Skyldig att fortsätta bidra?

Men har personen haft månader på sig att lösa sin sits men inte gjort tillräckligt, hur länge tycker du att en annan person ska hålla på och täcka upp för det då?

Har jag svårt att tro, tycker inte du verkar ha koll på vad som gäller faktiskt. Det finns många saker som spelar in, inte bara hur beräkningar ser ut bakåt. Dessutom så kan man inte förväntats ha spara och planera om man inte visste att man helt plötsligt skulle vara utan inkomst. Det är bara en sak som spelar in, det finns andra...

Du får tro vad du vill, det är iaf så läget ser ut.

I så fall borde personen antingen ha tackat nej till pengarna eller lagt undan en del. Det är ju samma som när man har ett jobb. Man förväntas ta ansvar för sin framtida ekonomi och inte leva löning till löning, om inte lönen är väldigt liten. 

ok, du vill inte ha någon hjälp alltså, upp till dig

?

Vad menar du personen borde ha gjort? 

Vad har mottagaren gjort för att ändra sin situation så att den inte behöver vara beroende av att få pengar av andra?

Ja, det får man. Och nej, man har skyldigheter ekonomist till vuxna människor. 

Så personen har alltså hjälp med en månadslö? Och varför har personen som fått hjälpen inte sparat överskottet, sett över sina utgifter och gjort allt för att få ordning på sin ekonomi?

Nu vet vi ju inte om personen ifråga har försökt? Kanske är arbetssökande, sjuk eller har andra problem som förhindrat att bli självförsörjande. 

Men ts, har du hjälpt denna person och personen anser dig skyldig att fortsätta då denne fått avslag från soc? I så fall är svaret självklart nej, om ni inte är gifta eller sambos så har du ingen skyldighet till det. Däremot om det är ett vuxet barn som fortfarande bor hemma och studerar. (Upp till 21 år tror jag?)

Man är inte försörjningskyldig som sambo.
Att soc inte hjälper någon som har en sambo gör inte en sambo juridiskt försörningsskyldig.
En sambo kan bli nekad hjälp av båda soc och sin sambo enligt lagen.

Att de flesta väljer att försörja sin sambo frivilligt har inget azt göra med försörningsskyldighet enligt lagen.

Försörjningsplikt innebär att föräldrar, eller annan vårdnadshavare, har juridiskt ansvar att försörja sina barn upp till 18 års ålder. Om barnet går på grundskola, gymnasium eller liknande utbildningsnivå gäller ansvaret upp till att barnet fyllt 21 år.

Gifta har också försörjningsplikt.
Men inga andra.

Studerar på gymnasiet ja, då är det längst till 21 så länge denne fortfarande går i gymnasiet. 

Behöver inte handla om ekonomi i sig för att få avslag.
Är man inte inskriven på arbetsförmedlingen och kan påvisa att man gör/gjort allt för att klara sin egen försörjning så får man avslag.
Personen är kanske berättigad till a-kassa eller sjukersättning  (eller vad det nu heter) och då får man inte heller något socialbidrag.

Eller om man är gift, för då förväntas make/maka stå för försörjningen.

Likväl som att om man får sin slutlön från en anställning och bränner alla pengar och inte varit med i a-kassan så får man inte heller soc eftersom man visste att det var sista inkomsten man hade och att man då skulle ha hushållit med den.

Otroligt snällt av någon annan att bidra och försörja en annan människa så den uppenbarligen har klarat sig utan att söka hjälp av det sociala skyddsnätet, men man kan inte förvänta sig att bli försörjd av andra hela livet utan man får en dag ta sitt eget ansvar kring det hela.