Har studentfirandet spårat ur?

För att det i Finland inte räcker med godkända kursvitsord eller godkända prov. Det krävs dessutom godkända studentskrivningar. Hela gymnasiet är förberedande för studentskrivningarna, trots att man har prov imom varje kurs.

MIsslyckas du kapitalt i finska studentskrivningarna kan du fortfarande höja studentbetyget med dina kurspoäng. Poängen med studentskrivningarna är att de ska vara hart när omöjliga att fuska på (jag vet att det läkts frågor, fuskats mm men det finns alltid de som hittar sådana lösningar) samt att de inte rättas av den egna skolans lärare utan av helt oberoende cencorer, så elever med ett gott öga till läraren inte ska ha fördelar. I Finland krävs både godkända kursbetyg i tillräckligt med kurser och tillräckligt många godkända studentprov inom rätt kategorier för en studentexamen.
Det finns även andra gymnasier i Finland, de som går ut från dem tituleras med sin yrkesexamen och inte som studenter. För man har tagit studenten när man klarat studentskrivningarna, annars har man "bara" gått ut gymnasiet.

Och det gör att studenter i Finland lärt sig mer än svenska för att dom haft ytterligare skrivningar eller vad?
Vad gör att man t ex skulle få högre betyg, klara eller inte klara gymnasiet för att man har studentskrivningar?
Vad är skillnaden om man klarar och får betyg mellan Finland och Sverige?
Är inte icke godkända betyg detsamma i alla länder?
Tror du att svenskar lär sig mindre i gymnasiet för att dom inte har samma upplägg som i Finland?

Köpmännen gnuggar händerna och får klirr i kassan.

Jag tillhör dem som avlade studentexamen. Studentskrivningar i april-maj,  muntlig examination i två-tre ämnen på studentdagen med docenter, professorer eller lektorer från något av landets universitet. Efter muntan nervös väntan ett par timmar för våra betyg diskuterades och sattes. Några hade fått varning för att gå upp i muntan pga icke godkända prov, men gick muntan bra kunde det bli ett godkänt betyg som resultat, annars fick man vackert smyga ut från skolan bakvägen. När examensskrivningarna var över kallades man abiturient och gick omkring med hattar där man skrivit skrivit, broderat, klistrat fast ordspråk och deviser som passade den  oro eller tillfredsställelse man kände efter de skriftliga proven,
På den stora dagen stormade alla nybakade studenter med vit mössa på huvudet ut genom skolporten för att behängas med blomster. Men först tog vi farväl av våra lärare och vår rektor som alla då lade bort titlarna med oss. Inte magister Alm eller fröken Roth längre utan Sture och Elisabet.... Sedan sjöng vi alla Studentsången, alltså inte fy fan vad vi är bra utan den riktiga som inga tycks kunna längre.  Sedan hem till  släkt- och vänbjudning för att senare klä om till BALEN med lång klänning och smoking.
Vi transporterades hem i individuella farkoster. som stod och väntade på skolgården,  Någon åkte  i blomprydd roddbåt på hjul, någon fick åka tandemcykel, en annan åkte hem i en uråldrig T.ford, medan andra ståtade med värsta cabrioleten. Själv for jag hem i en nätt  gigg dragen av två ponnyer. Stilig kusk i livré med guldgaloner. Lokaltidningens fotograf plåtade för fullt och det var stort uppslag i bladet följande dag.
Det var inte det minsta töntigt. Det var roligt, uppsluppet och värdigt på samma gång. Sannerligen ett minne för livet

Dagens studentfirande har degenererat till en fyllefest med skrål och skrän och spyor. En hel del som springer ut med sin dyra vita mössa på den virriga skallen har inte ens lyckats skrapa ihop tillräckligt med poäng för att uppnå gymnasiekompetens, men ut med mössa ska man. 

Skolan var bättre förr! På alla tänkbara sätt!

I Sverige har man centrala prov som rättas av andra än sina egna lärare.
Misslyckas du i Sverige har du möjlighet att läsa in det eller dom ämnena senare men du har inte fått gymnasie examen och inte tagit studenten utan gått ur gymnasiet, sen kan man fira att skolan är slut.
Visst har man bara ett ämne att läsa in firar de flesta säkert med sina vänner och säger att man tagit studenten, men om man misslyckats rejält och inte har betyg i många ämnen firar du knappast studenten.

Det är ett system i Finland och ett i Sverige men de flesta gymnaise elever får plugga rejält på dom teoretiska programmen, sen finns det praktiska program.

