Min fästman har sagt att redan första gången han såg mig så visste han att jag kommer bli hans fru. Han berättade även att han kände sig säker med mig. Nu planerar vi bröllop och allt har gått fort sedan första gången vi sågs.
Någon som varit i samma sits? Och går det "fort" när män väl vet att de hittat den rätte? Alltså att de inte drar ut på det.
En kontrollfråga till: var du i ett bra skick mentalt innan ni träffades? Kände du dig glad, stark och trygg? Om inte så är det också en varning. De här männen kan nosa sig till lättövertalade offer.
Han säger "kärlek vid första ögonkastet".
Jag hör bara
ADHD/borderline
Narcissist som lovebombar
Man med annan personlighetsstörning som vill kontrollera ditt liv så fort som möjligt
Friska personer tar parbildning på allvar och känner sig för innan de förenar sina liv och ekonomier och kvinnan är den som tar största risken.
Absolut inte! Man kan känna en initial attraktion, vilket givetvis är positivt, men det krävs månader om inte år att lära känna en person och veta om denne är den rätta.
Jag håller med Olyckskorpen, man ska se upp med impulsiva personer. Så ta det lugnt, lev ihop i vardagen och se vart det tar vägen
Inte alls konstigt, män går enbart på utseende. Vi tittar ju mest på det. Oftast vill vi ha betydligt yngre tjejer än oss själva. Hon ska vara snygg och fertil.
Kvinnor tar längre tid på sig att bestämma. För dom spelar mycket annat in också. Vad för personlighet, värderingar etc. Vi vill sprida vår säd och ha något snyggt att vila ögonen på. Så nej, vi är inga djupare varelser.
Se upp bara, om några år kan ha tröttnat och hittat en yngre tjej. Så blir det skilsmässa. Det är så den breda massan av oss män fungerar tyvärr.
Jag håller med ovanstående. Det är så lätt att ryckas med när attraktionen är stark. Men med åldern och erfarenhet förstår jag att dessa känslor lätt gör att jag bortser från betydligt viktigare säker i en trygg och bra relation. För mig kan attraktionen vara hur stark som helst, men det är först när vi är oense om något jag vet om vi har något att bygga relationen på. Kan personen prata och ta ansvar för sina egna känslor och behov och kan den lyssna på mina, utan att för förminska eller bli provocerad. Är det viktigare att förstå mig, än att ändra mig. Kan personen försonas och kommunicera på ett behagligt sätt så att kärleken har möjlighet att växa. Först då jag upplever det från oss båda vet jag att det är en person jag vill dela mitt liv med. Sedan behövs absolut attraktionen också. men den växer inte utan god kommunikation. Den blir däremot sämre med tiden om man inte pratar och lyssnar på varandra och försöker mötas där man tycker olika. En person som vill gifta sig med mig på grund av attraktion förstår förmodligen inte det jag tycker är viktigt i en relation. Därför skulle jag vara väldigt försiktig att inleda en relation i ts situation. I alla fall skulle jag prata om det.
I bästa fall begriper han bara inte skillnad mellan initial attraktion och kärlek. I värsta fall är han ute efter att manipulera dig.
Oavsett vilket så ta det varligt och hasta inte in i något bara för att han vill det. Man kan njuta för fullt av en nyförälskelse utan slå sina påsar ihop och bilda familj.
Inte alls konstigt, män går enbart på utseende. Vi tittar ju mest på det. Oftast vill vi ha betydligt yngre tjejer än oss själva. Hon ska vara snygg och fertil.
Kvinnor tar längre tid på sig att bestämma. För dom spelar mycket annat in också. Vad för personlighet, värderingar etc. Vi vill sprida vår säd och ha något snyggt att vila ögonen på. Så nej, vi är inga djupare varelser.
Se upp bara, om några år kan ha tröttnat och hittat en yngre tjej. Så blir det skilsmässa. Det är så den breda massan av oss män fungerar tyvärr.
Nu är jag en väldigt tråkig tant. Men män som är sådär översvallande och som snabbt vill flytta ihop och gifta sig ska man passa sig jävligt noga för. Var försiktig! Gift dig inte med den här mannen förrän ni levt ihop betydligt längre. Gör dig inte av med din egen bostad. Jag vet att det här låter fånigt i dina öron, men detta är ett beteende som ger mig kalla kårar.
Om något är för bra för att vara sant är det ofta just det.
Har han sagt något dåligt om sina föredetta? Bjuder han på saker på ett sätt som du inte har möjlighet att betala tillbaka? Kommer han med oombedda råd om hur du bör göra med olika saker i ditt liv (studier, vänner, kläder mm)? Har han sagt saker som gör dig lite ledsen men du tänker att det nog är du som är känslig? Drar han små skämt på din bekostnad? Finns det någon kompis till dig som han säger att han inte gillar och säger inte är bra för dig?
Kom ihåg den här listan! Börjar han göra såna grejer så vet du att du måste sätta stopp genast. Acceptera inget sånt beteende. Kan han inte ta det så behöver du lämna relationen. Allt detta är tidiga varningstecken på att det rör sig om en kontrollerande man som med tiden kan komma att bete sig mycket, mycket värre.
Det är berusande när man är den rätte och att det går fort fram, men precis som flera säger.. var försiktig.
Min visste direkt. Vi låg, och blev tillsammans på första dejten. Förlovade oss ett par månader senare och gifte oss ett år sedan. Det var 16 år sedan.
Min fästman har sagt att redan första gången han såg mig så visste han att jag kommer bli hans fru. Han berättade även att han kände sig säker med mig. Nu planerar vi bröllop och allt har gått fort sedan första gången vi sågs.
Någon som varit i samma sits? Och går det "fort" när män väl vet att de hittat den rätte? Alltså att de inte drar ut på det.
Alla tror att dom hittat den rätte när man är nyförälskad. Om man har rätt eller inte visar sig först efter några år och några motgånga.
Män som har bråttom är ofta inget att ha. Desperationen kommer troligtvis från att det äntligen är någon som vill ha honom och går med på att köpa grisen i säcken!
Människor som är smarta och attraktiva förstår ofta berusningen av en förälskelse men sätter högre krav än så.
Det känns som om du går på en nit. Ta det lugnt! Många kvinnor och män tror sig träffa den rätta och gasar på! Det är väl samma kvinnor/män som hinner få barn med flera partners och varje gång är det rätt?..
Mina ex kändes som den rätta första månaderna. Men facit i hand så var dom fel. Min make kändes mest som en snygg kk första månaderna men nu efter 14 års relation,(varav 11 som gifta) och två barn så vet jag att jag hittat rätt :) Min make säger att han blev kär rätt snabbt men ville ta det lugnt i början.
Alla män jag har träffat i mitt 50+ liv har sagt så i förälskesestadiet. Är detta ditt första förhållande?
Att tänka så som den här snubben gör, att Första gången jag såg dig visste jag att du skulle bli min fru! Är inte bara ogenomtänkt och desperat.
Han tar ju dessutom bort hela ts vilja om han skulle tänka så? Klampa på och vilja ha bröllop första gången man träffar någon, utan att veta vad den man tänkt gifta sig med tycker om saken.
Ren efterhandskonstruktion får vi hoppas! Annars vore det riktigt fräckt.
Det känns så, men när man träffar "rätt" för tredje gången i livet så vet man att den känslan är inte är något att bry sig om. Det kan vara fel eller rätt även utan den.