihop, helt fantastisk personlighet. Vikten är väl inte allt.


    Okej gått upp 37 kg för att vara exakt. Såklart är det normalt att gå upp i vikt och det är så det ska vara. Anledningen till varför jag känner som jag gör är hur min kropp fysiskt mår jag försöker röra på mig så gott jag kan. Det här handlar inte om hur jag ser på min kropp och att jag har panik över att vara stor utan det jag bryr mig om är min och mitt barns hälsa. Vikten är absolut inte allt utan om man som överviktig känner sig frisk och stark är det de som räknas, men om man känner att det tar på kroppen mycket är det något jag tycker är viktigt att man ska få hjälp med speciellt under graviditet. Så det är jätte bra att du känt dig frisk och stark och kunnat vara aktiv under alla dina graviditeter. Alla kroppar är olika.
  • Anonym (S)
    Anonym (Vällingby) skrev 2025-03-22 06:35:13 följande:

    Har de kollat så att du inte har graviditetsdiabetes? Kollar de blodtryck när du är där? 


    Jag tycker att du ska be om ett läkarbesök eller en annan barnmorska. Antingen så är allt ok och då är det skönt att få det bekräftat, eller så kan du kanske få hjälp med din viktuppgång. 


    Blodtrycket kollar hon varje besök och det ser bra ut som tur är. Gravid diabetes har dem dock inte kollat ordentligt utan tidigare under graviditeten tog dem blodprov för att se mitt glukosvärde men nu senare har dem inte kollat upp det. Grejen är den att min bm är jätte bra i övrigt det är bara detta ang vikten som jag känner inte tas på allvar så jag ska kolla om jag kan få tid hos läkare så jag kan se så att allt verkligen är bra. Själva siffran på vågen känner jag inte är det viktigaste men att hon inte tar mig på allvar när jag berättar om hur min kropp mår eller hur man ska säga det är de som får mig att bli irriterad. När jag kommer på besöken så ser jag på henne att hon ser lite fundersam ut och direkt ber hon mig att ställa mig på vågen så hon lägger ju märke på att jag går mer och mer upp i vikt. 
  • Anonym (.....)

    Jag gick upp 22kg med båda mina (180 cm lång, startvikt 74 kg) men gick ner allting inom 2 år med båda utan att göra ett skvatt.

    Kroppen är grym och det kommer lösa sig! Så länge du äter hälsosamt tycker jag att du bara sla ha fokus på att må bra och inte stressa.

  • Anonym (Chill)

    Ta det chill. Den mest effektiva viktminskningsmetoden var att amma för mig. Jag hade också gått upp men rasade sedan till en lägre vikt än jag hade tidigare och det helt utan ansträngning. 

Svar på tråden Är i v. 36 och gått upp 40kg och behöver råd