Alla  pluggar för att få sina godkända betyg även om systemen är olika.

Uppenbarligen kan finländska studenter betydligt mer än svenska studenter, ja. Det är ju inte ens något att debattera om.

Det handlar inte bara om studentskrivningen i sig, utan också om den attityd gentemot skolan och lärande som följer med studentskrivningarna.

Jag jobbar på gymnasiet och träffar därmed studenter varje år. 

Idag betyder ordet student bara att man är färdig med gymnasiet, om du tar examen är en annan fråga. Jag utgår ifrån att ts handlar om själva studentfirandet.

En student kostar men mycket är frivilligt. De vanligaste kostnaderna är mössa, pengar till klasskassan för att betala flaket och champangefrukosten (men det är försäljning som sker under tre år) och kläder till studenten. Övriga konstnader är bonus och helt frivilligt och som många faktiskt hoppar över även om det inte alltid låter så i tidningarna eller på Tiktok.

Oftast tillkommer också firandet hemma men du kan ju välja att hålla budgeten nere där med om pengar inte finns.

Nej det är inte uppenbart!

Det finns dåliga skolor och bra skolor både i Finland och Sverige.
Alla går inte ut gymnasiet och alla går inte ut med bra betyg
men de allra flesta går ut med godkända betyg och  många med bra betyg och
många som gått teoretiska program söker in på högskola och universitet.

Det finns dåliga skolor men de flesta gymnasieskolor är bra skolor
och många väldigt bra.
Svenskar vidare utbildar sig och har bra utbildningar på högskolor och universitet
och det skulle inte gå om inte elever klarade gymnasiet.

Det är sådant klagande på skolor, återigen de finns dåliga skolor och elever som inte klarar skolan men för de flesta går det utmärkt och de flesta elever pluggar hårt för att komma vidare .

Man klarar skolan eller inte oberoende på när man har proven.

Finland har toppat de globala mätningarna  i årtionden. Nu har de sjunkit men ligger fortfarande högre upp än Sverige.

Och i många av Finlands svenska högskolor/universitet finns något som bland kallas svenskkurser, dvs tilläggsundervisning i matte/fysik/kemi för att klara av att hänga med i grundkurserna. De heter något annat på riktigt men har en stor majoritet svenskar som deltagare, för att även om deras betyg i ämnena varit bra har de inte samma kunskaper i dem som finska gymnasieexaminerade. Olika skolsystem, men inte rakt av jämförbara resultat eftersom utbildningarna haft olika fokus.

Eftersom studentexamen inte funnits på snart 60 år är det inget som det kan anses något om.

Vad tycker du om rosa elefanter?

Det är klart att man kan ha en åsikt. Man kan tycka att det är bra med en slutexamen istället för att bara gå ut skolan med ofta mycket otillförlitliga betyg, s.k. glädjebetyg. Man ska förstås inte retas med ungdomarna genom att säga att de inte har tagit studentexamen för det är ju inte deras fel. 

Glädjebetygen som överdriver elevernas kunskaper är ett stort problem. Ett särskilt examensförfarande som den gamla studentexamen skulle ge en mycket bättre koll på betygsättningen. Ett annat alternativ är den modell som tillämpades innan studentexamen infördes i början av 1900-talet där auniversitet och högskolor tillämpar egna antagningsprov så att de på ett tillförlitligt sätt kan bedöma elevernas verkliga kunskaper.    

Missförstod du med flit?

Man kan inte ha en åsikt om huruvida ungarna tar studenten eller ej, för det gör det de facto inte.

Man tar ju studenten bara en gång i livet klart studenter ska fira! 

Nja, det är väl snarare du som har varit oklar.

Du skrev: Eftersom studentexamen inte funnits på snart 60 år är det inget som det kan anses något om.

Det kan bara förstås som att man inte kan ha någon åsikt om studentexamen.

Det du tydligen syftade på är att jag skrev att man inte ska klandra ungdomarna för att de som ofta sägs inte har studentexamen för det är ju inte deras fel. 

Som jag uppfattar det tycker du -  liksom jag - att man inte ska håna ungdomarna för att de inte har en studentexamen. Det var ju länge sedan den avskaffades. Men skriv det då!

Min spontana tanke är att om ens unge går ut med ett URUSELT betyg och inte har ansträngt sig så slår man inte på stort utan har ett litet kaffekalas med de närmast sörjande! Billigaste mössan och begränsat med presenter! MEN om ungen vill gå på balen så kan kläderna få kosta! Det är en sak för sig😊