Skulle du vilja veta...
Skulle du vilja veta om din partner är otrogen? Skulle du tro på en sådan information om det kom anonymt? Skulle det sätta griller i huvudet på dig?
-
-
Svar på tråden Skulle du vilja veta...
-
En liten kort fråga, utan att starta ett krig, vad skulle du göra om du var otrogen? Berätta eller ljuga?Anonym (Åsikt) skrev 2025-05-02 15:51:38 följande:
Nej, jag är inte intresserad av att veta om min partner är otrogen.
Om hon är det, så tycker hon förmodligen att jag inte svarar upp till hennes förväntningar, men jag anser att det är hon som gör den stora förlusten. Jag får väl skaffa en annan i så fall. Ingen är oersättlig, inte min partner heller, och det gäller även mig själv.
-
Normalt konsekvenstänk innebär att man breättar för sin partner. Detta är vad som normalt händer.AlterEgon skrev 2025-05-02 16:28:28 följande:Jag, svarade på den initiala frågan. Jag vill veta. Sen tycker jag i har åsikter.
Tror det framgår vad mina åsikter är i denna tråd.
Andras åsikter tycker jag låter som försvar av ståndpunkten av att inte berätta, ljuga och motivera detta med att det är bättre än att säja som det är.
Fine. Ljug o bedra, för om sanningen kommer fram blir det etter värre.
Fine, vill man ha det så så är det upp till var o en, men jag vill inte ha det så och logiken haltar, för om man är normal, med konsekvenstänk och ryggrad för man inte så till att börja med, och har man inte det utan bara en sena achlet hänger i och inte kan stå för vad man gjort eller för, ja, då är väll mina.psikter verkligen irrelevanta.
Bortse mer än gärna från dom, och be inte om mina åsikter heller, dom är nu tydligt deklarerade här.
Hoppas jag slipper träffas fler personer med den inställningen i mitt liv.
Önskar alla er med den inställningen all lycka i livet, och trevlig helg, i vems sällskap eller säng ni månde hamna.
Varför berättar man då?, Jo i de allra flesta fall inser personen att det var ett misstag och får samvetskval. Därför berättar de flesta. Man kan därför inte automatiskt anta att den otrogne skulle ljuga.
Nu är det paradoxalt så att när den otrogne berättar och är väldigt skamsen så är det inte ovanligt att partnern säger att hen önskar att hen aldrig berättat om otroheten eftersom detta kommer att ligga kvar och skava under lång tid.
Ärligt talat förstår jag inte alls din inställning men jag respekterar den som jag respekterar andra som har problem med tilliten till andra människor.
I normalfallet är man inte otrogen, men enligt undersökningar är upp till 50% av de som lever i parrelationer otrogna någon gång i livet. Alltså är det logiskt att tänka att nästan vem som helst kan drabbas av detta. Med detta följer att det inte är någon speciell typ av människa som kan vara otrogen. Det är med andra ord omöjligt att helt gardera sig utan man får köpa grisen i säcken och chansa på att man slipper vara med om detta. -
Vad är det som säger att den som varit otrogen inte säger sanningen? I de allra flesta fall berättar de själva. De inser att det mar ett misstag och ber om förlåtelse av sin partner.AlterEgon skrev 2025-05-02 16:18:54 följande:Du får ha hur lång näsa du vill, tänka hur långt.du vill, ingen lär få veta sanningen med ditt resonemang. Om du eller de dina med samma åsikter har varit eller är otrogna lär ingen någonsin få veta, eller hur? Och således med ditt resonemang så skadar det ingen, och skadar inga förhållanden heller som du resonerar.
Skrev du inte att alla ljuger? Således kan mina texter och dina texter i realiteten vara rena lögner rakt igenom, så att fortsätta att diskutera eller kommentera någon som har uppfattningen att ljuga är normalt är ett Sisyfos arbete.
Men genom ditt arbete med många par som haft detta problem, så är du nog utomordentligt kvalificerad att stå på den otrognes sida, det verkar uppenbart.
All lycka i livet till önskar jag dej och dina likar, hoppas att vi slipper träffas.
Sen finns det också par som kommer överens om att de inte vill veta om partnern varit otrogen. Men de är nog i minoritet tror jag.
Det är ingen som står på den otrognes sida, som terapeut tar man ingens parti. Man ser till relationens förmåga att överleva och det är upp till båda parter att göra jobbet med de verktyg som ges.
Om du i något parterapi -sammanhang träffat på en terapeut som tagit någons sida så har denne misslyckats. Om man under terapin upptäcker att någon av dem behöver egen treapi så ska sådan erbjudas.
Hoppas att du återfår tron på mänskligheten. Du får det väldigt jobbigt annars. -
Väldigt intressant att läsa allt som skrivits i mitt inlägg. För mig handlar det om att jag som "den andre" ska berätta för den drabbade eller inte. Under hela deras relation har jag funnits vid sidan. En stor hemlighet. Tyvärr uppdagades den för en tid sedan, men deras relation räddades av lögner från hans och min sida. Att vi enbart är goda vänner med gemensam vänskap i en släkting. Tror dock att lögnen genomskådats, men partnern väljer att blunda. Inga barn eller äktenskap i bilden än. De är betydligt yngre än mig så aldrig varit tal om att bli vi. Att berätta skulle knäcka henne tror jag samt att jag skulle förlora honom för alltid. Något jag inte vill. Så berätta lär jag nog inte göra. Av egoistiska skäl.
