Skulle du vilja veta...

Ja, om min partner har ett förhållande vid sidan av. Då vill jag inte leva med henne, skulle jag tro.

Om det bara är ett tillfälligt snedsteg så vill jag inte veta.

Ja, jag skulle vilja veta om det fanns bevis .

Nej, jag skulle tro på anonym information. Annars vill jag veta.

Jag är nyfiken av mig så jag skulle vilja veta. Men jag är inte säker på att det alltid är det bästa.

Anonym information måste ha någon form av bevis eller berättelse om jag ska tro på den.

Ja jag skulle både vilja veta och bli rätt fundersam om jag fick sådan info. Ingen rök utan eld...

Jag skulle absolut vilja veta, och ta hintar eller "information" på allvar. Finns inte ärlighet i ett förhållande, då kan man lika väl vara kk eller något liknande.

Förtroende, ärlighet, trohet, allt sånt tillhör "partnerskap". Man är överens om att gränserna går,och håller sej till dom.

Och om partnern bryter dom, ja då vill jag i alla fall veta vem jag är partner med. Kanske blir det att byta, eller ändra reglerna?

Jag vill i varje fall veta vart min framtid är på väg.

Ett ONS på firmafesten hade jag inte velat veta från någon annan. Vet jag inget har det inte hänt!

En längre, känslomässig relation. däremot skulle jag vilja veta. Så vill jag inte leva och fanns bevis att hon gått bakom min rygg så är vi inte rätt personer för varandra. 

Som sagt, en enstaka sexuell händelse kan jag köpa och skulle inte bryta upp även om jag fick bevis på att det hänt. Sex är sex och känslor är något annat enligt mig. 

Ett ons på varje firmafest då? Du vill ändå inte veta?

Nej, jag skulle absolut inte vilja veta.
För mig känns detta som en ren självklarhet, för jag vill fortsätta må bra, vara kär och fortsätta leva livet så som vi gör.

Men självfallet föredrar jag att min partner väljer att vara trogen.

Om min partner skulle välja att vara otrogen så föredrar jag att det sker på ett sådant sätt så att jag inte behöver veta eller ens misstänka det och att det inte skadar eller påverkar framtiden eller något i vårt liv.
I så fall är det fullkomligt självklart för mig att jag vill slippa veta något om det.

Och jag tror och förutsätter att det är på detta sätt som många otroheter sker och sköts.
Det förblir för alltid okänt.
Och ingen behöver må dåligt av det och det får inga som helst följder för kärleken, relationen, framtiden eller livet i övrigt.

Däremot om min partner är otrogen och det sker på ett sådant sätt att jag får reda på det, 
eller om min partner känner behov av att för sin egen egoistiska skull måste lätta sitt dåliga samvete och berättar det för mig,
då skulle det få allvarliga följder, jag skulle må dåligt av det, jag skulle få svåra känslor om svek och lögner och en massa andra dåliga känslor, vår familj och våra nära skulle påverkas, om otroheten blev allmänt känd skulle det kunna påverka jobbet och arbetskamrater, och en hel massa annat.
Vår kärlek och vårt framtida liv skulle påverkas negativt, om jag fick veta.

För mig är det självklart och uppenbart vilket alternativ som är bäst, jag föredrar utan tvekan att slippa veta något.