Vad gör ni mot pms som faktiskt funkar!

Jag har en grej som funkar. När det är dags för PMS så drar jag till en kompis och lämnar frugan hemma. Funkar varje gång. Obs skämt! 

Att träna är bra, hormonerna jobbar jämnare då tycker jag.

Kan man inte träna organiserat kan man dansa loss hemma i 10 min till musik man gillar eller nåt. Men annars är nog min strategi att vara snäll mot kroppen och undvika folk när jag är orimligt irriterad.

Ta en takeaway, se till att det finns matlådor till de dagarna eller ät mackor med bra pålägg och lite tomatsallad, äggröra eller så till kvällen istället för att laga full middag om det känns jobbigt.

Ha bekväma kläder, sitt i soffan 2-3 kvällar och strunta i städ och plock utom det nödvändigaste. Stöket springer ingenstans.

Jag började äta Wo-ho (ett jävla namn?) och tycker att de funkar. Det kan säkert vara psykosomatiskt, men familjen märker också skillnad, även barnen. Jag blir absolut irriterad och mer känslosam än en vanlig dag, men inte alls på samma nivå som innan. 

Min fru tog Valeriana ett tag, och hon tyckte att det hjälpte. Själv tycker jag mest att det hjälper att ta en riktig långpromenad eller att bädda ner sig i soffan och titta på romantiska kommedier eller andra feel-good-filmer. 

Jag har haft stora problem med min pms, varannan månad så är jag ett moln av irritation och varannan så kan andra knappt säga flasklock utan att jag börjar gråta. Samt mycket oro och ångest. Jag upplever dock att ju äldre jag blir (är 36 nu) så har det börjat minska lite men är fortfarande ett problem. 

Det jag upplever hjälper rent praktiskt är att gå på promenad,  dels så tror jag att själva aktiveringen av kroppen är hjälpsam men delvis också för att det blir en paus - bort från allt och alla, bara jag och min musik. Försöker äta extra mycket frukt och grönt samt dricka mycket vatten. Har absolut ingen evidens för detta men jag upplever att även pmsen känns mildare om jag äter bra så kroppen är i balans. Har däremot medicin ifall ångesten blir för stark, inget jag äter regelbundet alltså utan som tas vid behov. Jag har make och barn så jag behöver fortfarande fungera och kan inte gå ner mig i ångest då - händer dock inte ofta att jag behöver ta dem, kanske någon gång per år. 

Sedan försöker jag även att anpassa mitt liv så gott det går utefter humöret. Om det är en månad då ilskan konstant är under huden och bubblar så startar jag inte något stort renoveringsprojekt just dessa dagar. Om jag är ledsen och gråter mycket så försöker jag fylla på med roliga och lättsamma saker, tankar extra mycket närhet hos maken. Är snäll mot mig själv gällande krav och åtaganden.

Jag tröttnade på att ha mens överhuvudtaget och medicinerar bort den genom att ta p-piller utan avbrott. Underbart att slippa.

Konditionstränar på pall eller motionscykel.