-
I ert fall skulle jag nog säga att det finns viss risk för att det ändå kommer fram i framtiden och att det då skulle göra mycket större skada än om det avslöjades nu.Anonym (Jag) skrev 2025-05-03 09:27:15 följande:
Väldigt intressant att läsa allt som skrivits i mitt inlägg. För mig handlar det om att jag som "den andre" ska berätta för den drabbade eller inte. Under hela deras relation har jag funnits vid sidan. En stor hemlighet. Tyvärr uppdagades den för en tid sedan, men deras relation räddades av lögner från hans och min sida. Att vi enbart är goda vänner med gemensam vänskap i en släkting. Tror dock att lögnen genomskådats, men partnern väljer att blunda. Inga barn eller äktenskap i bilden än. De är betydligt yngre än mig så aldrig varit tal om att bli vi. Att berätta skulle knäcka henne tror jag samt att jag skulle förlora honom för alltid. Något jag inte vill. Så berätta lär jag nog inte göra. Av egoistiska skäl.
-
Så hur tänker du om att han bedrar henne?Anonym (Jag) skrev 2025-05-03 09:27:15 följande:
Väldigt intressant att läsa allt som skrivits i mitt inlägg. För mig handlar det om att jag som "den andre" ska berätta för den drabbade eller inte. Under hela deras relation har jag funnits vid sidan. En stor hemlighet. Tyvärr uppdagades den för en tid sedan, men deras relation räddades av lögner från hans och min sida. Att vi enbart är goda vänner med gemensam vänskap i en släkting. Tror dock att lögnen genomskådats, men partnern väljer att blunda. Inga barn eller äktenskap i bilden än. De är betydligt yngre än mig så aldrig varit tal om att bli vi. Att berätta skulle knäcka henne tror jag samt att jag skulle förlora honom för alltid. Något jag inte vill. Så berätta lär jag nog inte göra. Av egoistiska skäl.
Känner du att det inte är din sak vad han gör?
Om, rent hypotetiskt det skulle bli ni, skulle det finnas förtroende för honom? -
Med tanke på att TS även känner den otrognas hustru, så är hon lika svekfull mot henne som mannen.AlterEgon skrev 2025-05-03 11:00:33 följande:Så hur tänker du om att han bedrar henne?
Känner du att det inte är din sak vad han gör?
Om, rent hypotetiskt det skulle bli ni, skulle det finnas förtroende för honom?
Så på så sätt passar de ihop, de är lika svekfulla och lögnaktiga båda två. Ingen av dom borde bli förvånade om de, om de blev ett par, skulle bli bedragna. -
Jag känner inte henne. Vi hade en relation långt innan de träffades och blev ett par.Anonym (X) skrev 2025-05-03 11:05:24 följande:Med tanke på att TS även känner den otrognas hustru, så är hon lika svekfull mot henne som mannen.
Så på så sätt passar de ihop, de är lika svekfulla och lögnaktiga båda två. Ingen av dom borde bli förvånade om de, om de blev ett par, skulle bli bedragna. -
Inte min sak. Jag har känt honom långt innan hon kom in i bilden. Vår åldersskillnad gör att det inte kan bli vi på riktigt. Och skulle jag vara jämnårig skulle jag nog inte ha samma dragningskraft på honom. Men visst, skulle vi vara ett par hade jag nog varit lite orolig.AlterEgon skrev 2025-05-03 11:00:33 följande:Så hur tänker du om att han bedrar henne?
Känner du att det inte är din sak vad han gör?
Om, rent hypotetiskt det skulle bli ni, skulle det finnas förtroende för honom? -
Anonym (Jag) skrev 2025-05-03 11:08:10 följande:Jag känner inte henne. Vi hade en relation långt innan de träffades och blev ett par.
Spelar egentligen ingen roll. Inget rättfärdigar det ni gör.
Ni ljuger båda två, så på så sätt passar ni ihop.
-
Det beror på anledningen varför jag är otrogen. Skulle jag vara otrogen så är anledningen att jag inte känner mig uppskattad av min partner, och får den bekräftelsen på annat håll. Det finns i det fallet ingen anledning att stanna kvar i sitt förhållande, otrogen eller inte. Jag skulle lämna förhållandet och om jag hade varit otrogen så är det ganska likgiltigt att berätta om eller tiga om, då man ändå separerar. På en direkt fråga skulle jag nog ändå berätta, och svaret blir förmodligen något i stil med att jag var otrogen för att jag inte fick mina sociala, sexuella, ekonomiska eller andra behov tillfredsställda, och att det är för sent att göra något åt det längre.AlterEgon skrev 2025-05-02 16:37:35 följande:En liten kort fråga, utan att starta ett krig, vad skulle du göra om du var otrogen? Berätta eller ljuga?