Hur kan man hellre vara arbetslös än att arbeta med någon man inte helt vill?

Jag tror inte en del förstår hur svårt det faktiskt är. Jag blev arbetslös för ca 6 månader sedan. Företaget fick ansöka om konkurs. Jag tror en del inte heller förstår att Sverige inte är samma välmående och blomstrande land längre. Vi har haft fler konkurser under denna regering än på decennier. Den här regeringen har inte hjälpt med medel för dessa företag. Något som den rödgröna regeringen ska ha cred för under covid. Då dom hjälpte till ekonomiskt så att många företag slapp det 

Jag söker I HELA landet, söder som norr. Alla möjliga jobb, städare, McDonalds, vårdbiträde, kundtjänst etc. Allt jag gör tillbaka är " Tack, vi har valt att gå vidare med annan sökande" osv. Jag är 42 år gammal.  På några av dessa var personen som fick jobbet x minst 10 år yngre än mig själv. Vi har också en väldig åldersdiskriminering i detta land.  Andra länder är mycket bättre på att anställa äldre.

Dom som får jobb är folk som har bra kontakter och kan förse en med jobb. Har man inte det, är det ganska svårt att få ett arbete på egen hand.

Man kan undrar hur dom tänkt att folk ska arbeta till 80 snart. När arbetsgivaren tycker du är förbrukad redan när det är halva tiden kvar till pension. Vid 40 ungefär börjar det.

Folk fastnar i systemet, och tack vare detta ökar långtidsarbetslösa. Man måste ju fråga någonstans. Om alla dessa insatser på arbetsförmedlingen var så bra, var så effektiva. Varför har vi då så många arbetslösa och långtidsarbetslösa. Det är värt fundera på.

Men jag var ju inte arbetslös.

Jag reste runt, jobbade gratis på Château de Gudanes en säsong och hjälpte sen en kompis renovera sin hästgård. Lärde mig mycket praktiska saker och är nu helt utvilad och grymt sugen på krävande intellektuella uppgifter igen.

Håller inte med. Om någon med lång utbildning är fast på ett okvalificerat jobb ens i två år får man stark misstanke om att de inte fungerade i en kvalificerad roll och då blir det ett minus i kommande jobbsök.

Ofta är det då den sociala biten som inte funkar, även om man har lyckats ta examen. Och det problemet drar man då med sig in på ny arbetsplats.

Jag hade som arbetssökande försökt täcka CV- luckan med andra saker. Anmält mig till studier, ägnat mig åt hobby/ relevant personlig utveckling, eller i nödfall sagt att det var en timeout pga jobbat för hårt.

Hur har du försörjt dig då?
Hade du stora besparningar?

Nej men det är ju den här typen av byten jag tänker i första hand på? Det går inte att gå runt och vara arbetslös år in och år ut för att man inte får det jobbet man önskar. En konstnär som gått på Konstfack kanske inte kan försörja sig på detta? men kan komplettera sin utbildning för att undervisa i bild eller börja jobba extra inom ett studieförbund med skapande kurser?

Så det står inte mellan att vara konstnär och att sopa gator och skrapa tuggummi på marken? Men om man fortfarande efter över 1 års jobbsökande ändå inte fått ett jobb får man nog fundera lite till. Eller tycker du det är rimligt att betala ut bidrag till folk i oändlighet för att den inte kan jobba med precis exakt vad den vill? 

Det är ju det jag menar. Har en kompis som är utbildad träslöjdslärare t ex. Han blev av med jobbet då skolan han arbetade på lades ner. Då tog han jobb på gymnasiets byggprogram. Det är inte hans behörighet eller åldersgrupp. Men alternativet hade varit arbetslöshet. Om vissa branscher nu är helt döda, så får man ju försöka söka bredare tills det går att få ett jobb igen inom det man vill ha. Just nu ser prognosen inom vissa branscher mycket mörk ut 

Det är inte så att vi har ett begränsat antal jobb som ska fördelas på alla invånare?. Även om det är tufft nu för många, så får man ju fundera på vad man ska göra istället? det handlar inte om att bli vårdbiträde eller arkitekt.. Om man vill ha bättre lön så får man ju jobba sig uppåt. Det är inte lätt att få ett nytt jobb som arbetslös.

Personen som är arbetslös statsvetare t ex skulle ju mycket väl kunna söka jobb som verksamhetsansvarig på ett LSS boende. Inte att man ska jobba med brukarna men jobba som typ chef. 

Fast din kompis jobbar ändå inom samma ämne, fast på en högre nivå. 

Utan den erfarenheten och utbildningen som krävs så kan det bli svårt med en sådan "hög" position. 

Utan den erfarenheten och utbildningen som krävs så kan det bli svårt med en sådan "hög" position. 

Det är ju inte samma ämne men det jag menar är att vissa inte skulle göra den här bredden när dom söker jobb. Är man träslöjdslärare så är det den yrkesbefattningen man ska ha. Att söka sig som han gjorde eller typ söka ett jobb där man bygger upp typ konstnärliga lekplatser, typ jobbar på något museum där man bygger upp hus som ser ut som i Pippi Långstrump eller mumindalen, som ändå är något man skulle klara och ändå har något med bygg och konstruktion och snickeri då är det inte träslöjdslärare. Det är en sån här bredd jag tänker på. Inte att personen ska söka jobb som spärrvakt i tunnelbanan. 

Träffat rätt många med den typen av erfarenhet som jobbar som verksamhetschef, dom kan ju såklart även den politiska styrningen över verksamheten då och det kan vara just det som dom får jobbet för. 

Håller med. Är du enhetschef i vården, eller verksamhetschef, brukar du ofta vara minst sjuksköterska.

Är du högre chef, brukar du ha en ännu högre utbildning.  

Han sökte och fick nytt jobb som lärare inom bygg. 

Man kan också vara usk, men gemensama nämnare är att man kan verksamheten från grunden. 

Man kan ju tekniskt sätt ha en annan typ av kunskap. Låter mer som du pratar om en enhetschef. En statsvetare som har koll på det ekonomiska och lagar och regler kring styrningen av verksamheten behöver inte göra ett dåligt jobb. Handlar ju inte om vad statsvetaren är specialiserad inom. 

Det är ju inte samma ämne men det jag menar är att vissa inte skulle göra den här bredden när dom söker jobb. Är man träslöjdslärare så är det den yrkesbefattningen man ska ha. Att söka sig som han gjorde eller typ söka ett jobb där man bygger upp typ konstnärliga lekplatser, typ jobbar på något museum där man bygger upp hus som ser ut som i Pippi Långstrump eller mumindalen, som ändå är något man skulle klara och ändå har något med bygg och konstruktion och snickeri då är det inte träslöjdslärare. Det är en sån här bredd jag tänker på. Inte att personen ska söka jobb som spärrvakt i tunnelbanan. 

Man kan ju tekniskt sätt ha en annan typ av kunskap. Låter mer som du pratar om en enhetschef. En statsvetare som har koll på det ekonomiska och lagar och regler kring styrningen av verksamheten behöver inte göra ett dåligt jobb. Handlar ju inte om vad statsvetaren är specialiserad inom. 

Finns det många jobb på museum, tror du??