Min man vill aldrig ha sex, 5 månader sen, råd från både män och kvinnor önskas.
Jag har skrivit här tidigare om detta problem. Ska försöka dra det i korta drag och sen får ni jättegärna ge mig råd. Både män och kvinnor.
Jag och min man har varit ihop i 15 år för 5 år sen blev vi föräldrar. Vi har 2 barn med 2 års mellanrum. Innan barn hade vi sex en gång i veckan och kramades och gav en kyss (alltså mer än en puss på munnen menar jag) om dagen iaf (ofta innan vi somnade). Vi har inte sovit i samma rum på kanske 4 år nu på grund av barnen. Vi har haft lite sex sen vi fick barn och det har alltid känts som jag mår mer dåligt av det än min man. För mig är sex inte bara sexet utan närhet också. Vi är ofta trötta men skillnaden mellan oss två är att min man är introvert och jag är extrovert. Jag är en fysisk person och han är det inte. Det gör att hans behov är betydligt mindre än mitt. För all typ av fysisk närhet.
Senaste kanske 2 åren har vi haft sex 1-2 ggr per månad, det har varit lite men ändå haft någon förståelse till det. Även om det nästan alltid varit på mitt initiativ, vilket jag påpekat att jag saknar att han vill. Själva sexet har varit bra när vi väl haft det och jag har alltid haft en önskan att vi ska ha det mer, att han ska vilja mer när han ser att det är bra. Men det har aldrig blivit så.
Nu är det såhär att senaste 5 månaderna har vi haft mycket sjukdomar i familjen, influensa, magsjuka osv, så sexlivet har uteblivit helt. Det är först nu efter fem månader han ens kan kyssa mig då han haft hosta med slem så länge som kommit och gått. Så nu till nuet:
Igår frågade jag honom ifall han ville kramas i sängen. Han sa han ville kolla sport, jag sa okej och gick och la mig. På morgonen så var jag nedstämd och han sa vi kan kramas ikväll (alltså nu ikväll), han verkade lite ångerfull, sa att jag var hans vackra fru osv. Han brukar inte säga sånt. Och när kvällen kom och barnen somnat så sa han att han ville kramas. Jag klädde av mig naken och sen la vi oss i sängen ( han hade kalsonger). Han ligger stel som en pinne och blundar. Jag frågar honom om vi kan kyssas nu varav han säger ja. Han fortsätter ligga kvar. Jag tänker att jag inte tänker kyssa honom utan han får ta initiativ så vi ligger bara där och kramas. Jag tittar på honom och han frågar varför jag kollar. Och jag säger att jag vill bara förstå honom. Han säger då att jag vill alltid ha mer, att jag måste kommunicera bättre. Att jag sa att vi skulle kramas bara men jag inte är nöjd. Jag säger att jag inte tänker säga "Vi ska ha sex" utan vi får väl se vart det leder och då säger han "Jaha, så det var sex du ville ha?", varav jag säger men om det leder till det ja men jag planerar väl inte. Han blir sur och går. Jag säger till honom att det är 5 månader sen, att jag inte förstår vad han menar att jag bara vill ha mer, är det fel att jag vill ha mer efter 5 månader?
Jag försöker se hans sida, men det enda jag kommer tillbaka till är att ifall han ville ha mig skulle jag älskat honom mer, inte blivit sur på honom. Att jag hade förstått att han vill ha sex. Att jag förhoppningsvis skulle vela ha det med honom också. Vårat familjeliv fungerar bra, våra barn är små, jag vill inte vara utan dom så mycket bara för att sexlivet är kasst. Men jag vet inte om det är kört för oss? Jag vet inte vad jag ska göra i det här läget. Under åren har jag blivit avvisad otaliga gånger som jag gör något stort fel som vill ha min man. Jag vågar knappt göra något steg alls längre, ofta när vi väl haft sex känner jag mig samtidigt ledsen inuti, vill att han ska älska det, vet inte vad jag ska göra för att han ska vela ha det mer med mig. Jag är attraktiv men han får mig att känna mig som det är något fel på mig.
Och när det väl blir som det blev ikväll blir jag sömnlös och får en skitnatt, vilket gör att jag drar mig, för jag vill ju sova, vet att det kommer flera jobbiga dagar framöver. Så jag sopar det hellre under mattan. Men jag är en sexuell person. Men sexliv kan inte gå före att ha mina barn på heltid. Om jag hade mer tid kanske en älskare på sidan hade varit ett alternativ men vet inte ens hur jag ska hitta en sån. Dessutom är det definitiva slutet för mig om än på sikt. Det finns fortfarande en del för mig som vill att det ska vara vi långsiktigt...men jag vet inte om det är kört. Är det någon som hr något råd? Jag bör tillägga att jag vet att han inte har någon annan, han jobbar hemma och har lite tid till annat. Han är inte asexuell, jag vet att han runkar ganska ofta (och ja, det har sårat mig också, att han inte kan ta ut sin kåthet på mig mer istället, men då säger han att det är mer ansträngande att ha sex som ursäkt).