Vet inte vad jag ska göra

Prata med din familj. Få dem att ta med honom till garaget och visa vad de gör med motorerna och hur allt fungerar så får din kille en chans att möta dem halvvägs. Sen kan det även gå åt andra hållet, vad är han nörd inom? Håller han på med datorer så går det ju att lära dem om hårdvaran eller programmering exempelvis. Försök hjälpa båda parter att hitta gemensamma nämnare så blir det lättare för dem att kommunicera även om de inte blir bästa vänner.

Han är normal med sin familj, som han är med mig liksom. Han pratar, skrattar och är jättefin och underbar. Han är introvert typ och vi har bara träffat min familj kanske 5 gånger eller så (lite mitt fel då jag undviker att ta med han då dom är så taskiga).

Men med sin familj har han ju grejer att prata om. Dom bryr sig och är intresserade, min familj bara hånar han hela tiden så jag förstår att han inte är så på.

Du behöver säga ifrån på allvar mot din familj. De kanske tycker att han är tråkig, men de får faktiskt bete sig som folk och visa lite hyfs. 

Kanske funkar det bättre om ni gör något när ni ses och inte bara sitter och pratar. Ni kan sticka ut och grilla korv eller liknande. Och som någon skrev kan din kille bjuda till och fråga lite om din pappas bil. 

Är dina föräldrar lite socialt knepiga även i andra sammanhang? Jag får uppfattningen att både din kille och dina föräldrar är lite socialt egna, fast på olika sätt, och därför har svårt att hitta ett bra sätt att umgås. 

Jag hade aldrig accepterat att min familj är elak mot min kille , man måste acceptera sina barns val & sen finnas där som stöttning både när det fungerar ( för även då kommer det kriser ) och om det inte håller . 
Säg ifrån att bete sig vuxet för de vill säkert inte stöta bort dig ,  vet inte din ålder/syskon  och om du haft förhållande tidigare och om/hur det varit då men acceptera inte deras beteende , man ska kunna vara sig själv & inte föreställa sig för att passa in för det blir verkligen inte bra , Kram 

Kanske är din kille bara fel manstyp för din familj? De förväntar sig en utåtriktad man som är intresserad av bilar. Din kille är inget av detta. Men många killar är mer som din kille, och de är ändå helt O.K.! Så din familj kanske bara är fördomsfull och trångsynt. 

Om du fortsätter vara med killen och ni får barn så har jag svårt att tro att de inte kommer vilja umgås med er och träffa sina barnbarn. Du får hela tiden vara tydlig med att du är nöjd och glad över att leva med honom. 

Sedan säger du att din kille är något av en nörd. Det klart att han kan ha Asberger-drag, om han t.ex. bara har ett eller några få specialintressen och det är bara de ämnena han egentligen tycker är intressant att diskutera med andra om. Om han  har svårt att känna in en annan persons känslor och deras situation, är också en sådan sak. Det innebär att han har svårt att ta någon annans än sitt eget perspektiv. Också om allt behöver vara noggrant planerat för att det ska kännas bra för honom, och det är verkligt jobbigt om planer kastas om. 

I så fall kan han ha vissa drag av Asberger, men har inte alltid hela diagnosen. Eller också har han så många symtom att han verkligen uppfyller hela diagnosen.

Om han har hela diagnosen kommer det att bli en viss utmaning att leva med honom och bilda familj. (Men det finns många kvinnor som lever ihop med Asbergermän.)

Just att ens partnet inte kan ta ens eget perspekriv kan reta en själv väldigt mycket, man känner sig inte bekräftad som person. Bristade social förståelse hos killen kan göra att  han i vissa sammamhang är för öppen med vad han tänker och tycker, det blir lite klumpigt och det kan bli lite jobbiga situationer av det.

I vissa fall ärver ett barn de dragen.  

Är din kille istället kontrollerande och vill veta precis var du är och gör? Trycker han ner dig och anser att dina synpunkter är dumma? Vill att du ska göra precis som han tycker. Är trevlig mot dig när ni är bland folk, men blir elak när ni kommer hem? Han kan också vara omväxlande varm och kärleksfull och sefan vända och vara nedlåtande, elak eller aggressiv mot dig. Då kan han ha en psykologisk åkomma, vara en narcissist eller sociopat. I så fall är det bara att göra slut och dra dig ur så snabbt som det bara går! Med sådana män blir man aldrig harmonisk och nöjd. De bryter ner en. 

Hoppas att du hittar rätt! Om killen är snäll och skötsam och du verkligen trivs med honom, så ska du inte låta familjen förstöra det som ni har!

Så fruktansvärt trångsynt och tråkigt att höra. Lätt för mig att säga men jag hade visat min familj var skåpet ska stå och talat om att de får skärpa sig. Jag ska för övrigt avhålla mig från att säga vad jag tänker om dem som är på det viset. Det är ju trams och härskartekniker de håller på med. Hur oskönt som helst. Tycker de att kvinnans plats är vid spisen också eller?

Funderar på om din familj tidigare också varit kritiska till dig och de som du umgås med, är det ett mönster som de har?

Ja dom har väll aldrig varit riktigt nöjda med någon direkt förutom när jag är med sånna som är deras vänner och klientel. Så absolut. Men det är extra mycket med min kille, dom kan vara hemska på ett sett de aldrig varit med någon annan. Och det börjar ta på mig på ett sätt som att jag undrar om det är jag som har så fel. Men han är inget annat än  super med mig och har aldrig gjort nått för att jag ska varken tvivla, vara rädd eller manipulera. Han låter mig vara mig och älskar mig för det. Och jag älskar han. Men det gör inte min familj

Vad säger familjen om du pratar med dom?

Stå på dig, ni verkar ha det fint tillsammans.

Din familj verkar vara white trash av värsta slag! Jag känner till typen även om de flesta numera inte är så pantade som de dina. Känns mer som 60-70-tal. Vill du verkligen umgås med såna som beter sig så respektlöst mot din pojkvän? Vågar du inte säga till på skarpen? Då tycker jag att du ska dra ner på umgänget ännu mer.

Det är så sorgligt att din familj inte kan se att du är nöjd med din relation och vara glada för din skull!

Det är väldigt barnsligt att begära att dotterns kille ska vara precis som de själva. 

Den enda gång som föräldrar har rätt att ta sådant öppet avstånd är om de upptäcker att dotterna nya kille är farlig på något sätt för dottern, utövande kriminell eller har missbruksproblem. Då måste man som förälder ta avstånd. Men då vänder man sig i första hand till det egna barnet och berättar exakt vad man är orolig över med den nya killen.

Jag känner en tjej vars föräldrar tog avstånd från hennes kille utan en vettig anledning. Hon gjorde slut med killen, men hittade ingen som var lika bra efter det. I alla fall var det så 20 år efter de hade gjort slut. 

Hur det gick sedan vet jag inte för vi har tappat kontakten. 

Din familj visar inte respekt för att det är du som väljer. Precis som i hederskulturer så vill de välja åt dig.