Min sambo är överviktig och gör inte något åt situationen

Om han har varit överviktig sedan barnsben så är sannolikheten tämligen låg att han nu i vuxen ålder kan göra de förändringar som krävs för att gå ner i vikt. On han har över 30 i bmi så är mitt förslag att han söker sig till en privat vårdgivare som kan skriva ut ex. Wegovy

Kvinnor som är överviktiga vill ju få det till att man lättare tar tag i problemet om man uttrycker att man älskar dom ändå. Så det är väl bara överösa mannen med komplimanger och kärleksbetygelser, eller?

Frågan är väl om han vill vara smal eller om det är du som vill att han är smal? Det är ganska mycket att lägga på någon som varit överviktig större delen av sitt liv. Han behöver i så fall i stort sett sluta äta sig mätt och försaka mycket av det han gillar för resten av sitt liv. Tycker han att det är värt det? För det är ju lätt för dig att säga som inte är den som ska ständigt hålla in på allt.

Han var ju uppenbarligen överviktig då du föll för honom , eller hur?

Ja det är ju ganska svårt att göra nåt åt rakt av, särskilt om motivationen brister. 

Men du blandar ihop övervikt och hälsa i ditt inlägg?

Känner att det är hans ansvar och inte ditt.

Jo, fast det är ju TS ansvar att säga att det är risk för att attraktionen tar slut om mannen blir ännu mer ohälsosam.

Dock finns det väl stark risk för att det bara stressar mannen så han äter ännu mer... 

Jag säger så här: Om det vore enkelt så hade väl alla gjort nåt åt det?

Det som fick mitt ex att ta tag i sin hälsa var två saker:

1) allvarliga hälsoproblem som resulterade i sjukhusbesök och tvivel på om han skulle överleva 
2) vår separation. 

Jag och barnen var inte värda ansträngningen. Jag fick även skulden för hans övervikt då han "var tvungen att dricka alkohol och äta hela tiden för att orka leva med mig". 

För din sambo då gäller det ju både att ge förutsättningarna (se till att det finns så lite onyttigt som möjligt hemma om det är problemet), att ni kanske tar gemensamma promenader för att röra sig (allt är bättre än inget), se över matvanor och portionsstorlek (minska storleken på tallriken är en bra grej). Att han hår till en dietist och kanske även sjukgymnast för att få övningar att börja med.

Men, detta gäller endast om HAN vill gå ner i vikt och göra jobbet. Han måste göra det för sin skull, inte din. Du ska visa att du stöttar honom.

Ja vi är ju alla olika dessutom med tankar, ideal och förutsättningar. Kan bara dra ett exempel från mig själv - min kropp är ganska förändrad efter 4 graviditeter och nu i klimakteriet... Hade min man begärt skilsmässa för att jag har extra kilo, skulle jag blivit mkt förvånad. Ibland kan jag klaga på mig själv för att jag är missnöjd över min kropp - men jag vet att jag kan äta mindre onyttigt och börja träna... Det som min man brukar svara mig är att börja träna,ät lite nyttigare - eller gilla läget. Han hatar när jag klankar ner på mig själv. Så med det sagt, min man älskar mig för den jag är och att det är bara jag som ansvarar för hälsosammare livsstil. Och jag tror dessutom att människor pga genetik, ålder, hormoner osv, har inte lika lätt att hålla vikten. Men självklart kan de flesta träna och äta nyttigt - men det måste komma från dom själva

Tack för era inputs :) att han måste vilja det själv är viktigt att påminna sig själv om. Och att vara en förebild antar jag? Och visa tydligt att jag tycker sånt här är viktigt och art det påverkar mina känslor. Det kanske motiverar honom? Eller? 

Hur mycket vägde han när ni träffades och vad väger han nu? Jättemycket borde inte ha kunnat hända på 2 år om det inte ligger psykisk ohälsa i botten, är det 5-10kg vi pratar om på någon som redan är överviktig så kan jag känna att det är lite fult att gnälla på att man inte är attraherad. Men du kan ju börja med att laga lite hälsosammare när du lagar maten, samt börja gå på promenader tillsammans på kvällarna, bara det kommer göra mycket om det är så kraftig övervikt. Har han varit överviktig hela livet så är det ett beteende som behöver förändras och det måste gå med små steg i taget annars kommer det aldrig att hålla

Kan motivera, kan också förstöra förhållandet. 

Och välmåendet naturligtvis.

Kan motivera men sannolikheten är stor att han istället känner sig ännu mer värdelös om du börjar prata om det hela. Istället för att vara "en förebild" och "prata om hur det påverkar dig", försök komma på saker ni kan göra gemensamt som uppnår viktnedgång och bättre hälsa utan att det blir sjukt uppenbart att det är det du vill åstadkomma. Gör mindre förändringar, som promenader, "bättre" mat, nyttigare snacks etc. 

Och fortfarande, hur ser HAN på det hela? Vad är det som gjort att han inte kunnat hålla i det hela när han gått ner i vikt tidigare? Vad är det som gör att han söker tröst i mat (om han nu överäter)? Övervikt har ofta en psykisk bakgrund precis som de flesta ätstörningar. Det kanske är där han ska börja, det kanske är därför han tycker att det är jobbigt att prata om vikten.