Ungdomar kläder

Vad bra! :) 
Då hade jag nog kört över honom, så att säga, och sett till att han har ok kläder och ställt undan sånt som är trasigt och för litet. Men prata också om vikten av att se ok ut för att bli socialt accepterad. Att klä sig ok är ju också ett sätt att visa sina medmänniskor respekt. Den biten är det en del som inte fattar och behöver informeras om. 

Låter jättebra och inget lite hopp om förbättring, kan nästan tro nu att det aldrig blir bättre.

Jo det är lite svårt. Han är så pass smart och social att hans kompisar verkar ha varit ok med att han har slitna, trasiga och delvis urvuxna kläder. Men nu när han ska börja ny klass och skola där han börjar yngsta klassen tänker jag att det nog är väldigt många som inte känner honom som kan få dålig uppfattning och så tror jag inte han förstår riktigt att det kommer vara lite viktigt.

Antingen så gör du utrensningen åt honom och struntar i om han vill eller inte. Eller så köper du lite nytt och låter det gamla vara och ta upp plats i garderoben. Det stör ju inte mer än att det blir trångt och stökigt. 

Min son var exat sådär i högstadiet. Ville aldrig köpa kläder, brydde sig inte om kläderna satt dåligt eller var smutsiga, gick helst i mysbyxor och hoodie med luvan uppdragen.

Men under första året på gymnasiet så började nåt hända, han började vilja prova andra sorts klädet, gick och shoppade med kompisar och skickade sms och bad om pengar. Nu är han snart 20 år och är alltmer intresserad av kläder och stil. 

Så se till att han har okej kläder nu inför skolstart och sen får du vänta och se om hans eget intresse kommer igång. 

Just det, min son har även börjat självmant att städa, kolla efter inredning tills han ska flytta hemifrån och annat som jag aldrig hade trott när han gick i högstadiet. 

Rensa ut åt honom. Ta med honom till en affär med bra personal som kan hjälpa honom, någon ung kille som har koll på vad en gymnasist ska ha. Berätta att ett första, bra intryck på skolan underlättar för att lära känna folk. 

Ta honom till en bra frisör också. 

Jag tror som du. Min dotter (som har adhd, därav min tidigare koppling till npf) tog också längre tid på sig att fatta vikten av att vårda sitt yttre för att passa in socialt. Hon hävdade bestämt att kompisarna inte brydde sig, men vi såg ju att hennes kompisar hade börjat sminka sig, alltid var prydligt klädda, fina i håret osv. Vi tvingade vår dotter att klippa håret regelbundet, borsta det, ha rena, hela och välsittande kläder. Vi förklarade att det är något man behöver göra för att kunna delta normalt i samhället. 

Hon är också social och smart, men lite udda, och vi kände att vi behövde steppa in och se till att hon inte blev tittad snett på. 

De ungdomar som aktivt väljer en utstickande stil är en annan sak, tycker jag. De vet vad de gör och vill se annorlunda ut. Men att se annorlunda ut på ett dåligt sätt för att man inte förstår bättre, då får vi föräldrar styra upp lite. :) 

Har en liknande son som är äldre nu. Han gick i "nördskola" i gymnasiet och det var ingen som brydde sig om kläder överhuvudtaget. Killarna i klassen såg verkligen olika ut. 

Så jag skulle agera utifrån vilken typ av gymnasium han ska gå på faktiskt. På vissa skolor blir man utanför direkt om man inte har rätt kläder. Kanske vet han ännu inte vad som är rätt kläder i så fall. Man kan behöver göra akuta insatser i början av terminen om det visar sig att man "måste" ha en tröja av xx märke eller absolut inte ha jeans av xx märke. 

Så se till att han har baskläder i rätt storlek, men lämna även utrymme för inköp i början av terminen skulle jag säga. 

Gäller särskilt skor egentligen, de är ju dyra och man har inte lika många. 

Jag skulle bara rensa ut och köpa ett gäng nya t-shirts och några jeans och så får det vara bra med det tills han önskar sig något speciellt.

Ett par tröjor att ha ovanpå och en höstjacka plus skor är väl bra att ha också.

Alla är inte intresserade av kläder, inget konstigt med det. :)

Sant, men när man har trasiga, smutsiga och/eller för små kläder är det snarare brist på social förmåga än ointresse för mode som det handlar om. Då ser man inte hur andra gör och förstår inte att man behöver göra på ett ungefär likadant för att passa in och bli accepterad. 

Eller bara vanlig tonårig lathet när man hellre vill spela.

Exakt!

Förstår absolut hur du känner. Jag kan känna lika för min son. Han är lite annorlunda (tex extremt smart och helt ointresserad av i princip allt som tonåringar normalt är intresserad av) och som förälder så kan jag känna att det är ju bra att smälta in gällande kläderna i alla fall så han inte behöver vara annorlunda på alla sätt.

Jag har i alla fall lyckats hitta ett märke på jeans han gillar och fått honom till affären för att förstå vilken storlek han har. Sedan köper jag nytt med ny benlängd när det behövs (växer än så länge bara på längden) och rensar ut gamla kläder i samband med tvätt. Sådant han inte använder kan jag plocka med mig 1-2 stycken plagg i samband med att hjälper honom att lägga in tvättade kläder.

Allt jag rensar ut sparar jag ett tag så det finns att ta tillbaka om han efterfrågar.

Ja, kanske det. Nu har det ju inte drabbat TS son socialt, så det kan ju vara så. Men jag tycker ändå att föräldrarna bör förebygga den sociala katastrof det eventuellt skulle kunna bli om han börjar gymnasiet i sunkiga kläder. Uppenbarligen förstår han av någon anledning inte själv vad som kan hända. 

Mycket viktigt! Att inte bara slänga bort kläder utan möjlighet att få tillbaka för en tröja med hål kan vara en favorit och helt ok att ha på hemma. Att gå ut med smutsiga/trasiga/väldigt urväxta kläder får man säga stopp till men då ska det finnas godkända alternativ sensoriskt och vad man än tycker är kläderna ungdomens. Slänga andras ägodelar utan att rådgöra är sällan en bra metod mer än för underkläder och sockar som är utslitna.

Låt honom välja själv online, säg åt honom att lägga x antal tshirtar i varukorgen, underkläder etc och så beställer du. Många avskyr att shoppa i butik och om man använder ett varumärke som tidigare köpts brukar det funka bra.