Era erfarenheter av att vara inlagd på psyket?

Psykiatrin är förjävlig. Dem förvärrar ens mående. Dem sämsta läkarna i klassen blir psykiatriker. 

Jag delar era erfarenheter. Den svenska psykiatrin suger och det är mest som förvaring. Man har ingen att snacka med heller. 

Jag jobbar extra på psyket och håller med. Jag har många gånger uttryckt min åsikt men ingen bryr sig. Jag sökte jobb inom psykiatrin för att jag själv legat inne för depression för flera år sedan. Något jag brukar berätta om. Jag vet hur det känns ( till skillnad från många som jobbar inom psykiatrin ). Jag försöker alltid att prata med patienterna och fått höra många gånger att jag passar att jobba där just för att jag vet hur det känns. 

Men kan jag stå för systemet och hur det funkar ? Absolut inte. 

Det jag tänker är att jag kan så ett frö av hopp till någon som ligger inne för att den personen ska hitta en väg precis som jag gjorde. En väg som leder till en lösning. Sakta men säkert. Det är min främsta uppgift som skötare och det bästa jag kan göra för att påverka. 

Jag låg inne 8 ggr, en gång på LPT och jag ville inte leva. Det tog tid men gick att finna en väg. 

Jag blev inte då heller hjälpt av psykiatrin men hade turen att träffa en person som gav mig hopp. 

Jag försöker att vara den personen. Det är allt jag kan göra. 

Det jag upplevde som obehagligt var en annan patient som gjorde närmanden, var hotfull, inte kunde ta ett nej och antastade mig. När det var ett skift av nattpersonal så skyddade de mig från honom men inte när det andra skiftet var eller dagtid. 

Jag hade tur som inte blev våldtagen.